Behovet av bra miljölösningar växer ständigt i dagens samhälle och fastighetsmarknaden är en marknad som är i stort behov av att spara energi. I dagens läge har ett antal miljöklassningssystem etablerat sig på den svenska fastighetsmarknaden. Dessa system är ofta bra att arbeta med när det gäller nyproduktion och omfattande ombyggnationer, även om det innebär det stora ekonomiska kostnader för fastighetsägaren. Att det kostar mycket för fastighetsägaren att få en byggnad miljöklassificerad och att det saknas tydliga Incitament till miljöanpassning gör att utvecklingen bromsas. För att tydliga Incitament till miljöinvesteringar ska skapas så krävs det att fastighetsägarna ska kunna se en tydlig ekonomisk lönsamhet i investeringen.

Bakgrund: I Sverige finns en allmän målbild om en långsiktigt hållbar utveckling och för att uppnå denna målbild har lagen om producentansvar instiftats. Som svar på lagstiftningen och för att operationalisera målet om en långsiktigt hållbar utveckling har materialbolag bildats. Verksamheten syftar till att uppnå uppsatta mål om återvinningsgrader. Det senaste inom återvinningsverksamheten är utvecklingen av fastighetsnära insamling. I utbyggnadsprocessen finns ett Incitamentsproblem där fastighetsägare har svårt att se ekonomiska Incitament till att införa fastighetsnära insamling.

Med utgångspunkt i aggregerade och individuella inkomstdata diskuteras vilken roll upphovsrätten spelar som Incitament för det kreativa utbudet i stort. Resultaten visar att kreatörer får små andelar av sina inkomster från upphovsrätt och obetydliga andelar från direkt från upphovsrätt, med vissa skillnader mellan olika grupper av skapare. Kreatörernas inkomster fördelas ojämnt och de små inkomsterna från upphovsrätten fördelas extremt ojämnt. Mot bakgrund av redan existerande utbudsöverskott samt omfattande substitut för upphovsrätten bedöms upphovsrättens Incitament som svaga för utbudet i sin helhet..

Denna uppsats behandlar en ny typ av Incitament för användning i företags belöningssystem. Denna nya typ av belöningar innefattar Incitament i form av mjukvara. Med andra ord behandlar studien tanken kring en applikation genom vilken arbetsgivaren belönar den anställde med belöningar i form av, för den anställde, statusladdade symboler eller funktioner på den anställdes arbetsstation. Då denna idé, vad vi vet, inte har behandlats tidigare inriktar vi oss på att undersöka vad olika representanter på företag anser om idén. Vi har också till syfte att ta reda på om de anställda upplever att det redan existerar statussymboler i form av mjukvara.

Examensarbetets uppgift är att arbeta fram ett exempel på Incitament för att motivera hyresgäster att vara med och investera i energieffektiviseringar. Arbetet innefattar en energikartläggning av en fastighet för att kunna visa vilka besparingar som kan göras och vilka investeringskostnader det innebär. Den aktuella fastigheten har alla energikostnader inbakad i hyran vilket leder till att hyresgästerna inte har Incitament till medinvestering. Energikartläggningen innebar en nattvandring för att se vad som använde energi under natten när verksamheterna stod still, insamlande av timdatafrån Umeå Energi, inventering av belysning samt anskaffande av information om ventilation och kompressor. Kontakt med olika företag togs för att kunna få fram ungefärliga kostnader för effektiviseringarna.

The purpose of this study is to analyze how university students, who are not members of a political party, experiencing existing selective and collective incentives for involvement in a political party. Furthermore, the study will highlight incentives which could help the political parties to increase their membership. The study is based on seven interviews and the respondents were selected after conducting a survey of students? political involvement. The interviews were analyzed through the theory of selective and collective incentives. The study shows that the incentives, both selective and collective, for involvement in a political party in general are weak and that the costs in terms of time, money and education are seen as too high.

Titel Lönegaranti ? ett Incitament till företagsrekonstruktion? Ämne/kurs Kandidatuppsats i Handelsrätt, 10 poängFörfattare Annette Persson Jeanette ReslowNyckelord Lönegaranti, företagsrekonstruktion, tidpunktsangivelse, ansvar,statsstödSyfte Huvudsyftet med uppsatsen är att diskutera om lönegarantilagen kan ha önskad effekt vid beslut om företagsrekonstruktion. Vi frågar oss huruvida lönegaranti är ett Incitament till företagsrekonstruktion. Dessutom kommer vi som undersyften undersöka om det krävs en tydligare uttalad tidpunktsangivelse i företagsrekonstruktionslagen, samt vem som bör få ansvar för inledandet av en rekonstruktion. Vidare diskuterar vi om det finns risk för statsstöd genom lönegarantin.

Titel Lönegaranti ? ett Incitament till företagsrekonstruktion? Ämne/kurs Kandidatuppsats i Handelsrätt, 10 poäng Författare Annette Persson Jeanette Reslow Nyckelord Lönegaranti, företagsrekonstruktion, tidpunktsangivelse, ansvar, statsstöd Syfte Huvudsyftet med uppsatsen är att diskutera om lönegarantilagen kan ha önskad effekt vid beslut om företagsrekonstruktion. Vi frågar oss huruvida lönegaranti är ett Incitament till företagsrekonstruktion. Dessutom kommer vi som undersyften undersöka om det krävs en tydligare uttalad tidpunktsangivelse i företagsrekonstruktionslagen, samt vem som bör få ansvar för inledandet av en rekonstruktion. Vidare diskuterar vi om det finns risk för statsstöd genom lönegarantin.

