Syfte: Syftet med uppsatsen är att utreda eventuella samband mellan företags ägarstruktur och beroendet av interna medel vid investeringar. Med ägarstruktur avses här ägarkoncentration samt typ av ägare. Vidare är syftet att med hjälp av relevanta teorier hitta möjliga förklaringar till de resultat vi får fram. Metod: Kvantitativ metod. Teori: Agentteorin, pecking order-teorin.

Tidigare forskning har indikerat att det kan existera Informationsasymmetrier i aktiemarknaden mellan olika marknadsaktörer. Personer med insyn har oftast tillgång till särskild information som inte är tillgänglig för marknaden. Detta innebär att möjligheter till abnormala avkastningar existerar för dessa personer vid handel av bolagets finansiella instrument. Denna studie undersöker i första hand huruvida insynshandel på Aktietorget och Nordic Growth Market genererar abnormal avkastning samt om det föreligger en skillnad i resultat mellan dessa marknadsplatser. Det som ligger till grund för studien är insiders samtliga köp- och säljtransaktioner under 2005 för bolag noterade på Aktietorget och Nordic Growth Market.

Syfte: Syftet med uppsatsen är att belysa den konflikt som finns mellan riskkapitalbolagens vinstintresse och dess påverkan på kvalitet inom välfärden.Metod: En kvalitativ forskningsansats som baseras på data från fem intervjuer. Respondenterna representerar riskkapitalbolag på olika sätt och frågor om riskkapitalbolag inom välfärdsmarknaden besvaras. Intervjuerna kompletteras med sekundärdata som främst består av nyhetsartiklar som berör ämnet.    Teori: Beskriver riskkapitalmarknaden och välfärdsmarknadens funktion och hur den påverkas av den fria konkurrensutsättningen. Det beskrivs hur Informationsasymmetrier kan vara ett problem inom välfärden då säljaren kan utnyttja köparens kunskapsunderläge.

I takt med att företagens affärsmodeller och omvärld globaliseras utges redovisningsstandarder som primärt eftersträvar finansiell användbarhet för aktörer påkapitalmarknaderna. Begreppet användbarhet i finansiella rapporter har därmed i stor utsträckning kommit att handla om denna användbarhet för kapitalmarknader.Användbarhet kan dock även handla om att överbrygga Informationsasymmetrier mellanföretagets ledning och dess ägare. Ägarna ska ha möjlighet att utvärdera företagsledningensförvaltning av bolaget. Revisorer är tillsatta för att granska och kontrollera företagensinformationsgivning utifrån ägarnas intressen. Problem kan emellertid uppstå då revisorer skatillvarata ägarnas intressen samtidigt som de ska tillse att företag upprättar finansiella rapporter i enlighet med IFRS-standarder, vars främsta ändamål är att informera kapitalmarknader.Syftet med den här studien är att undersöka revisorers och redovisningsspecialisters syn påhur de i granskning och praxis hanterar de olika fokus som finns på, i huvudsak, tvåanvändargrupper av en finansiell rapport; kapitalmarknadens aktörer och ägare.

Syfte: Syftet med undersökningen är att beskriva och analysera finansieringsformen P2P-utlåning, dess bildande och utveckling samt utvärdera hur den har fungerat för små- och nyföretagare.Problemformulering: Studien undersöker hur finansieringsformen person-till-person-utlåning via Internet uppstod. Vidare redogörs för utvecklingen på P2P-plattformen Lending Club sedan låneförmedlingens start 2007 fram till 2011. Slutligen undersöks vad som kännetecknar låntagarna på Lending Club som ansöker om lån till små och nya företag samt hur de presterat gällande deras återbetalningsförmåga.Teoretiskt ramverk: Studiens teoretiska ramverk utgörs av framförallt vetenskapliga artiklar vilka behandlar det finansiella gapet, informations-asymmetrier och kreditbedömning. Vidare återges en bakgrunds-teckning över studier gjorda kring social utlåning och P2P-utlåning.Slutsatser: Studien kommer fram till att P2P-utlåning via Internet har sitt ursprung i social utlåning och möjliggjorts genom bland annat teknologisk utveckling av kreditvärderings-verktyg. Lending Clubs utveckling har gått från mer av ett socialt nätverk till att idag likna mer en finansiell intermediär med kreditvärdiga låntagare och institutionella investerare.

