Syftet med uppsatsen är dels att undersöka huruvida långsiktiga incitamentsprogram är lönsamma eller inte, och dels att ge förslag på hur långsiktiga bonussystemen bör vara utformade.Teoriavsnittet tar upp agentteorin där agentens och principalens roller beskrivs samt hur dessa aktörer effektivast kan samarbeta. Vidare fördjupas diskussionen kring hur företag enklast kanutforma incitamentsprogram för att kunna kringgå vanliga fallgropar. Avsnittet fortsätter sedan med att identifiera problem gällande programmens effekter på företagets långsiktiga utveckling. Slutligen diskuteras de olika räntabilitetsmåtten och alternativ till dessa som agerar måttstock vid bedömning av incitamentsprogram.Undersökningen är utförd genom en kvantitativ studie baserad på sekundärdata under sex år. Urvalet består av 20 företag inom industribranschen där tio uttryckligen har incitamentsprogram och tio som inte har incitamentsprogram.

Denna studie undersöker hur förvärvande företags långsiktiga aktieavkastning påverkas av att förvärva andra företag. Vilket betalningsmedel som används vid förvärvet och storleken på det förvärvande företaget är faktorer vars inverkan på avkastningen efter förvärv testas. I studiepopulationen ingår 20 förvärv som genomförts under åren 1999-2005. Genom en kvantitativ undersökningsmetod insamlas data för aktieavkastning för dessa 20 företag och förväntad avkastning skattas med hjälp av Fama-Frenchs trefaktormodell. Därefter genomförs statistiska Hypotestest som jämför förväntad avkastning med faktisk avkastning för den månad som infaller två år efter att förvärvet genomförts.

En akties pris påverkas av många olika faktorer. Såväl företagets verksamhet som externafaktorer har betydelse för akties utveckling. Denna studie undersöker specifikt huruvida enoren revisionsberättelse påverkar priset på aktien. Vår problemformulering lyder:Påverkas aktiekursen av informationen i ett noterat aktiebolagsorena revisionsberättelse?Syftet med vår studie är att redogöra för hur aktiekursen påverkas då ett noterat aktiebolagsrevisor skriver en oren revisionsberättelse.

Vilka ekonomiska frågor ligger närmast de svenska brevskrivarnas hjärtan? Två svenska professorer, Becker och Jonung undersökte detta 1998. Denna studie undersöker i ett världsunikt data set innehållande 536 brev adresserade till statsminister Fredrik Reinfeldt under hans mandatperiod 2006-2014. Genom undersökningen ges en övergripande bild av brevskrivarnas mest centrala frågor rörande ekonomi. Utgångspunkten ligger i att undersöka skillnader i fördelningen av brev mellan denna och tidigare studie.

Denna kandidatuppsats har analyserat interna parametrar som påverkarlönsamhetsmåttet RevPAR (Revenue Per Available Room/intäkt per tillgängligt rum)för hotellföretag i staden Göteborg. Syftet är att få en djupare förståelse för vilkainterna parametrar som påverkar lönsamhet, samt hur och i vilken utsträckning.Studien baserades på en teoretisk referensram bestående av ?Resource-based view?och flertal tidigare studier inom ämnet. Det senare ledde till ett val av tio internaparametrar, med tillhörande hypoteser för undersökningen. Empirin framställdes avinsamlade värden från ett urval på 34 hotellföretag.

Undersökningen handlade om att ta fram en modell med variabler för att avgöra om det finns några variabler som påverkar inflyttningen till en kommun i Stockholmsområdet och i så fall vilka dessa är.Undersökningen gjordes med hjälp av regressionsanalys av variablerna och metoden som användes var stepwise regression.På så sätt erhölls koefficienterna till modellen och med hjälp utav dessa kunde man tolka om variablerna hade positiv eller negativ inverkan samt testa huruvida väntevärdet skulle kunna vara negativt eller positivt med hjälp av Hypotestest med konfidensintervall.Vid tolkning av variablerna så erhöll man att dem flesta variablerna betedde sig enligt dem hypoteserna man slagit fast vid tidigare.Det visade sig att dem flesta utav variablernas väntevärde vid 95% konfidens intervall faktiskt låg inom ett område där det kunde anta både positivt och negativt tecken.Dessutom gjordes residualplottar för att undersöka hur bra modellen var och om det förekom några mönster i variansen, det slogs fast vid observation att inga mönster förekom i plottarna.Slutsatsen man kom fram till att även om vissa variabler betedde sig enligt dem uppskattade hypoteserna så tar modellen inte hänsyn till en del faktorer som kan ändra inflyttningen, samt att det finns fler variabler som kan ha större betydelse för hur folk väljer sin hemkommun..

