Målet med detta examensarbete har varit att ta reda på vilken inverkan Hyttsten har som ersättningsballast vid betongtillverkning. Genom siktning av materialprover för att säkerställa kornstorleksfördelning, litteraturstudier samt intervjuer insamlades data om Hyttsten. Utvärdering och analys av data från siktning, hållfasthetsförsök samt sättmått utfördes av Martin Åström. AKR-analysen genomfördes av Envix Nord AB Umeå. Resultaten från AKR-testen (expansion) resulterade i följande slutsatser: ?Korttids- och långtidstester med Hyttsten i betong visar att det inte förekommer någon negativ expansion orsakad av AKR-reaktionen.?Från analysen (ASTM 1260) Mf framkommer det att undersökt naturballast är mer expansiv än Hyttsten.Provtryckning visade på följande: ?Hållfastheten är mycket god.

Luftkyld Hyttsten används sedan mer än 30 år i stället för naturmaterial som förstärkningslager i vägar. Flertalet laboratorieundersökningar av Hyttstens E-modul har utförts och visat på höga E-moduler. Som ett led i undersökningen av den E-modul materialet får i verkligheten har Vägverket Region Norr, samfinansierat med SSAB och BDX, låtit utföra fallviktsmätningar av sex vägar i Norrbotten. De valda vägarna skiljer sig åt i ålder och karaktär, från grusväg till högtrafikerad fyrfältsväg och från nybyggd till nästan 20 år gammal. Målet med detta examensarbete har varit att utvidga analysen av vägarna och söka samband mellan E-modulen och vägarnas skadebild, underhållsbehov och ålder samt mellan E-modulen och den nedkrossning av materialet som eventuellt skett på grund av den trafiklast det utsatts för.

Detta examensarbete inleddes i januari 2008 och initierades av BDX Industri AB i Luleå. Beställarens önskemål var att ett värmekonduktivitetstal för Hyttsten i fält skulle bestämmas. Hyttsten från SSAB i Luleå är ett relativt lite undersökt material trots att det använts som vägbyggnadsmaterial med goda erfarenheter i många år. Hyttsten liknar naturgrus och krossat berg men har några egenskaper som avviker. En av dessa är materialets goda isolerande förmåga.

Vi har i denna rapport tagit fram ett lösningsförslag på en nybyggnad av gång- och cykelväg med broförbindelse mellan Björkskatan och Björsbyn. Syftet med hela projektet är att skapa en kortare och säkrare förbindelse mellan Björkskatan och Björsbyn. Bakgrunden till projektet är barn och vuxnas önskan om en bättre förbindelse mellan Björkskatan och Björsbyn. I nuläget finns det två alternativ att ta sig mellan Björkskatan och Björsbyn. De nuvarande vägarna upplevs som alltför långa och inte trafiksäkra för barn att färdas ensamma på.

I slutet av höstterminen 2001 tilldelades detta examensarbete oss. Uppdragsgivare var Bodens kommun som ville få ett förslag på en ny gång- och cykelväg (gc-väg). Den skulle sammanlänka bostadsområdet ?Kryddhyllan? i Sävast med den befintliga gc-vägen kallad Björnstigen, som leder in mot Boden centrum. Orsaken till en eventuell nybyggnation är att de boende på ?Kryddhyllan? i dagens läge upplever att de har en lång omväg för att ta sig till Björnstigen.

Upprinnelsen till detta examensarbete är att Luleå Kommun har problem med obehörig trafik vid Sunderbyns avfallsupplag. Sunderbyns skytteklubb samt några privata markägare har ett servitut som ger dem rätt att trafikera vägen över avfallsupplaget i Sunderbyn. Luleå Kommun vill upphäva servitutet i syfte att separera obehörig trafik från avfallsupplaget. Vi har studerat olika möjligheter och problem i området samt vägt in sakägarnas intressen, för att åstadkomma ett bra underlag för att lösa problemet. Efter att ha jämfört några alternativa lösningar har vi beslutat oss för att projektera det förslag som vi kallar Västra alternativet.

Det här examensarbetet handlar om vägen till avfallsanläggningen vid Sunderbyn i Luleå kommun. Sträckan det gäller är från gamla Bodenvägen fram till vågen vid avfallsanläggningen och den är ungefär 700 meter lång. Problemet är att vägen har dålig bärighet och det har inneburit att vägen har blivit gropig och väldigt ojämn. Vägen är tjugo år gammal och inte dimensionerad för dagens tunga trafik, som dessutom har ökat tack vare att Skanska har öppnat en bergtäckt. Trafiken till och från den utnyttjar denna väg.