Sök:

Sökresultat:

37 Uppsatser om Gruppverksamhet - Sida 2 av 3

Har rock en roll för hälsan? : En fokusgruppsstudie på hur musicerande i grupp inverkar på vuxna deltagarnas välbefinnande och empowerment

The objective of this qualitative study was to contribute to the understanding of how musical activities affect the participants' well-being and empowerment and to investigate which fac-tors contribute to that effect. Invitations were sent to 13 adult participants in a rock music school in the middle part of Sweden. 7 persons (4 men, 3 women) participated in the study. 4 themes were discussed in focus groups to highlight how informants were affected by the ac-tivity and what factors were important in the context. Results showed that music activities impact on participants' well-being and empowerment through several factors.Themes that appeared were: 1) focus on the present through music, 2) personal development, 3) meaningful leisure activity 4) the group properties.

Gruppverksamhet för barn till missbrukare : en jämförande studie av två gruppmodeller

In Sweden approximately ten percent of all children grows up in a family where at least one parent is having an alcohol related addiction. Since 1998 the development of group activities for children in this situation has been immense. The aim of group activities is to break the child's isolation and make them feel that they are not lonely in their experiences, give them knowledge about addiction and relive the pressure of guilt and responsibility.In a comparative study we examined studied how two different group activity models one with the conception of illness and one without, use the children's network to support the group process. The aim was also to find each models definition of the "normal family", since we understood the groupactivity as a part in the normalization process. We reached our aim through interviews with group leaders and by literature studies.

Arbetsterapeuters pedagogiska förhållningssätt i gruppverksamhet - en kvalitativ studie

The occupational therapist uses meaningful activities to promote health and accomplish functional progress. The professional role is to support and enable for the client to change his/her life. One way to accomplish this is to use the group as a tool. Knowledge is needed about how learning works and which teaching methods exist to promote learning, so it is adapted after the clients´ personal way of learning. The aim of this study was to investigate which pedagogical approaches occupational therapists use in group activities.

SPUTNIK -En kvantitativ studie om anhörigas uppfattning av verksamheten Sputnik

ABSTRACTThe aim for this study is to examine how relatives to children who participated/participate in Youth and family team Sputnik-group, oriented towards support groups for children of substance abusing parents, perceive the work done by the organization. On the basis of this aim three questions were formulated: do the relatives perceive a change in the communication with the child as an effect of the child?s participation in Sputnik?s activities, do the relatives perceive a change in their relationship with the child as an effect of the child?s participation in Sputnik?s activities, do the relatives think that their awareness of substance abuse have changed following the child?s participation in Sputnik?s activities. Previous research, Mead?s perspective, the concept of ?groups? and support groups for children, were used to interpret the results.

"SHIFT HAPPENS!" : Gerotranscendent förändring i livsutvecklingsgrupper för äldre

 Sammanfattning Denna studie har genererats av två parallella syften, dels att undersöka om livsutvecklingsgrupper för äldre kan stimulera gruppdeltagarna till en gerotranscendent utveckling, dels att undersöka hur en sådan Gruppverksamhet generellt påverkar deltagarna. Jag har valt att definiera en livsutvecklingsgrupp som en liten grupp äldre individer som under vägledning i ett livsloppsperspektiv samtalar och reflekterar kring gerotranscendensteorins särdrag. Den livsutvecklingsgrupp som utgör empirin i denna C-uppsats består av sex personer, tre kvinnor och tre män, i åldern 80-90 år. Gruppen har träffats vid 12 tillfällen under ett halvår. Såväl kvalitativa som kvantitativa metoder har använts i undersökningen. Resultaten visar att det inom gruppen redan innan kursstart fanns ett visst igenkännande av de gerotranscendenta kännetecknen, men också att kursen i sin helhet tycks ha stimulerat gruppen att känna igen sig i än större omfattning i gerotranscendensteorin.

"Frukostklubben": en studie av en gruppverksamhet för barn med skilda föräldrar i Vellinge kommun

We chose to study the groups for divorced children in Vellinge municipal because there was no evaluation made of these kinds of groups with the involved methods.Vellinge municipal has had groups for children to divorced parents since 2000. During this period of time the total numbers of children in these groups have expanded. As of now, there are two groups.Our goal with this study was to see which way the CAP, Children Are People, manual has been implemented in the every-day work in the group. Several studies have been made about CAP but not in the context of groups for divorced children. We have also examined results in other municipals that have implemented groups for divorced children into their social services.We have interviewed ten children and four social workers.