Riskvärdering har under 90-talet blivit ett allt mer medvetet begrepp. Ett populärt instrument vid riskvärdering är Value at Risk då denna modell skapar ett gemensamt riskmått för olika typer av portföljer och derivat. VaR mäter den maximala värdeförändringen för en portfölj där sannolikheten och tidshorisonten är förutbestämd. I uppsatsen har en konfidensnivå på 95 procent antagits vilket medför att de verkliga förlusterna ska överstiga VaR en gång av tjugo.Icke-linjära instrument, såsom optioner, är svåra att riskvärdera då dess pris förändras oproportionerligt gentemot dess underliggande. För att beräkna VaR kan flertalet modeller appliceras och dessa har olika egenskaper.Det är därför av intresse att ta reda på om Delta-Normal metoden, Monte Carlo simulering och Historisk simulering ger samma svar vid riskvärdering av optioner.

Bakgrund och problemformulering: Fondbolagen erbjuder spararna flertalet olika fondkategorier, däribland fonder med en global placeringsinriktning. Två av dessa produkter är globalfonder och globala fond-i-fonder. Globala fond-i-fonder placerar i andra fonder, såväl hos externa förvaltare som i det egna fondbolagets övriga fonder. I medierna har de globala fond-i-fonderna kritiserats för att ha höga avgifter och enbart syfta till att slussa in kapital i fondbolagets underliggande fonder. För att utreda om globala fond-i-fonder verkligen lyckats skapa något mervärde för fondspararna, vore det av vikt att undersöka dessa och titta på vilken risk, avkastning och riskjusterad avkastning de haft, i jämförelse med globalfonder.Syfte: Syftet med undersökningen är att utreda om globala fond-i-fonder, vid en jämförelse med globalfonder, tillfört något mervärde för den enskilde fondspararen utifrån parametrarna risk, avkastning och riskjusterad avkastning.Metod: Studien bygger på avkastningsdata från åtta fonder, fyra globalfonder och fyra globala fond-i-fonder, under femårsperioden 1 oktober 2004 ? 1 oktober 2009.

Bakgrund och problemformulering: Fondbolagen erbjuder spararna flertalet olika fondkategorier, däribland fonder med en global placeringsinriktning. Två av dessa produkter är globalfonder och globala fond-i-fonder. Globala fond-i-fonder placerar i andra fonder, såväl hos externa förvaltare som i det egna fondbolagets övriga fonder. I medierna har de globala fond-i-fonderna kritiserats för att ha höga avgifter och enbart syfta till att slussa in kapital i fondbolagets underliggande fonder. För att utreda om globala fond-i-fonder verkligen lyckats skapa något mervärde för fondspararna, vore det av vikt att undersöka dessa och titta på vilken risk, avkastning och riskjusterad avkastning de haft, i jämförelse med globalfonder.Syfte: Syftet med undersökningen är att utreda om globala fond-i-fonder, vid en jämförelse med globalfonder, tillfört något mervärde för den enskilde fondspararen utifrån parametrarna risk, avkastning och riskjusterad avkastning.Metod: Studien bygger på avkastningsdata från åtta fonder, fyra globalfonder och fyra globala fond-i-fonder, under femårsperioden 1 oktober 2004 ? 1 oktober 2009.

Ett av de viktigaste beslut som en företagsledning står inför är hur de ska gå tillväga för att finansiera företagets framtida investeringar. En mycket vanlig finansieringsväg är genom nyemissioner, vilket innebär att man ökar aktiekapitalet och antalet aktier i ett bolag genom att erbjuda aktieägarna eller andra investerare att mot betalning teckna aktier i bolaget. Kapitalanskaffningen genom nyemissioner på börsen har ökat i takt med att intresset för aktiemarknaden ökat. Det har gjorts många undersökningar av framstående forskare som testat den priseffekt som uppstår vid nyemissioner. Majoriteten av dessa undersökningar visar på att annonseringar av nyemissioner har negativ effekt på aktiekurserna.Det problem vi undersökt lyder på följande sätt:Sker en kursreaktion hos aktier noterade på OM, Stockholmsbörsen, vid annonsering av nyemissioner och i så fall i vilken riktning? Gör det någon skillnad om nyemissionen är öppen eller riktad?Syftet med denna studie har varit att undersöka om förändringarna är signifikanta samt undersöka om det finns något samband mellan ett företags risk (beta) och avkastningen på annonseringsdagen.Avsikten med studien har varit att beskriva och förklara resultaten.