Denna uppsats handlar om några ungdomars upplevelser av att ha deltagit i en Gruppverksamhet för barn till psykiskt sjuka föräldrar. Anledningen till vårt val av ämne är främst för att praktikkontakt med vuxenpsykiatrin har lämnat frågor kring vad som händer med barnen av dessa föräldrar. I litteratur som berör detta ämne så kallas dessa barn för de osynliga barnen. Forskningsområdet är relativt nytt inom detta ämne och det finns inga exakta siffror kring hur många dessa barn är. Vi har använt oss av en kvalitativ ansats i vår studie och vi har intervjuat sju respondenter.

Syftet med studien var att undersöka hur en Gruppverksamhet vars mål är att ge psykosocialt stöd och fysisk aktivitet till män diagnostiserade med prostatacancer bör utformas och presenteras för att tilltala målgruppen.Metod: Studien hade en kvalitativ, deskriptiv ansats och baserades på fem individuella intervjuer och en fokusgruppsintervju . Samtliga intervjuer var semistrukturerade och spelades in.Huvudresultat: Innehållsanalyser av intervjuerna resulterade i följande tre kategorier; ?Presentation av Gruppverksamhet?, ?Attityder? och ?Innehåll i Gruppverksamhet?. Varje kategori hade även ett antal subkategorier. Tillsammans åskådliggjorde kategorierna vad män med prostatacancer ansåg att en rehabiliteringsgrupp som Rehabilitering med samtal och yoga [RSYG] ska innehålla samt hur den kan presenteras.

Syftet med studien var att undersöka hur en Gruppverksamhet vars mål är att ge psykosocialt stöd och fysisk aktivitet till män diagnostiserade med prostatacancer bör utformas och presenteras för att tilltala målgruppen.Metod: Studien hade en kvalitativ, deskriptiv ansats och baserades på fem individuella intervjuer och en fokusgruppsintervju . Samtliga intervjuer var semistrukturerade och spelades in.Huvudresultat: Innehållsanalyser av intervjuerna resulterade i följande tre kategorier; ?Presentation av Gruppverksamhet?, ?Attityder? och ?Innehåll i Gruppverksamhet?. Varje kategori hade även ett antal subkategorier. Tillsammans åskådliggjorde kategorierna vad män med prostatacancer ansåg att en rehabiliteringsgrupp som Rehabilitering med samtal och yoga [RSYG] ska innehålla samt hur den kan presenteras.

Examensarbetets syfte är att få veta vad föräldrarna till döva och hörselskadade barn i länet vill vad det gäller Hörselhabiliteringens informationsmöten för föräldrarna samt Hörselhabiliteringens Gruppverksamhet för deras barn. Jag valde att göra en kvantitativ undersökning och skickade ut 124 enkäter till föräldrar till döva och hörselskadade barn i Jönköpings län. Resultatet grundar sig på 88 av 124 möjliga enkäter. Sammanfattningsvis pekar resultatet av undersökningen på att de flesta föräldrar till döva och hörselskadade barn vill att Hörselhabiliteringen organiserar gemensamma informationsmöten för föräldrar tillsammans med andra föräldrar. Resultatet i undersökningen visar också att det stora flertalet av föräldrarna som svarat på enkäten vill att Hörselhabiliteringen ordnar Gruppverksamhet för deras barn..

Studiens syfte var att söka en förståelse för hur pappor, som deltar i en Gruppverksamhet för män som misshandlar sina barns mammor, kan beskriva sin syn på våldet samt hur en sådan verksamhet kan hjälpa dessa män att förändra sitt beteende så att deras barns situation förbättras. Den Gruppverksamhet som studeras i denna uppsats heter Pappaverksamheten och är en kurs som utgår från kognitiva teorier. Kursens upplägg är inspirerat av Duluthmodellen från USA och Changing Ways i Kanada, men har kompletterats med tydligt barnfokus. Studien har genomförts med kvalitativa intervjuer där personal inom Pappaverksamheten samt socialsekreterare som träffat dessa pappor, berättar om hur de uppfattar att papporna ser på sina våldshandlingar samt hur de tänker sig att pappor kan upphöra med våldet och hur en sådan förändring går till. Resultatet visar att papporna oftast förnekar eller bagatelliseras våldet och dess konsekvenser.

