Syfte: Uppsatsens syfte är delvis att undersöka hur de valda aktörerna, det vill säga researrangörer och resetidningar, framställer en image av en destination. Delvis att beskriva och analysera marknadsföringen av exemplet Hong Kong som turistdestination i svenska resetidningar och hos svenska researrangörer samt undersöka svenskars uppfattade image av destinationen Hong Kong.Frågeställningar:Hur skapas en image av en destination?Vilken image av Hong Kong som destination förs fram i svenska resetidningar samt i researrangörers marknadsföring?Vilken uppfattad image har svenskar av destinationen Hong Kong?Metod: I uppsatsen används en kombination av kvalitativa och kvantitativa metoder. De tillvägagångssätt som används är kvalitativa intervjuer, analys av kvalitativ data samt en kvantitativ enkätundersökning.Teori: I den teoretiska referensramen diskuteras begrepp och fenomen som platser och destinationer, destinations- och platsmarknadsföring, Imageskapande agenter och destinationsimage.Slutsats: I denna uppsats har två Imageskapande aktörer studerats, och det har visats sig att processen för hur de skapar en destinations image ser olika ut, men den image som de presenterar överensstämmer till stor del. Hong Kong presenteras som en storstadsmetropol av både researrangörerna och resetidningarna.

Slutsatsen efter genomfört arbetet är att Örebro Bostäder AB bland annat har en önskvärd image av Vivalla som ett område med en unik och personlig omgivning med mindre individuella bostadsområden där det finns något för alla smaker. I Markbacken vill Öbo behålla och förstärka en image av variation, där allt från barnfamiljer till den som söker ett lite mer exklusivt boende skall lockas. Vidare har undersökningen visat att dessa önskvärda imager främst förmedlas via mun till mun-metoden, massmedia, samhälleliga åtgärder och events..

Konkurrensen mellan regioner har triggat det varumärkesbyggande som idag är en stor del av många regioners utvecklingsarbete.Turismen och resandet ökar konstant. Även det allmänna intresset för hållbar utveckling och ett mer utbrett miljöarbete tar fart. Tillsammans ses hållbar turism och ekoturism som de viktigaste faktorerna i framtidens resande. Lockandet av just turism med hjälp av destinationsutveckling blir ofta en förlängning av ett varumärkesbyggande för en region.Halmstad är Sveriges 18:e största kommun med cirka 93 000 invånare. Stränderna och sommaren har gjort staden till en stor allmänt känd turistort.

Problem: Småortshotell har andra förutsättningar än storstadshotell för att kunna överleva. Det gäller både distansen till samt utbudsnivån i hotellen. Den geografiska placeringen gör att resenärer inte passerar dem utan gästerna kommer till småortshotellen för att uppleva deras utbud. Syfte: Vårt syfte är att undersöka hur småortshotell strategiskt arbetar med Imageskapande ur marknadsföringsperspektiv. Frågeställningar: Vilken image vill småortshotellen förmedla?Vilka samarbetsformer har småortshotellen?Vilka underliggande betydelser förmedlar småortshotellen? Metod: Vi har använt oss av kvalitativa metoder som består av två delar, datainsamlingsmetoder och semiotikdokumentanalys.

Allt fler turister vill idag uppleva orörda destinationer och historiska kulturarv samt efterfrågar inte längre enbart iscensatta och konstruerade miljöer. Turistdestinationer måste därför utmärka sig genom sin marknadsföring för att vara attraktiva eftersom turister vill uppleva något utöver det vanliga. En destinations image förändras över tiden och för att förstå denna förändring krävs det att man ser tillbaka på en destinations historia och kulturarv. Vi har valt att studera Mölle som är en klassisk badort i nordvästra Skåne med en historik som än idag återspeglas markant på hela orten. Vi valde att studera vilken betydelse Mölles historik som badort har för destinationen idag.

Problemformulering: Vilka samarbetsformer är avgörande för ett svenskt FoU ? företags långsiktiga överlevnad på den svenska läkemedelsmarknaden?Syfte: Författarna avser att genom en fallstudie analysera och utvärdera de samarbetsformer som är av betydelse för ett långsiktigt utvecklingssamarbete inom svensk läkemedelsindustri.Metod: Uppsatsen bygger på en fallstudie av företaget Karo Bio AB. Uppsatsen är genomförd utifrån en kvalitativ ansats.Teoretisk referensram: Teoriområdena har legat till grund för variablerna: Interaktion, Kommunikation och Imageskapande samt Involvering.Slutsats: Studiens resultat visar att ett svenskt medelstort företag på läkemedelsmarknaden bör samarbeta regionalt med universitet och kliniker för att möta marknadens specifika behov..

Vi har tagit del av teorier inom företagsidentitet, företagskommunikation, rekrytering och image. Vi har valt att arbeta utifrån fallstudiemetoden och skomodeföretaget NilsonGroup AB blev vårt studieobjekt. Primärdata har samlats in genom intervjuer och observationer på central och lokal nivå det vill säga båda på huvudkontoret och ute på de enskilda butikerna. Uppsatsens ändamål har varit att se om rekrytering kan användas som kommunikationskanal av företagsidentiteten. Utifrån teori och empiriska studier har vi dragit slutsatsen att rekryteringen har betydelse och kan hjälpa till att förmedla företagets identitet för att på så sätt uppnå en önskvärd image.

Syftet med denna uppsats har varit att öka förståelsen för kunders perception av företags miljödesign och hur detta påverkar deras uppfattning om företags image. Uppsatsen grundar sig på ett fallföretag, SEB i Lund. Den emiriska analysen har sin grund i kalitativa djupintervjuer gjorda med SEB och med SEBs kunder. Att kunder reflekterar över miljödesign är något som framkommer i studien. Studien indikerar att de krav kunderna har på en bank framförallt är helhetskänslan, som skall vara inbjudande och intressant.