Uppsatsens titel: Revisionspliktens avskaffande för små aktiebolag- förekomsten av frivillig revision Seminariedatum: 2007-06-07 Ämne/kurs: FEK 591 Magisteruppsats, företagsekonomi:redovisning, 10 poäng Författare:Per Nilsson, Bashkim Rogova Handledare: Gunnar Wahlström Fem nyckelord: revisionsplikt, frivillig revision, små aktiebolag, intressenter, förtroende Syfte: Syftet med denna utredning är att förutsäga hur revisionen kommer att förändras som ett resultat av avskaffandet av revisionsplikten för små aktiebolag. Vi vill speciellt studera hur den frivilliga revisionen kommer att skilja sig från den lagstadgade. Metod: För att utreda detta outforskade område användes kvalitativ metod med betoning på grundad teori. Vår empiriska undersökning genomfördes i två steg. I första hand studerades debatten på området, vilket genererade intressanta intervjufrågor till våra semistrukturerade intervjuer med berörda intressenter.

Bakgrund: Traditionellt sett har det svenska sparandet i företagsobligationer varit lågt. På grund av löpande budgetunderskott och en stor statsskuld har statlig upplåning dominerat den svenska obligationsmarknaden i många år. På senare tid har det dock skett en förändring, i takt med ökade budgetöverskott och en reducering av statsskulden har den svenska statens lånebehov minskat. Detta i kombination med fallande marknadsräntor och en låg realränta har bidragit till ett växande intresse för företagsobligationer. Det finns endast ett fåtal tidigare studier av den svenska företagsobligationsmarknaden och inte en enda av dem berör och ifrågasätter rådande marknadsstruktur, en telefonbaserad mäklarmarknad, i någon större omfattning.Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka varför den svenska företagsobligationsmarknaden inte har utvecklats till en fungerande elektronisk auktionsmarknad i likhet med aktiemarknaden och dessutom undersöka vad som skulle krävas för att en sådan marknad skulle kunna uppstå.Avgränsningar: Studien fokuserar på marknaden för svenska företagsobligationer i Sverige.

>>>Problemdiskussion<<<Kan man genom att titta på ett VC-bolags ägarstruktur förvänta sig ett visst agerande från bolaget? Kanske kan en del företeelser i VC-bolagens agerande, med avseende på branschval, riskaversion och tidshorisont, förklaras med hjälp av deras ägarstruktur. >>>Syfte<<<Syftet med uppsatsen är att förklara ägarstrukturens påverkan på venture capital-bolags agerande vid val av investeringsfas, samt om venture capital-bolagets ägarstruktur påverkar dess val av portföljbolag. >>>Metod<<<Vi har valt att genomföra två stycken undersökningar. Dels har vi gjort en kvantitativ undersökning av Riskkapitalföreningens hemsida, där majoriteten av Sveriges VC-bolag finns representerade, dels har vi gjort en kvalitativ undersökning i form av telefonintervjuer.

Efter revisionspliktens slopande år 2010 har fler förenklingar för småföretag blivit föreslagna angående revision och redovisning. En av dessa är slopandet av de jävsbestämmelser som är relaterade till revision för småföretag, nämligen redovisnings-, medelsförvaltnings- och byråjävet. Förslaget avsåg att förenkla för småföretag samt att öka möjligheterna för revisionsbyråers så kallade kombiuppdrag. Denna debatt har lett till ett lagförslag om ett slopande av dessa jävsregler vilket sedermera blivit avslaget med motiveringen att det skulle äventyra revisionens oberoende. Vi vill med denna studie undersöka vilka positiva och negativa aspekter som ett slopande av redovisningsjävsreglerna skulle resultera i samt vilka som skulle gagnas mest av en sådan förändring. De teorier som används som grund för denna kvalitativa studie är Principal-agent teorin, Oberoende, Legitimitetsteorin samt Intressentmodellen, inom Principal-agent teorin finns en delteori som heter Informationsasymmetrier.

Crowdfunding är en relativt ny finansieringsmodell som vuxit i popularitet. Internationellt uppskattas crowdfunding till en miljardindustri. Generellt sätt innebär crowdfunding att en projektägare vänder sig till allmänheten, det vill säga en större krets finansiärer, via internet för att söka finansiering. Olika former av crowdfunding har utvecklats. Föremålet för den här uppsatsen har främst varit den form som baseras på ägarkapital, här kallat crowdequity, och den svenska rättens inverkan på finansieringsformen.