Va?rlden sta?r info?r ett stort vattenfo?rso?rjningsproblem som ma?ste lo?sas ? sa? ma?nga som 884 miljoner ma?nniskor anva?nder idag potentiellt fo?rorenade vattenka?llor till sitt dricksvatten. Denna rapport fokuserar pa? ett av de drabbade la?nderna som a?r Uganda. Syftet med projektet a?r att underso?ka vilket/vilka av de fem olika ugandiska va?xterna; Erythrina abyssinica, Musa spp, Cyperus papyrus, Imperata cylindrica och Coffea canephora som a?r mest la?mplig fo?r rening av kadmium- och blykontaminerat Grundvatten.

Förorenat Grundvatten bedöms ofta med fokus på att specifika gränsvärden för föroreningskoncentrationer ej skall överskridas. Höga koncentrationer i grundvattnet behöver dock inte betyda att risken att kontaminera nedströms recipienter är stor. Detta eftersom höga föroreningskoncentrationer kan återfinnas i zoner med låg permeabilitet vilket medför små Grundvattenflöden och därmed en liten belastning på nedströms recipienter. Genom att genomföra kompletterande mätningar av masstransporten (massflödet) av en förorening kan dock en tydligare bild av föroreningssituationen fås.I detta arbete undersöktes hur massflöde skulle kunna användas som en bedömningsgrund för förorenat Grundvatten och vilka mättekniker som finns för att kvantifiera massflödet.De tekniker som finns för att mäta massflöde kan delas upp i två grupper. Den ena gruppen omfattar tekniker där uppmätta punktdata av koncentrationer och Grundvattenflöden interpoleras längs en tvärsnittssektion av marken vinkelrätt mot Grundvattenflödet.

Vid brand kan stora mängder med förorenande ämnen och partiklar bildas. Dessa kan, vid släckning av brand med vatten, ge upphov till kontaminerat släckvatten. För att förstå och kunna förutsäga föroreningsspridningen från släckvatten i mark och Grundvatten krävs det att släckvattenpartiklars inverkan på föroreningsspridning utreds. Syftet med detta arbete var att öka kunskapen om de kemiska och fysiska egenskaper partiklar i släckvatten uppvisar samt hur partikelegenskaperna påverkar föroreningstransport i vattenmättad mark och Grundvatten. Studien har genomförts i form av en fallstudie där släckvattenpartiklar från en enskild brand har undersökts.Utifrån partikelegenskaper finns två mekanismer som kan räknas som styrande för partikeltransport i mark och Grundvatten: fysiokemiska partikel- och ytinteraktioner samt silning.

Grundvatten är idag den viktigaste naturliga källan till dricksvatten. En fördel med Grundvatten är att det är mer skyddat mot föroreningar och yttre påverkan i jämförelse med ytvatten. En nackdel är dock att om det blir förorenat är det väldigt svårt att återställa grundkvaliten. I dag är förorenat Grundvatten ett stort problem över hela värden. Föroreningarna härstammar ofta från antropogena verksamheter, såsom deponier, gruvor, spill eller felaktig kemikaliehantering.

Tillgången till tjänligt Grundvatten kan på vissa platser vara begränsad. Sveriges Geologiska Undersökning (SGU) har för första gången i Sverige använt sig av Sky-TEM (Danskt utvecklat system för mätningar med Transient Elektromagnetism från helikopter) i ett område i Skåne för att mäta resistiviteten i marken och på så sätt identifiera partier med salt Grundvatten. Detta examensarbeta har haft sin grund i jämförelse mellan dessa Sky-TEM mätningar och egenutförda markbundna geoelektriska mätningar (elektrisk resistivitetsmätning med multielektrodsystem) De markbundna geoelektriska mätningarna genomfördes längs två profiler inom området för Sky-TEM mätningarna. Den ena profilen (Annero) i ett område där djupet ner till det salta grundvattnet tolkats vara stort, och den andra (Lillevång) i ett område där djupet hade tolkats vara litet.Tolkningarna från Sky-TEM och de geoelektriska mätningarna stämmer inte heltöverens med varandra. De visar båda på ett större djup till det salta grundvattnet vid Annero och ett mindre djup vid Lillevång, men också systematiskt på ett större djup vid mätningar gjorda med Sky-TEM jämfört med de geoelektriska.