Ofta hör man kollegor säga att de inte orkar eller att de inte är motiverade att prestera på jobbet. I denna studie har vi lärt oss att det inte räcker med att säga: ?Jo, du klarar av det?, en anställd behöver mer än så. För att motivera någon att utföra en uppgift krävs det att man ger personen en anledning till utförandet. I dagens telefonförsäljningsbransch präglas de anställda av stress, höga krav och psykisk påfrestning.

Inledning ? Restaurangbranschen är, och har alltid varit, en personalintensiv bransch med slitsamma arbetsförhållanden och dålig arbetsmiljö. Den är för många en inkörsport till arbetsmarknaden men sällan ett långsiktigt karriärsval och branschen har bland annat därför den högsta personalomsättningen av alla branscher i Sverige. Personalomsättning har både positiva och negativa konsekvenser för företag.Syfte ? Syftet med denna uppsats var att undersöka om det ur en restaurangchefs perspektiv går att identifiera några Incitament för att understödja personalomsättning, eller i alla fall inte aktivt motverka den inom restaurangföretag, samt om hög personalomsättning skapar fördelar för företagen.Metod och material ? Sekundärdata samlades in genom en litteraturstudie och primärdata genom tre kvalitativa intervjuer med hjälp av ett stimulusmaterial utformat som ett case.

SammanfattningFastighetsbranchen förbrukar under driftskedet stora mängder energi för att driva sina fastigheter. Lagen om energideklarationer och byggnader trädde i kraft den första oktober 2006. Lagens syfte är att effektivisera energianvändningen i bebyggelsen och på så vis minska utsläppen av farliga växthusgaser. Fastighetsägare med flerbostadshus i sitt bestånd skall senast vid utgången av 2008 upprättat en energideklaration för samtliga inehavda flerbostadshus. Energideklarationen berör fastigheters energimässiga prestanda men, utgör också ett underlag för framtida energiinvesteringar.Som en reaktion på den relativt nyimplementerade energideklarationen valde författarna att undersöka vilka bakomliggande Incitament fastighetsägare har för att energieffektivisera.Författarna valde vidare att undersöka om några åtgärdsförslag som presenteras i energideklarationen är fördelaktiga för fastighetsägare.Författarna har valt an använda sig av ett kvalitativt arbetssätt samt en deduktiv ansats.

En kooperativ förening innebär att medlemmarna handlar med, äger och styr föreningen. Ägandet består i huvudsak av att medlemmarna har grundinsatser, men de kan också investera och handla med frivilliga insatser. Det finns olika möjligheter till frivilliga insatser, framförallt emissionsinsatser och förlagsinsatser. Via emissionsinsatser förs kapital över från föreningens balanserade vinstmedel till medlemmens individuella konto. Detta kapital blir grund för kommande års avkastning.

Syfte: Att redogöra för ett antal av den nuvarande revisionspliktens effekter. Att diskutera lämpligheten och effektiviteten med att revisorer är ålagda uppgifter för att begränsa ekonomisk brottslighet. Att undersöka hur stor inverkan revisorn har för att öka småföretagarnas Incitament att vara laglydiga. Metod: Det metodologiska angreppssättet i examensarbetet har huvudsakligen varit abduktivt. Våra primärdata baserar sig på kvalitativa intervjuer genomförda med respondenter från våra utvalda intressenter.

Uppsatsen behandlar de svenska vindkraftsproducenternas uppfattning beträffande de två olika stödsystemen miljöbonus och elcertifikat som tillämpas i Sverige under år 2004. Uppsatsens syfte är att jämföra förmågan att stimulera till teknisk utveckling hos de två olika stödsystemen miljöbonus och elcertifikat. Vi ämnade undersöka vilka uppfattningar de olika svenska elproducenterna har beträffande de olika systemens kapacitet att stimulera till nyinvesteringar i förnybar elproduktion med vindkraft och vilka Incitament de olika stödsystemen ger de enskilda vindkraftsproducenterna att reducera kostnader och priser. Teknisk inlärning och osäkerhet påverkar de olika systemens kapacitet att skapa elproduktion med förnybara energikällor. Konkurrensintensiteten påverkar de olika systemens Incitament att reducera kostnader och priser.

Syftet med denna studie är uppdelat i två aspekter. För det första avser vi bidra till kunskapsutveckling genom att observera och presentera vilka Incitament som kan finnas bakom kommunicerande av intellektuellt kapital (IK) utifrån IT-företags rapportering av IK genom årsredovisningen. För det andra avser vi att genom vår studie ge ett metodbidrag till forskningen på IK-området genom att visa hur kategorisering med hjälp av ett flerdimensionellt analysverktyg kan användas, tillsammans med olika teoretiska perspektiv, för att analysera hur Incitament för rapportering av IK reflekteras i IT-företags årsredovisningar.Studien har utförts genom att empiriskt material från årsredovisningar har kategoriserats utifrån en nyskapad modell bestående av fyra huvudkategorier med vardera fyra underkategorier. Modellen är starkt influerad av Sveiby (1997) och Meritum Project (2002) men utgörs totalt sett av en syntes av ett antal olika modeller och teorier från forskare inom IK-området, med vissa externa influenser. Det kategoriserade empiriska materialet har sedan analyserats utifrån fyra teoretiska analysperspektiv.