Finns det ekonomiska incitament att välja bidrag framför arbete?
Syftet med denna uppsats är att undersöka om det finns ekonomiska incitament att individer väljer ekonomiskt bistånd framför lönearbete. Detta har gjorts i form av en fallstudie bestående av typfamiljer där det ekonomiska läget mellan ekonomiskt bistånd och lönearbete jämförs. Typfamiljerna har valet mellan ekonomiskt bistånd och låglönearbete. Även en jämförelse av ett arbete med medellön har gjorts för att visa individers långsiktiga incitament att ta ett låglönearbete. De individer som oftast har långsiktiga incitament är den yngre befolkningen därför att de har just börjat sin arbetskarriär. Studien undersöker de ekonomiska incitamenten för tre typfamiljer som bor i Luleå kommun, Sverige. Familjernas agerande förklaras av nyttoteori. Nyttan är beroende av individens egna preferenser, som i uppsatsen handlar om individens val mellan ekonomiskt bistånd och arbete. Resultatet tyder på att typfamiljerna skulle på kort sikt tjäna mer eller mindre på att gå från socialbidrag till lönearbete men inte en familj med två vuxna om det endast är en som får arbete. Typfamiljen med två vuxna och två barn har både kortsiktiga och långsiktiga incitament att ta ett låglönearbete idag, förutsatt att båda vuxna får ett arbete. Det är endast den här typfamiljen som har möjlighet att äga en bil. Om arbetet kräver bil kan det leda till ekonomiska problem för de andra typfamiljerna då det inte finns pengar över till detta. För de familjer som lever i glesbygden kan det ekonomiska problemet med att äga bil bli den avgörande faktorn för att inte ta ett arbete.