 På senare år har samhället ställt allt högre miljökrav, när nya tunnlar ska anläggas. Ett område där kraven har höjts, är dräneringen av Grundvatten på grund av inläckage till tunneln. Detta kan ge upphov till bland annat sinande brunnar, sättningsskador på byggnader samt påverkan på vegetation och naturmiljö. För att minimera problemen genomförs ett omfattande tät­ningsarbete i tunneln. Fullständig täthet uppnås dock sällan.

 I detta arbete behandlas de Grundvattenproblem som kan uppstå om ett slutförvar för använt kärnbränsle byggs i Laxemar. Riskerna undersöks dels från ett miljömålsperspektiv, dels från Laxemars lokalbefolknings perspektiv..

I Sverige avverkas stora mängder skog varje år vilket ger stora skogsområden som är heltkalhuggna. Avverkning av skogen leder till att evapotranspirationen och interceptionen frånväxter minskar. Detta ger en ökad Grundvattenbildning som i sin tur leder till en ökad avrinning i vattendragen som avvattnar de avverkade skogsområdena. Den ökade vattentillgången i de avverkade områdena leder till att Grundvattenytan höjs. Den höjda Grundvattenytan gör att ytterligare markskikt närmare markytan kopplas samman medvattendraget.

I Rosersberg har Trafikverket byggt en ny trafikplats under 2011-2013. Projektet stötte på komplikationer som ledde till att arbetet försenades främst på grund av förekomsten av arsenik i jord, berg samt grundvattnet. Dessa förseningar ledde till att projektet försenades med ca nio och en halv månad till en merkostnad på över 30 miljoner kronor till följd av över 200 (ÄTA).Detta projekt behandlar grundämnet arsenik i byggfasen och hur en hantering av ämnet bör gå till. Genom instudering av arbetsmaterial från projektet samt intervjuer med personer som varit inblandade har undersökningar gjorts och en sammanställning av dessa återfinns i rapporten. I rapporten har jag arbetat med att sammanfatta metoderna som Trafikverket arbetat med och hur projektet fortlöpt. Jag har även arbetat med att ta fram alternativa metoder för hantering och sanering av arsenik för Grundvatten, jord- och bergmassor.Problemlösning som jag sökt svar på är:? Hur man stabiliserar arsenik och sedan hindrar det från att sprida sig från en nivå till en annan.? Hur man kan sanera och hantera arsenik när det förekommer i produktionsskedet, med en rimlig lösning.? Hur man återanvänder sanerade massorna.? Hur utförandet av sanering kan göras på kortare tid och med mindre kostnader.Dag- och Grundvatten samlades i dammar som därefter pumpades ut till vägdiken för att därefter luftas genom självfall till Verkaån.

Detta examensarbete syftade till att undersöka om lera kan förhindra en spridning av klorerade lösningsmedel ned till grundvattnet samt vid vilka hydrogeologiska förhållanden som lera har störst potential att vara tätande. Det övergripande målet med arbetet var dock att bidra till att tydliggöra definitionen av och förbättra kunskapsläget om tätande jordlager på Sveriges Geologiska Undersökning (SGU).Sju förorenade områden där klorerade lösningsmedel påvisats i jord och/eller Grundvatten valdes ut till en jämförande fallstudie. Samtliga områden var belägna inom 750 m från något av SGUs lokalkarterade Grundvattenmagasin och lera överlagrade helt eller delvis Grundvattenmagasinet på platsen. Resultatdata i form av jord- och Grundvattenprov från tidigare undersökningar av områdena lagrades in i databaser på SGU. Spridningen av klorerade lösningsmedel på varje område analyserades sedan genom att titta på var i området olika koncentrationer uppmätts och hur koncentrationerna förändrats med djupet.

