Uppsatsen behandlar vilka för- respektive nackdelar Icke-professionella modeller kan medföra i modereklam. För att belysa detta fenomen har vi, genom en kvalitativ undersökning bestående av informantintervjuer och fokusgruppsdiskussioner, studerat MQ:s senaste reklamkampanj och deras val av modell. Utifrån studien kan det konstateras att det har någon betydelse om klädföretag anlitar professionella eller Icke-professionella fotomodeller i sin reklam, eftersom det primära för konsumenterna är att modellen är attraktiv och har utstrålning. Modereklamen ska återge en känsla av glamour, skönhet och ett eftersträvansvärt ideal som är anpassat efter målgruppens behov och önskningar. Vidare kan vi konstatera att Icke-professionella modeller innebär ett strategiskt val av klädföretaget för att positionera sig gentemot sina konkurrenter och skapa varumärkeskännedom hos sin målgrupp.

Syfte: Uppsatsen ska undersöka hur svenska icke professionella investerare använder årsredovisningen i sina val av kapitalplacering och vilken nytta årsredovisningen har i valet. Uppsatsen ska även undersöka om icke professionella investerare har några problem i tolkningen av årsredovisningar.Metod: Uppsatsen använder både kvantitativ och kvalitativ metod i form av intervjuer och enkät.Slutsats: 50 % av de icke professionella investerarna anser att de har nytta av årsredovisningar vid kapitalplaceringsbeslut. VD-ordet, förvaltningsberättelsen och revisionsberättelsen används mest. Det som upplevs svårast är värderingar i balansräkningen, kassflödesanalys och noter.Förslag till fortsatta studier: Genomföra en liknande undersökning med intervjuer av icke professionella investerare. Ta reda på vilken hänsyn det tas till investerare med lägre ekonomisk kunskap vid upprättandet av årsredovisningar. .

I den här undersökningen har vi tagit del av diskussioner på två nätforum. Det ena är Flashback, ett privat, kommersiellt och mer eller mindre icke-kontrollerat forum. Det andra är Soctanterna på nätet, som drivs av Malmö stad och inom vilket professionella socialsekreterare verkar. Vårt material består av trådar där unga beskriver och diskuterar problem med den egna psykiska hälsan och som därför har sökt hjälp på dessa forum. I studien jämförs de två forumen med utgångspunkt i forumets kontroll, vertikal och horisontell dialog, samt den professionella ansatsen som Soctanterna på nätet har, respektive den Icke-professionella ansatsen som förekommer på Flashback.

Syftet med detta arbete är att ta reda på hur Icke-professionella och professionella inom musik hör när de lyssnar på musik. Finns det någon skillnad i var fokus ligger i musiklyssnande och går det att urskilja några tendenser? För att undersöka detta har ett urval av personer fått lyssna till olika musikexempel och sedan beskrivit den ljudbild de har uppfattat i musiken. Sedan har dessa narrativ analyserats med utgångspunkt i ett av Gabrielsson (2008) utarbetat klassificeringssystem i form av ett stort antal teman och kategorier, vars syfte är att belysa olika starka musikupplevelser. De varierande fokus som har framkommit hos informanterna i min studie har sorterats in under detta schemas olika teman och kategorier och sedan sammanställts i tabellform för att ge en lättare överblick.Trots att det mig veterligen inte finns en likadan studie om var fokus i musiklyssnande hos Icke-professionella och professionella riktas inom musik, så styrkte det som framkom i resultatet befintlig forskning kring relationen mellan upplevelser och reaktioner inom musiklyssning.

Syftet med studien var att undersöka vad som påverkar människors deltagande i professionella HR-nätverk. Det kan vara intressant både för deltagarnas företag, nätverksarrangörerna och icke-deltagare att veta ur synpunkten vad som gör att man väljer att delta i nätverk. Detta har gjorts i form av en enkät som mailats ut till Sveriges HR-förenings nätverksmedlemmar. Temana kring frågorna var kontaktskapande, engagemang, erfarenhetsutbyte och ensamhet. På det inkomna materialet, 38 enkäter, gjordes en regression som visade att kontaktskapande, erfarenhetsutbyte och ensamhet påverkar engagemang, både som ensamma variabler var och en för sig och tillsammans.

Syftet med studien är att undersöka transsexuellas upplevelser av att vara just transsexuell i dagens samhälle samt hur detta påverkas av rådande normer som berör avvikande könsidentiteter. Syftet var vidare att studera hur de upplever sig bli bemötta av professionella hjälpare samt vad professionella bör tänka på i möten med transsexuella. Studien utgår från sju transsexuella intervjupersoner som är i olika stadier av sin transformeringsprocess, alla intervjupersoner lever dock som sitt psykologiska/mentala/upplevda kön. För att få en relevant analys av resultatet har vi antagit en socialkonstruktivistisk teori, samt teorin om ?könsgörandet? och heteronormen.

Syftet med denna studie var att utifrån olika kvalitetsnormer jämföra och analysera skillnader mellan professionella undertextares undertexter och amatörers undertexter. Dialogen från fyra filmer parades med motsvarande undertexter av professionella undertextare så väl som av amatörer, varpå skillnader registrerades, viktades samt analyserades. Resultaten visar att det föreligger signifikanta skillnader mellan undertexter av professionella undertextare och amatörer på ett flertal punkter, som till exempel struktur och semantik, reduktion och expansion, antal tecken, antal ord, exponeringstid samt antal undertextenheter. Genomgående så översätter amatörerna originaldialogen mer ord-för-ord än vad de professionella undertextarna gör, samtidigt som de professionella undertextarna stryker stora delar av dialogen, vilket innebär att tittare som använder amatörundertexter får betydligt mer text att läsa, vilket i sin tur innebär att mindre tid ägnas åt filmernas bildmässiga innehåll..

