I Sverige har det länge saknats en standard för hur god sed ska uppnås vid utförande av redovisningstjänster. Därför skapades Reko som är ett standardiserat ramverk som består av både regler och principer som ska tillämpas vid utförande av redovisningstjänster. Samtliga auktoriserade redovisningskonsulter måste arbeta enligt Reko ramverket, Reko är tänkt att symbolisera en kvalitetsstandard för både branschen och näringslivet. Genom Reko blir redovisningskonsultens arbete handlingsstyrt vilket ska resultera i att deras arbete blir effektivare och att arbetet håller hög kvalité. Eftersom Reko är ett relativt nytt ramverk och det inte finns någon forskning om hur Reko påverkar redovisningskonsulters arbete kan denna studie hjälpa till med att bidra med dessa förklaringar och beskrivningar.

Bakgrund och problem: Senast den 1 januari 2010 ska regioner och landsting ha infört vårdvalsystem som ger patienten rätt att välja mellan olika vårdgivare i primärvården. Målet med detta är att öka patienternas inflytande och även att öka antalet vårdgivare inom primärvården. Kostnadsutvecklingen inom hälso- och sjukvården är en central fråga och verksamhetens situation och utveckling följs av många intressenter. För att nå mål finns det olika sätt att styra, nämligen genom resultatstyrning, Handlingsstyrning och social styrning. Hälso- och sjukvården involverar flera roller, nämligen finansiär/ägare, beställare, utförare och invånare/patient.

Bakgrund och problem: Banker har en särställning i den finansiella ekonomin och konsekvenser av de anställdas handlande kan ge stora effekter. Då banker är tjänsteföretag ställs de inför problemet att deras personal kan välja att agera efter eget huvud vilket inte behöver vara förenligt med bankens etiska intentioner och strävan efter att upprätthålla ett högt förtroende. Det är således viktigt hur ledningen utformar sina styrsystem med avseende på det etiska resonemang som råder. Följande frågeställningar identifierades: Vilket styrsystem är mest lämpat utifrån det rådande etiska resonemanget hos bankpersonalen? Hur kan styrsystem anpassas för att påverka det etiska resonemanget hos bankpersonalen?Syfte: Att undersöka bankpersonals etiska resonemang och utröna vilket styrsystem det är mest samstämmigt med.

Bakgrund ochfrågeställningBegreppet benchmarking förekommer ofta ute i företag ochorganisationer och många säger sig använda verktyget. Forskning påområdet har visat att benchmarking kan appliceras på flera olikaprocesser och produkter inom alla typer av industrier. På senare tid haren rad forskare betonat att ett flertal ekonomistyrverktyg samverkar vidstyrning av en verksamhet och att dessa verktyg utgör komponenterna ivad som bör ses som ett ekonomistyrpaket. I studien formulerades tvåfrågeställningar: Hur ser användningen av benchmarking ut i praktikenjämfört med teori? Hur fungerar benchmarking som styrverktyg iekonomistyrpaketen?Syfte Syftet med uppsatsen är att skapa en bild av hur tre utvalda svenskaföretag använder benchmarking i sin verksamhet samt att jämföra dennabenchmarkingprocess med teori på området.

Bakgrundoch problem: När företag är verksamma globalt finns ett behov av att följa upp ochkontrollera organisationens utlandsenheter. Utformingen av kontrollsystemoch vilka kontrollmeknismer som tillämpas skiljer sig mellanföretag. Studien kartlägger vilka kontrollmekanismer som används viduppföljning för utlandsenheter samt vilka faktorer som kan påverka valav kontrollmekansimer.Syfte: Syftet med studien är att bidra till ökad kunskap om hur företag väljeratt följa upp sina utlandsenheter samt vilka faktorer som påverkar valav kontrollmekanismer.Metod: En kvalitativ intervjustudie har genomförts med sex internationellaföretag, med huvudkontor i Sverige, där nio respondenter intervjuats.Det empiriska resultatet har jämförts mot den teoretiska referensrameni analysen varefter ett antal generella slutsatser presenteras.Resultat ochSlutsatser: Kontrollmekanismerna resultatkontroll, Handlingsstyrning ochadministrativ kontroll samt kulturell och social kontroll används ivarierande utsträckning i internationella företag för uppföljning avutlandsenheter. Företags storlek, verksamhetens art och kultur samtbehov av lokal anpassning påverkar vilka, och i vilken utsträckning,kontrollmekanismerna tillämpas.Studiens bidrag och förslagtill fortsatta studier: Studien bidrar till forskning om kontrollsystem och kontrollmekanismersutforming i internationella företag. Förslag till vidare forskning är attgöra en fallstudie på ett företag med både huvudkontor ochutlandsenheter.

Bakgrund: Sedan 1990-talet har de stora klädkedjorna tagit allt större marknadsandelar, vilket i sin tur har lett till att klädbranschen blivit mer centraliserad. På grund av detta blir butikschefen, som har huvudansvaret för butiken, mer styrd i sitt arbete. Butikschefen har mål att förhålla sig till samtidigt som han eller hon blir styrd i sina handlingar för att uppnå målet.Syfte: Syftet är att genom intervjuer ge en förståelse för hur butikschefers motivation påverkas av den utformade styrningen och redogöra för vilka motivationsfaktorer butikscheferna finner mest motiverande i sitt arbete.Genomförande: Studien har genomförts genom sex semistrukturerade intervjuer med butikschefer och är i och med det en kvalitativ metod. Detta metodval möjliggör att studera butikscheferna mer på djupet. Intervjuerna har transkriberats och sedan analyserats med hjälp av teoriramen i studien.

Bakgrund och problem: Outsourcing har alltsedan sitt genombrott vuxit i inflytande ochmarknadsstorlek. Överlåtandet av en befintlig aktivitet till en extern part utgör en risk attförlora kontrollen över den outsourcade verksamheten. Risken att förlora kontroll vidoutsourcing kan leda till förändringar av företags styrning. Den växande trenden mot attoutsourca IT-funktionen ökar incitamenten att undersöka mönster i företags styrning av ITfunktionen,efter valet att outsourca.Syfte: Att identifiera vilken styrning som används samt förklara samband mellan outsourcingav IT och styrmönster.Avgränsningar: Studien har utgått ifrån outsourcing av IT-funktionen. Med outsourcingavses överlämnande av en befintlig aktivitet till en extern part.

Bakgrund: Interorganisatoriska relationer har på senare tid fått en ökad uppmärksamhet inom forskningen och vikten av relationerna har blivit mer tydlig. Vidare finns det ett flertal kvalitativa studier inom IOR och området är således redo för en kvantitativ studie.Problemformulering: Hur ser styrningen av leverantörerna ut hos svenska företag och vilken inverkan har transaktionsvariablerna samt beroendeförhållandet?Syfte: Att vidareutveckla och stärka forskningen av sambanden inom interorganisatoriska relationer. Vidar ämnar uppsatsen att ge en bättre bild över hur svenska företag styr mot sina leverantörerMetod: Uppsatsen har sin utgångspunkt i aktuell ekonomistyrningsforskning av interorganisatoriska relationer. Uppsatsen har ett positivistiskt förhållningssätt då hypoteser först formuleras och sedan genom empirisk prövning testas.