Vi har valt att undersöka en Gruppverksamhet i Uppsala kommun, som riktar sig till föräldrar med kognitiva svårigheter. Vi vill i vår studie undersöka hur gruppledarna ser på Gruppverksamheten, samt få ökad förståelse för hur de ser på sin roll som gruppledare. Vårt syfte med denna undersökning är också att försöka belysa hur föräldrarna har upplevt sitt deltagande i Gruppverksamheten.  Vi har gjort en kvalitativ studie där vi gjort intervjuer med de två gruppledarna. Vi har även fått ta del av ett utvärderingsformulär som föräldrarna fyllt i med hjälp av gruppledarna under det utvärderingssamtal som man hade efter Gruppverksamhetens avslut. De teoretiska utgångspunkterna vi haft när vi analyserat vårt material är KASAM och socialkonstruktionism.

För att undersöka om medstyrande grupper går att införa i busstrafiken, hur en sådan organisation i så fall skulle kunna se ut och vilka konsekvenser det skulle få på bland annat ekonomi, engagemang, arbetstrivsel och sjukfrånvaro analyserades organisationen och arbetsförhållandena på Luleå lokaltrafik AB (LLT) hösten 2002. Informationen samlades främst in med ostrukturerade intervjuer med personal från alla avdelningar. Resultaten visade att förarna antingen har oregelbundna arbetstider eller långa arbetsdagar och att det finns en kraftig segregation mellan de kollektivanställda och tjänstemännen. Det framkom också att företaget präglas av ett strängt Taylorismiskt synsätt. Utredningen uppdagade också problem med det nya linjenätet som ska införas inom kort.

Med denna studie ville vi undersöka om det går att se en förändring av känsla av sammanhang(KASAM) före och efter deltagande i stödgruppsverksamhet. Vi ville specifikt undersökaungdomar mellan 13-20 år som deltagit i Gruppverksamhet på Trappan mellan åren 2009-2012. Vi ville också undersöka om det förekom skillnader i förändring utifrån vilken typ avgrupp ungdomarna deltagit i och om det förekom skillnader i förändring utifrån kön. Dettaundersökte vi genom att ta del av 95 ungdomars i förväg ifyllda livsfrågeformuläret KASAM13..

Syftet med denna uppsats är att skapa en socialpsykologisk studie om hur det kan vara att leva och växa upp med ADHD som ung. Sociala processer och interaktionens betydelse lyfts fram för att diskutera upplevelser av ensamhet, stigmatisering och tillhörighet. Studien undersöker unga mäns upplevelser i retrospektiv av att ha växt upp med ADHD och hur deras erfarenheter av omgivningens bemötande har påverkat deras självuppfattning och identitet. Studien avser även undersöka vilken betydelse det kan ha för unga med ADHD att umgås med varandra inom ramen för en organiserad Gruppverksamhet. Studien har en fenomenologisk ansats och bygger på kvalitativa semistrukturerade djupintervjuer av fyra personer med ADHD.Människor med ADHD löper risk att stigmatiseras med följder av utanförskap och ensamhet.

Syftet med denna uppsats är att skapa en socialpsykologisk studie om hur det kan vara att leva och växa upp med ADHD som ung. Sociala processer och interaktionens betydelse lyfts fram för att diskutera upplevelser av ensamhet, stigmatisering och tillhörighet. Studien undersöker unga mäns upplevelser i retrospektiv av att ha växt upp med ADHD och hur deras erfarenheter av omgivningens bemötande har påverkat deras självuppfattning och identitet. Studien avser även undersöka vilken betydelse det kan ha för unga med ADHD att umgås med varandra inom ramen för en organiserad Gruppverksamhet. Studien har en fenomenologisk ansats och bygger på kvalitativa semistrukturerade djupintervjuer av fyra personer med ADHD.Människor med ADHD löper risk att stigmatiseras med följder av utanförskap och ensamhet.

