I uppsatsen undersöks hur det mer förmånliga jobbskatteavdraget för äldre personer över 65 år kan tänkas påverka Incitament att arbeta. Denna del av jobbskatteavdraget infördes i syfte av att få fler äldre personer att förlänga sitt arbetsliv för att stärka finansieringen av välfärden, få fler som försörjer färre. För att mäta Incitamenten att arbeta beräknas alternativvärdet för en fiktiv typfallsindivid. Resultatet visar på att det mer förmånliga jobbskatteavdraget för äldre personer över 65 år påverkar Incitamenten att arbeta i en positiv bemärkelse. Dessutom under vissa förutsättningar antyder resultatet att det blir optimalt att arbeta fler år och därmed förskjuta pensioneringsbeslutet framåt i tiden..

Uppsatsen syftar till att skapa klarhet i huruvida optionsinnehavares inställning till optionsprogram har förändrats de senaste åren mot bakgrund av den negativa börsutvecklingen och den kraftiga kritiken i media. Vidare kommer uppsatsen att försöka ge förslag på eventuella förbättringar av dagens optionsprogram och på alternativa Incitament. Undersökningen har genomförts som en kvalitativ fallstudie. Inledningsvis gjorde vi en litteraturstudie för att öka våra kunskaper om optioner som Incitament. Därefter genomfördes personliga intervjuer med en eller två optionsinnehavare på fyra olika företag.

Syftet med detta arbete var att få en djupare förståelse för vad som motiverar ICA-handlare, vilka risker och utmaningar som finns i en organisation som ICA med flera lokala ägare och chefer, samt hur man hanterar dessa. Detta är gjort ur ett perspektiv baserat på teorier gällande motivation och Incitament hos individer inom en organisation. Våra slutsatser är att ICA-handlare drivs av både intern och extern motivation i olika delar av deras karriär, samt av olika grader av makt och viljan att åstadkomma. Vi ser också att lokala chefer kan ha mål och Incitament som står i konflikt med organisationens övergripande mål. Vi kommer också fram till hur man kan förebygga och hantera situationen som uppkommer då ledare blir alltför bekväma i sitt agerande och inte längre bidrar på bästa sätt..

Med utgångspunkt i aggregerade och individuella inkomstdata diskuteras vilken roll upphovsrätten spelar som Incitament för det kreativa utbudet i stort. Resultaten visar att kreatörer får små andelar av sina inkomster från upphovsrätt och obetydliga andelar från direkt från upphovsrätt, med vissa skillnader mellan olika grupper av skapare. Kreatörernas inkomster fördelas ojämnt och de små inkomsterna från upphovsrätten fördelas extremt ojämnt. Mot bakgrund av redan existerande utbudsöverskott samt omfattande substitut för upphovsrätten bedöms upphovsrättens Incitament som svaga för utbudet i sin helhet..

Syftet med denna uppsats är att utröna huruvida ett belöningssystem kan fungera som ett tillräckligt starkt Incitament för att förmå personal att stanna i ett kunskapsföretag. Utifrån detta har vi ambitionen att kunna ge någon form av rekommendation till fallföretaget om belöningssystem bör användas i syfte att minska personalomsättningen eller om de bör välja en annan väg..

Syftet med denna uppsats är att undersöka om det finns ekonomiska Incitament att individer väljer ekonomiskt bistånd framför lönearbete. Detta har gjorts i form av en fallstudie bestående av typfamiljer där det ekonomiska läget mellan ekonomiskt bistånd och lönearbete jämförs. Typfamiljerna har valet mellan ekonomiskt bistånd och låglönearbete. Även en jämförelse av ett arbete med medellön har gjorts för att visa individers långsiktiga Incitament att ta ett låglönearbete. De individer som oftast har långsiktiga Incitament är den yngre befolkningen därför att de har just börjat sin arbetskarriär.

CSR, Corporate Social Responsibility, har kommit att bli ett allt viktigare fenomen i dagens samhälle. Uppsatsens syfte är att undersöka och identifiera bakomliggande faktorer som påverkar vilka Incitamenten är för CSR inom norsk fiskodlingsindustri.Uppsatsen utfördes i form av en kvalitativ flerfallsstudie där vi genomförde semistrukturerade intervjuer med fem norska fiskodlingsföretag. Empirin visade att det finns stora skillnader i företagens syn på CSR beroende på storlek. Ekonomi visade sig vara det starkaste Incitamentet för CSR, dock fanns undantag där även idealistiska Incitament visade sig vara av betydelse.I analysen kunde tydliga kopplingar göras mellan empirin och både intressentteorin och Carroll?s pyramid.

Syftet med uppsatsen är att analysera ledarskapet i den ideella organisationen Friskis&Svettis med avseende på Incitament för formella och informella ledare samt hur dessa ledare motiveras. Författarna vill även jämföra olika lokala Friskis&Svettisföreningar för att se om det finns några skillnader i dessa avseenden. I uppsatsen har sekundär data i form av litteratur om ledarskap och motivation samt dokument gällande Friskis&Svettis legat till grund för studien. Empirin har insamlats genom semistrukturerade intervjuer. Respondenterna valdes ut genom ett bekvämlighetsurval där vi avgränsat oss till tre Friskis&Svettisföreningar i Stockholmsområdet.