Att leva med bonussyskon : Om de biologiska barnens situation i familjehemmen

Uppsatsen "Att leva med bonussyskon ? Om de biologiska barnens situation i familjehemmen" ur ett föräldra- samt professionellt perspektiv är utförd och skriven av Annie Dahlbom.Denna studie syftar till att få kunskap om de biologiska barnens situation och behov i familjehemmen. Följande frågeställningar har ställts: Hur ser familjehemsföräldrar och familjehemssekreterare på de biologiska barnens delaktighet och roll? Vilka upplevelser och erfarenheter får biologiska barn i och med familjens uppdrag? Har biologiska barn ett behov av stöd och hjälp för sin egen del och i så fall hur?Denna studie är av kvalitativ karaktär och bygger på semistrukturerade intervjuer med familjehemssekreterare samt familjehemsföräldrar.Studiens resultat visar att biologiska barn i familjehem anses ha en betydelsefull roll för uppdraget och är i hög grad delaktiga i den dagliga vården av det placerade barnet. Familjehemmets egna barn har ingen delaktighet vid möten eller i kontakten med socialtjänsten.

Motivation till livsstilsförändring : En kvantitativ studie om motivation till livsstilsförändring via gruppverksamhet

Länsförsäkringar in Värmland, Sweden, had during the year 2003 a total level of 6.1 percent of people on the sick-list, which was higher than average in the business (4,5%) and for salaried employees in the private sector (3,3%). The average age of those put on sick-list was 47 years, whish is four years higher than the average for the whole LF-group. The cost for the total amount of people being on sick-list at LF-company (6,1%) was estimated to 1 500 kkr, according to a calculation model coming from Försäkringskassan. For every percent the sick level could be reduced, the company would save 239 kkr. To map out the state of health of each and every collaborator in LF, the company offered all employees to make a health profile at the company's health service, Clarahälsan AB.

Insatser för utsatta barn

Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva socialsekreterares uppfattning om och klienters upplevelse av en hjälp- och stödverksamhet riktad till utsatta barn. Intentionen med studien var dessutom att undersöka vilka förslag dessa har på framtida förändringar av verksamheten.Metod: Tre personliga intervjuer med två målgrupper genomfördes. Målgrupp 1 var klienter som tidigare deltagit i insatser hos hjälp- och stödverksamheten och målgrupp 2 var socialsekreterare med minst fem års erfarenhet inom det sociala yrkesområdet.Resultat: Resultatet visade en samstämmighet mellan målgrupperna, gällande stödverksamhetens positiva effekter gentemot utsatta barn. De mest framträdande positiva effekterna var att barnet gavs kunskap om sin omkringliggande problematik och en insikt i att de inte är ensamma i sin livssituation. De aspekter där de två målgrupperna hade olika syn på denna form av insats var huruvida insatsen är lämplig och tillräcklig för alla utsatta barn.

En översikt om barn som bevittnat våld i familjen

Uppsatsens syfte var att öka förståelsen och kunskapen om de barn som bevittnat våld mellan närstående i familjen. Frågeställningarna var: 1) Hur beskrivs barns, mödrars och behandlares röster i litteraturen om barn som bevittnat våld i familjen? 2) Vad har våldet för konsekvenser för barnen enligt mödrar och behandlare? 3) Hur diskuteras lagstiftning, insatser och behandling i litteraturen om barn som bevittnat våld i familjen? En selektiv kunskapsöversikt med en illustrativ intervju med en behandlare genomfördes för att besvara frågeställningarna. Resultatet analyserades ur ett multidimensionellt perspektiv med hjälp av socialkonstruktivistisk teori, anknytningsteori samt systemteori med ett rollperspektiv. Det som framkom i studien var att barn som bevittnat allvarliga våldshändelser i hemmet upplevde ett trauma vilket kunde leda till posttraumatiska stressyndrom hos barnet.

Hälsofrämjande arbete med levnadsvanor i landstinget Västmanland : - Upplevelser av att delta i "Kom i form gruppen"

Hälsosamma levnadsvanor är en viktig förutsättning för att skapa en positiv hälsoutveckling och kostvanor, fysisk aktivitet och stress är faktorer som påverkar hälsan. Till följd av den senare tidens förändringar i samhället har befolkningens levnadsvanor förändrats till en mer ohälsosam kost, fysisk inaktivitet, och stressen har ökat. De förändrade levnadsvanorna har påverkat folkhälsan, och att satsa på dessa områden i folkhälsoarbetet kan ge betydelsefulla hälsovinster. Landstinget Västmanland driver ett projekt med syftet att främja hälsosamma levnadsvanor. I projektet ingår ?Kom i form gruppen? som är en Gruppverksamhet som inriktas på kost, fysisk aktivitet och stress.