Syfte och frågeställningar: Syftet med uppsatsen är att undersöka hur socialarbetare reflekterar kring sig själva som professionella hjälpare utifrån aspekterna tanke och känsla, samt hur denna reflektion kan komma att påverka den professionella hjälpen. Uppsatsen grundar sig på följande frågeställningar: Hur definierar socialarbetarna den professionella hjälpen? I vilka situationer identifierar socialarbetarna att den professionella hjälpen tar sig uttryck? Vilka konsekvenser anser socialarbetarna att professionaliseringen av hjälpen får för dem som professionella hjälpare? Metod: Uppsatsen har en kvalitativ ansats med intervjun som datainsamlingsmetod. Fem intervjuer med verksamma socialarbetare har genomförts. Empirin har analyserats utifrån tre tidigare forskningsprojekt inom ämnesområdet samt med hjälp av tre definitioner av reflektionsbegreppet.

Syftet med denna studie var att utifrån olika kvalitetsnormer jämföra och analysera skillnader mellan professionella undertextares undertexter och amatörers undertexter. Dialogen från fyra filmer parades med motsvarande undertexter av professionella undertextare så väl som av amatörer, varpå skillnader registrerades, viktades samt analyserades. Resultaten visar att det föreligger signifikanta skillnader mellan undertexter av professionella undertextare och amatörer på ett flertal punkter, som till exempel struktur och semantik, reduktion och expansion, antal tecken, antal ord, exponeringstid samt antal undertextenheter. Genomgående så översätter amatörerna originaldialogen mer ord-för-ord än vad de professionella undertextarna gör, samtidigt som de professionella undertextarna stryker stora delar av dialogen, vilket innebär att tittare som använder amatörundertexter får betydligt mer text att läsa, vilket i sin tur innebär att mindre tid ägnas åt filmernas bildmässiga innehåll..

Syftet med studien är att undersöka hur professionella uppfattar begreppet skam utifrån mötet med patienter och behandlingsprocessen. För att fånga in uppsatsens syfte har vi haft följande två huvudfrågeställningar:- Hur ser professionella på skambegreppet utifrån sin teoretiska kunskap och praxis?- På vilket sätt närmar sig de professionella patienternas eventuella skam- och skuldkänslor i behandlingen?Uppsatsen är baserad på kvalitativa intervjuer med sex professionella med olika yrkesbakgrunder inom det sociala fältet. Samtliga av de intervjuade har lång erfarenhet av samtal med människor. I studien problematiseras skuld- och skambegreppet, skammens uppkomst och yttring diskuteras, och fenomenet skamlöshet blir belyst.

Individer som utövar någon typ av sport utsätter sig för både psykiskt och fysisk påfrestning. Denna påfrestning kan vara något som stressar individen och måste därför hanteras och bemästras på något sätt.  Syftet med studien var att undersöka vad som motiverar hobby- respektive professionella ryttare, finns det någon skillnad i upplevelsen av motgångar i sin sport mellan hobbyryttare och professionella tävlingsryttare, och om grupperna har olika sätt att bemästra motgångar. Deltagarna var 11 kvinnor, fem professionella ryttare och sex hobbyryttare. Analysen gjordes genom meningskoncentrering, där olika teman utformades efter studiens frågeställningar.

Syftet med studien var att undersöka socialt stöd hos svenska professionella golfspelare. För att besvara syftet undersöktes följande frågeställningar: (1) Hur upplever svenska professionella golfspelare socialt stöd? (2) Hur beskriver svenska professionella golfspelare socialt stöd? En intervjuguide baserad på Social Support Scale skapades och intervjuerna genomfördes på (N=10) professionella golfspelare. De var mellan 20-27 år och hade tävlat i golf mellan 6-14 år på både en nationell och internationell nivå. För att analysera resultatet användes en kvalitativ innehållsanalys med deduktiv ansats.

Studiens syfte var att belysa några professionellas inom skola, socialtjänst och sjukvård erfarenheter i möte med personer med självskadebeteende. Metoden var kvalitativ med hermeneutisk inriktning och vi använde oss av semistrukturerade intervjuer. Våra frågeställningar var, hur beskriver de professionella självskadebeteende, vilka erfarenheter har de professionella av möte med personer med självskadebeteende, vilka tankar och känslor väcker självskadebeteende och hur hanteras det. De professionella vi mött har erfarenheter av personer i alla åldrar med självskadebeteende, både tjejer och killar. Resultatet visade att det vanligaste formen av självskadebeteende är cutting och att personer med självskadebeteende ofta har upplevt något traumatiskt i sin barndom, ofta har de även dålig självbild och låg självkänsla.

Med denna uppsats vill jag bidra med att utveckla förståelsen kring professionella tjänsteföretags (managementkonsulter) externa kommunikation. Uppsatsen belyser hur dessa kommunicerar gentemot en ?allmänhet?. I min uppfattning finns det inget tvivel i frågan kring varför konsultföretagen väljer att marknadsföra sig gentemot ett selektivt urval av människor. Det är just marknadsföringen och de potentiella nya kunder denna genererar som konsultbolagen är ute efter.

Syftet med uppsatsen är att öka förståelsen för om det föreligger en relation mellan finansiella och icke-finansiella mål i högteknologiska företag och hur denna i så fall gestaltar sig. En kvalitativ metod har företagits. Personliga intervjuer genomfördes på tre företag med två respondenter på vardera. Genom att belysa empiri genom teori försökte vi göra tolkningar rörande relationen. Det tycks föreligga en relation mellan finansiella och icke-finansiella mål.