Vid riskbedömning av kontaminerade områden i stadsmiljö blir ofta markmiljönbegränsande. Detta beror bland annat på att föroreningarna till stor del är bundna imarken, så risken för utlakning, med skadade Grundvatten eller ytvatten som effekt, ärlåg. Risken för skador på markmiljön antas bero på totalhalterna av förorening imarken så för att skydda markmiljön schaktas den förorenade jorden ofta bort ochområdet fylls upp av fyllnadsmaterial. Som fyllnadsmaterial kan diverse restmaterialanvändas om de uppfyller kraven på som ställs på dess lakhalter. Det finns dock ingakrav på kontroll av lakning från naturmaterial varför dessa ofta används somfyllnadsmaterial.

När en bro ska byggas krävs det att denna grundläggs på en stabil grund. Där schaktning utförs för att skapa grundläggningsytan för bron är det viktigt att botten förblir stabil och behåller bärigheten. I många av dessa schakter kommer arbetet i kontakt med Grundvatten. Detta vatten måste på något sätt hanteras för att möjliggöra en bra grundläggning och för att schaktarbetet ska gå att bedriva på ett säkert sätt. Om det inte hanteras riskerar schaktbotten att luckra upp och tappa sin bärighet samtidigt som det i svårare fall finns risk för att schaktgropen rasar igen.

År 2009 färdigställdes två passivhus på Portvakten Söder i Växjö. Mellan de två byggnaderna finns en spillvattenvärmeväxlare installerad i ett försök att ta tillvara på outnyttjad energi ifrån byggnadernas utgående spillvatten. Växlarens effektivitet undersöks genom beräkning av dess temperaturverkningsgrad över ett dygn. Verkningsgraden bestäms genom temperaturmätning med tekniken termoelement. Vald metod tillsammans med upptäckten av Grundvatten på mätplatsen medförde att temperaturmätningen inte blev tillförlitlig och uträknad verkningsgrad för växlaren blev därmed inte rimlig.Under 2013 var skillnaden i varmvattenförbrukning 55 % mellan de två husen.

En gruva kan orsaka stor påverkan på den omgivande miljön, bland annat påverkas Grundvattennivåerna kring gruvan eftersom den länspumpas. För att få starta en gruva i Sverige måste tillstånd erhållas och då krävs en miljökonsekvensbeskrivning med bland annat en utredning om hur gruvan kommer att påverka omgivande Grundvatten. Syftet med det här arbetet var att undersöka hur ett teoretiskt djupt vertikalt gruvschakt påverkade grundvattnet i det omgivande berget. Gruvan i den här studien antogs vara omgiven av sprickigt berg. Sprickigt berg har mycket heterogena hydrauliska egenskaper vilket gör beräkningarna av grundvattnets strömning komplicerade.Grundvattenavsänkningen beräknades dels med analytiska metoder, dels med numeriska metoder.

Ingen vätska kan ersätta vatten och utan vatten kan inget liv existera. Markens fysikaliska egenskaper och kemiska förhållanden styr spridningen av de föroreningsämnen som före¬kommer i mark och i vatten.Katrineholms kommun vill i framtiden kunna utnyttja vattenmagasinen i Forssjö. Ett antal observationsrör har placerats i Forssjö, vilket är beläget cirka 8 km sydost om Katrineholm. I dagsläget används inte GIS i kommunen och detta gjorde att jag blev intresserad av vilka möjligheter som GIS skulle kunna tillföra med utgångspunkt i den brunnsdatabas med vatten¬kvalitetsmätningar som finns i kommunen.Detta examensarbete består av två delar. Den första delen granskar risken för föroreningar från den del av väg 52 mellan Katrineholm och Nyköping som passerar Katrineholmsåsen sydost om Katrineholm.