Socialtjänsten och de glömda barnen : att arbeta med barn som bevittnar våld

I denna uppsats studerar vi förhållningssättet hos gruppledare i olika skeden av pågående och begynnande Gruppverksamhet för barn. Syftet med studien är att öka kunskapen och förståel-sen för hur socialsekreterare inom socialtjänsten kan bemöta och stödja barn i familjer där det förekommer våld. Studien grundar sig på kvalitativa intervjuer med dels socialsekreterare och dels projektanställda barngruppsledare. Tillvägagångssättet har varit att intervjua personer med blandad erfarenhet av att bemöta dessa barn. Behandlingsmetoden som studerats kombi-nerar individuell traumabearbetning med gruppmetodik.

?Jag bar på en skam och nu bär jag på samma stolthet för jag tycker det är så coolt att jag klarade det? ? En kvalitativ studie om ensamstående (blivande) mammors upplevelser av stöd och hjälp från Minnamottagningen.

Syftet: Vårt syfte med uppsatsen var att belysa hur Minnamottagningen på olika sätt kan stötta och hjälpa ensamstående (blivande) mammor i deras livssituation. I detta utgick vi ifrån mammornas egna berättelser av hur de upplevt sin situation som ensamstående (blivande) mamma samt deras upplevelser av stödet och hjälpen som Minnamottagningen erbjudit.Datainsamlingsmetoden: Vi utgick från en kvalitativ forskningsstrategi med den kvalitativa forskningsintervjun som datainsamlingsmetod. Vårt urval av informanter bestod av en kurator på Minnamottagningen och sex ensamstående (blivande) mammor som är eller tidigare har varit aktuella på Minnamottagningen. Resultatet: Minnamottagningen erbjuder ensamstående (blivande) mammor både professionellt stöd och stöd i form av olika Gruppverksamheter. De ensamstående (blivande) mammornas vardagsliv beskrevs som svårt att få ihop praktiskt, tidsmässigt och ekonomiskt.

?ATT VÅGA SÄTTA ORD PÅ HEMLIGHETEN? ? En kvalitativ studie om hur kommunikationen mellan barn och hemmavarande

Syftet med uppsatsen är att undersöka om kommunikationen mellan barn och hemmavarande vårdnadshavare har förändrats efter barnets deltagande på verksamheten Solrosen. Uppsatsen utgår ifrån frågeställningarna: ? Hur upplever barnet att kommunikationen mellan barnet och den hemmavarande vårdnadshavaren förändrats?? Hur upplever den hemmavarande vårdnadshavaren att kommunikationen mellan den hemmavarande vårdnadshavaren och barnet har förändrats?? Vad anser personalen på Solrosen sig ha bidragit med gällande kommunikationen mellan barnet och den hemmavarande vårdnadshavaren?Solrosen är en verksamhet som drivs av Göteborgs Räddningsmission och som arbetar med pedagogisk Gruppverksamhet för barn och ungdomar i åldrarna 5-18 år. Solrosen erbjuder stöd till barn, föräldrar och andra anhöriga då en familjemedlem frihetsberövats. Stödet kan innefatta gruppdeltagande och individuella samtal.

Professionellas erfarenheter av samverkan kring barn till missbrukande föräldrar : en studie om olika professionellas erfarenheter av och exempel på samverkan i tre kommuner

Det övergripande syftet med uppsatsen var att beskriva och undersöka samverkan mellan olika professionella aktörer i Gruppverksamhet för barn till missbrukande föräldrar. Jag ville ta reda på vad det fanns för konkreta erfarenheter av och exempel på samverkan samt om samverkan påverkades om synsättet skiljer sig i förklaringen av missbruk mellan professionella aktörer. Jag har använt mig av en kvalitativ metod där jag har intervjuat fyra gruppledare från tre kommuners verksamhet för barn till missbrukande föräldrar. Jag ville fånga de professionellas erfarenheter och insyn från både barnens perspektiv och professionellas perspektiv. I intervjuerna fick jag ta del av de professionellas egna berättelser och upplevelser utifrån deras verklighet.

<- Föregående sida 2 Nästa sida ->