Studien belyser verksamheten BIV, Barn i Väntan, och dess Gruppverksamhet för barn i asylprocessen. Syftet är att undersöka varför BIV behövs för att stärka asylbarns identiteter och vilken eller vilka identiteter det är som stärks i verksamheten? För att undersöka detta har följande frågeställningar ställts: ? Varför vill BIV stärka asylbarns identiteter? ? På vilket/vilka sätt skapas möjlighet att stärka barnets identitet/identiteter i verksamheten? ? Vilken/vilka identitet/identiteter är det som stärks i verksamheten?Studien har en kvalitativ ansats och baseras på fyra enskilda intervjuer med gruppledare i verksamheten. Utifrån abduktiv metod har följande teman framträtt vid analysen; skapa ett sammanhang, barnidentiteten, dela erfarenheter med andra barn i liknande situation, att beröra det speciella, gruppen och självkänsla.Materialet har analyserats och tolkats utifrån symbolisk interaktionism, där jag främst använt mig av Meads bidrag om jagets och medvetandets utveckling och hur identiteten skapas i den sociala interaktionen med andra människor. Många barn upplever asylprocessen som mycket jobbig, vilket påverkar deras välmående både fysiskt och psykiskt.

Syftet med denna uppsats var att undersöka hur professionella ser på stödgrupper för barn till missbrukande föräldrar och hur de uppfattade effekterna av Gruppverksamheter. Undersökningen baserades på intervjuer med verksamma gruppledare för barn till missbrukare. Insamlat material har tolkats och jämförts med tidigare forskning på området. Resultatet visar att gruppledare anser att stödgrupper för barn till missbrukande föräldrar är viktigt och ger barnen hopp och tillit i livet. Gruppledaren kan uppfattas som ett verktyg till barnen för att hantera känslor och stress.

Studiens syfte var att undersöka hur och i vilken omfattning som ett barnperspektiv tillämpas i vuxenpsykiatrisk verksamhet. Frågeställningarna var: Hur      uppmärksammas barn till vuxna med psykisk sjukdom inom vuxenpsykiatrin?Hur      uppfattar professionella sina möjligheter och begränsningar att uppmärksamma      barn till psykiskt sjuka föräldrar? Kvalitativa intervjuer genomfördes och Bronfenbrenners utvecklingsekologiska teori användes för att beskriva hur barnperspektivet kan uppmärksammas på olika nivåer.Vi fann att barnperspektivet beaktades i form av samtal med patient om föräldraskapet och barnets situation samt enskilt med barnet. Detta är dock väldigt personberoende och inte styrt av rutiner på enheterna och skiljer sig mellan enheterna där psykosenheten träffar barn i större utsträckning. Enheterna erbjuder patientens barn Gruppverksamhet hos socialtjänsten och här sker samverkan medan övrig samverkan är nästan obefintlig.

Syftet med denna studie är att synliggöra den förståelse av normer som skapas i en normkritisk pedagogisk verksamhet. Här studeras metodmaterialet Machofabriken och fyra killgruppsledare intervjuas. Frågeställningarna som utforskas är: Hur används normbegreppet i normkritisk Gruppverksamhet? Hur kan normbegreppet förstås i relation till andra teoretiska begrepp?För att synliggöra den vardagsförståelse av normbegreppet som finns eller blir till i killgruppsverksamheter används en kvalitativ metod med fenomenologisk ansats. Killgruppsledarna intervjuas i en tematisk öppen intervju och metodmaterialets texter analyseras med utgångspunkt i normbegreppets synonymer och attribut.

Uppsatsen a?r en underso?kning av hur rektorer fo?r fem olika skolor ser pa? musikens anva?ndning inom tra?ningsskolan. Studien syftar till att fa? en djupare fo?rsta?else av musikens betydelse i skolverksamheten och fo?r eleverna. I kvalitativa, semistrukturerade, intervjuer har skolledare reflekterat kring musiken i verksamheten pa? den egna skolan.