Observationsmetodens tillämpning på inläckande grundvatten i bergtunnlar Fallstudie
Norra länken i Stockholm
På senare år har samhället ställt allt högre miljökrav, när nya tunnlar ska anläggas. Ett område där kraven har höjts, är dräneringen av grundvatten på grund av inläckage till tunneln. Detta kan ge upphov till bland annat sinande brunnar, sättningsskador på byggnader samt påverkan på vegetation och naturmiljö. För att minimera problemen genomförs ett omfattande tätningsarbete i tunneln. Fullständig täthet uppnås dock sällan. Därför måste mätningar och kontroller utföras, både av grundvattennivåerna i närområdet och av det inläckande grundvattenflödet i tunneln. Eftersom hanteringen av grundvattenfrågan länge varit nedprioriterad i branschen, behöver både planeringen och utförandet av mätningarna utvecklas, för att kunna möta samhällets allt hårdare miljökrav på området.Syftet med det här examensarbetet var att undersöka hur ramverket till den så kallade observationsmetoden, kan användas till hanteringen av grundvatteninläckage vid tunnelbyggnad i berg. I denna metod förbereder man i projekteringen en preliminär design av konstruktionen. Samtidigt planerar man för åtgärder att sätta in, om mätningar (observationer) under byggtiden indikerar att designen behöver förändras. Därmed kan konstruktionen under projektets utförande anpassas till de faktiska förhållandena i marken. För att undersöka om observationsmetoden är tillämpbar på hanteringen av inläckande grundvatten, studerades tunnelprojektet Norra länken i Stockholm. En jämförelse gjordes mellan hur grundvattenfrågan löstes i detta projekt och hur observationsmetoden definieras i Eurokoden samt i det tillhörande svenska tillämpningsdokumentet för geoteknik.Resultatet av den jämförande studien visade att utförandet i Norra länken till stor del överensstämde med hur observationsmetoden definieras i Eurokoden och med skrivningarna i tillämpningsdokumentet. Den ena skillnaden gällde mätanordningarnas tillförlitlighet. Den andra låg i hur det visas att det är tillräckligt hög sannolikhet, att den preliminära designen kommer att klara uppsatta krav. Med utveckling av dessa områden, borde det vara möjligt att fullt ut tillämpa observationsmetodens ramverk på hanteringen av grundvatteninläckage. Det visades dock att Eurokodens observationsmetod inte nödvändigtvis erbjuder den bästa lösningen, utan att varianter på denna också kan utgöra fullgoda alternativ.Examensarbetet visade också på några områden där förändringar kan göras, för att ge en bättre hantering av grundvattenfrågan i framtiden. Exempelvis borde bergtekniker komma in tidigt i projekteringen, för att göra kunskapsbilden mer komplett när de hydrogeologiska modellerna tas fram. Det borde också utredas om det finns bättre alternativ till injektering, när det är stor risk att detta inte är tillräckligt för att ge en tät konstruktion.Slutligen konstaterades det att det vore gynnsamt för alla inblandade parter om grundvattenfrågan hanterades på ett mer konsekvent sätt, eftersom detta skulle bidra till en ökad förutsägbarhet och överskådlighet. Att följa det ramverk som Eurokodens observationsmetod erbjuder, är ett sätt att göra detta.