Konflikten i Tjetjenien har blivit ett ihärdigt problem för såväl ryssar som tjetjener. Konflikten kan delas in i två faser, det första och det andra kriget. Våra studier av det empiriska materialet ledde till en misstanke om att det fanns luckor i den befintliga forskningen, i synnerhet gällande det andra kriget. Resultatet blev en teoriutvecklande studie om det andra Tjetjenienkrigets uppkomst och fortgång där vår hypotes grundar sig på att det är ledande, centrala individer på vardera sidan som har ett intresse av att se till att det föreligger en konflikt folken emellan. De två ledande individerna har identifierats som Sjamil Basajev och Vladimir Putin.

Inledning: Sverige har under lång tid ansetts vara ett land med mycket låg nivå av korruption och har av andra länder setts som ett föredöme. Dock har det på senare år varit ett ökande antal mutskandaler och korruptionshärvor i landet som har gjort att problemet med korruption debatterats flitigt både av politiker och media. Göteborg är en av de kommuner som haft stora problem med korruption och under åren 2010-2011 framkom det att flera tjänstemän i Göteborgs Stad sysslat med olika former av korruption. Ett av de områden som är extra utsatt för korruption är upphandlingsenheterna då de årligen handskas med stora summor pengar.Syfte: Med denna studie vill vi bidra till en ökad förståelse kring begreppet korruption genom att vidareutveckla tidigare forskares tankar om korruptionsgynnande Incitament och istället se på vilka Incitament som får individer att avstå från korruption, det vill säga vilka Incitament som blir korruptionshämmande. Och vår forskningsfråga blev således följande;?Vilka Incitament anser de tjänstemän som arbetar med offentlig upphandling i Göteborgs Stad, har stor inverkan i deras val om att inte utföra korrupta handlingar??Metod: För att uppfylla studiens syfte har vi valt en kvalitativ metod och genomfört semistrukturerade intervjuer med fem olika tjänstemän vid tre olika förvaltningar i Göteborgs Stad.

Uppsatsen syftar till att belysa det allmänna pensionssystemets ekonomiska Incitament till förlängt arbetskraftsdeltagande. Vidare undersöks huruvida pensionssystemet är försäkringsmässigt. För att synliggöra de ekonomiska Incitamenten görs en jämförelse med det gamla pensionssystemet. Det allmänna pensionssystemets ekonomiska Incitament belyses med följande ekonomiska mått: pensionsförmögenhet, förmånsvärde, toppvärde och ersättningskvot. Valet mellan pension och ökat konsumtionsutrymme åskådliggörs i en nyttofunktionsmodell.

I denna uppsats undersöks huruvida en reform med ekonomiska Incitament påverkar hur stor andel dagar med föräldrapenning som tas ut av män. Med hjälp av paneldata för svenska kommuner görs en regressionsmodell som skattar mäns andel av föräldrapenninguttaget. Enligt resultatet av undersökningen har ekonomiska Incitament betydelse för fördelningen av uttaget men hypotesen om att reformen skulle leda till ett ökat uttag får inget stöd. Även om resultatet kan ifrågasättas då data på kommunnivå används ges en indikation på att ekonomisk ersättning inte är den avgörande faktorn när det gäller den ojämna fördelningen av föräldrapenningdagar mellan män och kvinnor..

På senare år har sjukskrivningarna ökat och kostnaderna därmed skjutit i höjden. För att bromsa denna utveckling kräver nu regeringen företagen/organisationerna på ett ökat direktansvar för det egna företagets sjukskrivningar (till skillnad från det kollektiva ansvar som tidigare präglat området). Som en följd av de ökade sjukskrivningarna och direktansvaret så har både företagens och samhällets intresse för hälsoekonomi ökat. Ekonomer har länge påpekat hur kostnaderna för sjukskrivning varierar mellan olika individer och därmed förklarat de olika yrkesgruppers skiljda sjukskrivningstal med variationer av Incitamentet för ?fusk?.

Syftet med belöningssystem är att skapa förutsättningar för att alla inom organisationen skall arbeta gentemot de av organisationen uppsatta målen. För att detta skall uppnås är det viktigt för organisationen att skapa tillfredsställande Incitament för medarbetarna. Organisationen bör för att lyckas med sitt belöningssystem på förhand veta hur detta skall vara utformat gällande vem som skall belönas, vad som skall belönas samt hur dessa belöningar bör vara konstruerade. Syftet med denna uppsats är att belysa problematiken företag ställs inför vid utformningen av ett belöningssystem. Vi har i uppsatsen valt att utifrån organisationens perspektiv beskriva hur organisationen på bästa sätt kan arbeta för att motivera individen till att arbeta mot de av organisationen uppsatta målen.

Bakgrund: I den allt hårdare konkurrensen har företagen blivit mer beroende av att ha motiverade medarbetare. Ett sätt att skapa motivation är genom bonus, men även ickemonetära Incitament kan leda till att medarbetarna blir mer motiverade.Syfte: Syftet med vår uppsats är att undersöka vad som motiverar svenska tjänstemän och deras inställning till olika motivationshöjande Incitament i relation till den teori som finns skriven i ämnet.Avgränsningar: Uppsatsen är begränsad till svenska tjänstemän i icke chefsposition som idag inte har några individuella monetära bonusar.Metod: Primärdata är insamlat i en kvantitativ enkätundersökning på två företag och en akademisk institution. Sekundärdata är insamlat genom litteratur och artiklar. En deduktiv ansats och ett positivistiskt förhållningssätt används. Teorin ligger till grund för enkäten.Slutsatser: Det är många faktorer som skapar motivation hos svenska tjänstemän.