Fysiklärares genusmedvetenhet såsom den uttrycks i förhållande till ett tänkt undervisningstillfälle är i fokus i detta arbete. Detta undersöks genom en studie där fyra fysiklärare som är verksamma på gymnasieskolor i Malmö får i uppgift att diskutera en falluppgift baserad på en verklig klassrumshändelse, läsa om en Genusteori och åter diskutera samma falluppgift. På de svar som lärarna lämnar in gjordes en fenomenografisk analys för att konstruera tolkningsmönster både individuella och gemensamma. Studien visar att fysiklärarnas tolkning av genus påverkar lärarnas svar på falluppgiften, och hantering av Genusteorier. Vidare visar studien att val av metod för att undersöka och påverka fysiklärarnas genusmedvetenhet har stor betydelse för forskningens resultat.

Skollag och läroplaner gör gällande att elever ska behandlas lika och ha lika möjligheter oavsett kön. Undersökningar visar att kvinnliga elever presterar bättre än manliga i alla ämnen utom idrott och hälsa. Samtidigt upplever tjejer i högre grad än killar stress i skolan. Kön tycks alltså ha en viss betydelse för hur elever upplever skolan. Uppsatsen syftar till att, med utgångspunkt i Genusteori, undersöka eventuella genusstrukturer vid en gymnasieskola, hur dessa i så fall ser ut och vilka konsekvenser de då får.

Skollag och läroplaner gör gällande att elever ska behandlas lika och ha lika möjligheter oavsett kön. Undersökningar visar att kvinnliga elever presterar bättre än manliga i alla ämnen utom idrott och hälsa. Samtidigt upplever tjejer i högre grad än killar stress i skolan. Kön tycks alltså ha en viss betydelse för hur elever upplever skolan. Uppsatsen syftar till att, med utgångspunkt i Genusteori, undersöka eventuella genusstrukturer vid en gymnasieskola, hur dessa i så fall ser ut och vilka konsekvenser de då får.

Reklam är något vi matas med varje dag. Syftet med denna uppsats är att se hur en fokusgrupp, bestående av sex elever, som går på Byängsskolan i Täby, upplever könsroller som framställs i reklam, där mina frågeställningar är hur dessa elever upplever framställningen av könsroller i reklam och ifall dessa elever ser skillnad på manligt respektive kvinnligt i reklam. Den teori  jag valt att fokusera på är Genusteori, främst av Yvonne Hirdman. Hirdmans teori har varit användbart då hennes sätt att se på genussystemet handlar om att se strukturer, processer, fenomen, föreställningar och förväntningar vilket ger upphov till mönstereffekter och regelbundenhet mellan könen. Jag har även använt mig av Connells Genusteorier, samt Margareta Rönnbergs teorier om barn och reklam som en motpol.

Niklas Rådströms samlings album Kvartett ( dramer), ur ett Genusteorietiskt perspektiv..

Uppsatsens syfte är att undersöka och analysera hur manliga svensklärare gör och ogör kön i sin yrkesroll genom att antingen göra motstånd mot, eller anpassa sig efter rådande könsnormer och förväntningar. Syftet är också att bidra med ökad kunskap om hur manliga svensklärare förhåller sig till att vara i minoritet och om varför de valt svenskläraryrket. Uppsatsen bygger på sex intervjuer med nyblivna svensklärare och för att kunna förstå och analysera materialet har jag använt mig av tidigare forskning om män i kvinnodominerade yrken, Genusteori, maskulinitetsteori och organisationsteori. I undersökningen framkommer det att männen inte uppfattar sitt yrkesval som könsöverskridande. Lärarna ogör kön genom att tona ned könsskillnaderna och ta avstånd från den hegemoniska maskuliniteten.

Syftet med denna uppsats har varit att analysera hur sexualitet görs i relation till kärlek, genus och makt i ett specifikt avsnitt av den senaste realityserien Kungarna av Tylösand, samt vad de diskurser som kommit till uttryck kan säga om samhället idag. Vår läsart har varit diskursanalys och utgångspunkten har varit Genusteori. De olika diskurser som vi kunnat identifiera har varit hegemonisk genusdiskurs, maskulinitetsdiskurs, den förväntade sexualitetens diskurs, det sexualiserade språkets diskurs, diskursen kring genus och diskursen kring utseende och kärlek. Med hjälp av tidigare forskning, vår läsart och Genusteori har vi funnit att dessa diskurser kan antas vara framträdande även i dagens samhälle. Alla diskurser som vi funnit konstruerar och konstrueras i och genom samhället, samtidigt som det är möjligt att nya diskurser och därmed nya normer utvecklas.