Syftet med föreliggande studie är att undersöka om den image som ett resebolag vill skapa med hjälp av platsmarknadsföring uppfattas av resenärerna.Frågeställning: Hur marknadsför resebolag ett specifikt resmål? Hur uppfattar resenärer platsmarknadsföringen av ett specifikt resmål? Varför väljer resebolag att ha en hållbar inriktning?Metod: I föreliggande studie har insamlingen av det empiriska materialet gjorts via kvalitativa metoder, en semistrukturerad telefonintervju med Apollos Marknadsföringsansvarige och tre stycken gruppintervjuer med ett slumpmässigt urval av deltagare, som motsvarar Apollos kunder.Teoretisk referensram: Studien har utgått från teorier och tidigare forskning som gjorts kring Platsmarknadsföring, Imageskapande åt en destination, hållbar turismutveckling samt olika marknadsföringsstrategier.Sammanfattad slutsats: Utifrån min undersökning av ett resebolags marknadsföringsstrategi åt ett specifikt resmål som har tolkats av resenärer kan ett konstaterande göras att effekten av marknadsföringen genomgående mottogs positivt av resenären dock inte inom området hållbar turismutveckling. Min slutsats av undersökningen visar att Apollos främsta utmaning är att konkretisera sitt ansvar av en hållbar utveckling av resmålet Tobago..

The aim of this thesis is to examine how four decision makers at a University College and a library director at the same University College perceive the profile, image and identity of their library. This University College library is used as our main example. We have evaluated the main example in relation to two other University College libraries, in order to obtain a deeper understanding of how these library directors view their own libraries and to attain a more multi-dimensional view of the main example of our study. Our intention is to analyse the current situation, not the past nor the future. Qualitative semi-structured interviews with decision makers and library directors have been conducted.

This essay was to investigate what self-image public libraries convey on Facebook and what image is received by the users, along with comparison of those. It was investigated if the received image corresponded with the users? previous image of public libraries. The method used was interviews with the Facebook administrators and surveys with the users. The theoretical framework was Kotler?s model for image creation.The research is mainly American and shows Facebook as an accepted marketing tool for libraries among students, but as not taken seriously by the library staff.

Title (Swedish) Kommunikation i forskarbloggar ? En motivationsstudie bland forskare vid Göteborgs universitetTitle (English) Communication in research blogs ? A motivational study among researchers at the University of GothenburgAuthor Maike MohlinTutor Annika BergströmConstituent Information department of the University of Gothenburg (Informationsenheten vid Göteborgs universitet)Course Master thesis in media and communications at the institution for journalism, media and communication at the University of GothenburgTerm Spring 2013Pages/ word count 77/ 32211 wordsObjective To examine why researchers at the University of Gothenburg chose to blog in their role as a researcherMethod Exploratory analysis of qualitative, semi-structured interviewsMaterial Eleven interviews with blogging researchers from different fields at the University of Gothenburg, material gathered in spring 2012Main results In the context of research communication blogs play an essential role for researchers for directly communicating with the public. A strong motivation for researchers to blog is that they can represent and create an image of themselves. Also the blog isused in several ways as a tool in the researchers? daily work.Despite the fact that there are disadvantages with blogging, the researchers in the study find that it brings along far more advantages than disadvantages, which is why they keep blogging..

Sammanfattning Titel: Hur uppfattas image i olika kulturer? Problemformulering:Det första steget i vår problemundersökning är att studera vilken image BabyBjörn vill föra ut på de olika nationella marknaderna och vilka tankar som ligger bakom den eller de images man för ut. Därefter ställs följande frågeställning: Hur inverkar kultur på image och uppfattas imagen olika i den svenska respektive franska kulturen? Syfte: Syftet med denna uppsats är att studera hur ett företags image kan te sig på en internationell marknad samt att se hur köpbeteendet skiljer sig två länder emellan. Undersökningen strävar efter att förstå hur internationellt Imageskapande kan utvecklas och hur image uppfattas av konsumenter från olika kulturer och om de olika kulturerna, till vilket företaget vänder sig, påverkar uppfattningen av företagets image.

Syftet med undersökningen var att se hur Stureplangruppen genom att använda gamla och skapa nya myter behöll en högklassig image samtidigt som gruppen expanderade verksamheten utanför de mest exklusiva adresserna runt Stureplan. Frågeställningarna jag ville besvara var således hur Stureplansgruppens varumärke såg ut, vilka metoder Stureplansgruppen använde för att stärka sitt varumärke med hjälp av bilder på Stureplan.se, hur uppfattades varumärket utifrån olika inställningar till bildernas budskap samt hur varumärket skulle kunna förbättras?  Teorierna jag använde var PR, Reklam och varumärkesteorier då jag ansåg att dessa var bra teorier för att se hur Stureplansgruppen själv resonerade kring sitt Imageskapande.  Metoderna bestod av semiotisk bildanalys enligt Barthes modell. Jag ansåg att det var en relevant teori för att hitta de dolda meningarna, myterna, i bilderna jag analyserade.

Denna uppsats undersöker hur politiska konflikter varugörs till turism via texter på Internet. Uppsatsen syftar till att undersöka hur en plats som präglats av en politisk konflikt i modern tid använder sitt historiearv i turistisk marknadsföring. För att få svar på studiens frågeställningar genomfördes en kvalitativ textanalys på fyra utvalda hemsidor på Internet, varav samtliga av dessa aktörer är från Bosnien & Hercegovina och har ett huvudfokus på staden Mostar. Uppsatsen har vidare två frågeställningar. Den första lägger vikt på att besvara vilken typ av information eller tema som dominerar vardera undersökt hemsida.