Mitt examensarbete diskuterar behovet och det faktiska användandet av, ett genus perspektiv inom Studie- och yrkesvägledarutbildningen vid Malmö Högskola. Arbetet belyser en utvald grupp färdigutbildade vägledares uppfattning om behovet av kunskap i Genusteori i sitt arbete. Dessutom ville jag undersöka hur vägledarna ser på sina egna kunskaper om genus. Slutligen ville jag titta på hur synen på individen i Genusteori förhåller sig till samtalsmodeller. Bakgrunden till detta arbete grundar sig på mina praktikerfarenheter där jag upplevde att tjejer och killar presenterades för helt skilda utbildningar och yrken beroende på vilket kön de hade.

Denna studies syfte har varit att undersöka om tre samhällsorienterade läromedel riktade mot mellanstadiet (Puls grundbok i samhällskunskap och religion samt SOL 3000s grundbok i religion) lever upp till Kumashimos teori om en undervisning som förändrar elever och samhälle med hänsyn till normer om kön och sexualitet, så som dessa formulerats av Judith Butler. Studien har med hjälp av diskursanalytiska verktyg visat att så inte är fallet. Istället visar studien att läromedlen till största delen osynliggör både genusvetenskapliga och queera perspektiv, även om det även finns tendenser till diskursiv kamp mellan könskonservativa och könsprogressiva diskurser. Bakgrunden till studien är de förtydligade målsättningarna för arbete med genus i skolans senaste styrdokument Läroplan för grundskolan 2011. Studien har en resultatdel där man finner läromedlens tal om kön och sexualitet.

Syftet med denna kandidatuppsats är att undersöka hur yrkespersoner ser på utrymme och trygghet på en arbetsplats där olika former av klientrelaterat våld förekommer. Huruvida någon upplever sig ha ett stort eller litet utrymme kan bero på många olika faktorer. Kroppsliga förutsättningar och kön kan likväl som arbetsmässig kontext vara faktorer som påverkar. Det är svårt att generalisera varför en person upplever sig ha ett visst utrymme, men det är tydligt att yrkesutövares utrymme påverkas när de dagligen tvingas vara riskmedvetna runt våld på sina arbetsplatser. Tre kvalitativa intervjuer har genomförts för att undersöka hur dessa antaganden kopplas till verkligheten.

Den här uppsatsen är en komparativ studie av Daniel Defoes Moll Flanders och Vladimir Nabokovs Lolita. Genusteoretiskt perspektiv har använts vid genomförandet av analysen..

Entreprenörskap och företagande ses som en viktig komponent för att utveckla det svenska näringslivet. I Sverige drivs fler företag av män än av kvinnor och kvinnor står för bara en tredjedel av alla nystartade företag. Därför avsätter regeringen medel för att främja kvinnors företagande. I den här studien fokuserar jag på kvinnor som driver företag på landsbygden inom den gröna näringen. Studien bygger på tio intervjuer som ska hjälpa mig att svara på varför kvinnorna har valt att bli egenföretagare, hur de ser på sig själva och andra i rollen som företagare/entreprenör. Jag vill även ta reda på vad företagarna anser om satsningarna på företagande kvinnor och hur de generellt ser på utbildning kring företagande. Genom att lyfta fram och jämföra informanternas svar med forskning kring entreprenörskap och genus vill jag ge en bild av kvinnornas verklighet.

Vår uppsats är gjord utifrån kritisk diskursanalys (CDA) och syftar till att undersöka hur den kvinnliga identiteten skapas genom det språkbruk och de diskursiva praktiker som används av tidningen Egoboost Magazine. Det empiriska material som uppsatsen bygger på är ledarsidorna ur åtta nummer av tidningen. I uppsatsen så granskar vi hur tidningen på ledarsidan, via språkbruk och bilder, gestaltar kvinnan och hur de genom denna gestaltning bygger upp en kvinnlig identitet. Studien är grundad i Yvonne Hirdmans (2003) genuskontrakt och identitetssynen som vi funnit finns inom både diskursteori och Genusteori..

Användandet av medier har i takt med teknologins framväxt eskalerat, och somliga medieteoretiker hävdar att bl.a. medier bidrar till att både skapa och upprätthålla diverse normer ? däribland könsnormer. Media speglar de normer och stereotyper som existerar i samhället genom att lära oss skilja på ?rätt och fel? och bidrar till att måla upp vad som är typiskt manligt och kvinnligt.

Syftet med uppsatsen var att ta reda på hur fyra gymnasieelever talar om skönlitteratur och därmed få kunskap om hur dessa elever uppfattar läsning av skönlitteratur inom svenskundervisningen. För att uppnå syftet använde jag mig av en kvalitativ ansats, med fokusgrupp som metod. Jag anlade ett receptionsteoretiskt perspektiv som jag analyserade och diskuterade resultaten utifrån. Resultaten i min studie visar på ett didaktiskt problem inom svenskundervisningen i skolan, som bekräftar den tidigare forskning inom ämnet, som jag har tagit del av. Litteraturundervisningen i skolan styr elever mot en begränsad läsning i vilken elevernas läsupplevelse blir mindre viktig än de uppgifter som omger läsningen..