Sök:

Sökresultat:

566 Uppsatser om Genomsnitt - Sida 1 av 38

Analys av bultning i gruvorna Renstro?m, Kankberg och Garpenberg

Ma?let med detta examensarbete a?r att go?ra en statistisk analys pa? hur bultningen utfo?rs med olika metoder. Det finns tre olika metoder som bulten sa?tts pa? idag, dessa a?r:1. Fra?n bultrigg med hja?lp av riktverktyg2.

Tidsåtgång på akutmottagningen - patienter med bröstsmärta : En kvantitativ observationsstudie

ABSTRAKT Patienter spenderar generellt lång tid på akutmottagningen, och i samband med Akademiska sjukhusets LEAN-arbete för att effektivisera akutvården så gjordes denna tidsstudie. Syftet med studien var att undersöka hur lång tid patienter med bröstsmärta spenderar på akutmottagningen, hur lång tid det tar innan de blir triagerade och hur lång tid det tar innan de träffar en läkare. Könsskillnader och huruvida patienterna ankom i ambulans eller via reception studerades. Studien var en kvantitativ observationsstudie där 48 patienter deltog, 33 kvinnor och 15 män. Medelåldern var 56 år, och ålderspannet var 21 ? 91 år.

En studie av snabbtillväxande företag : verksamhetsålder, tillväxt och lönsamhet bland de svenska Gasellföretagen

En stor del av den företagsekonomiska forskning har bedrivits i anknytning till snabbtillväxande företag, vilka ofta omnämns som Gasellföretag. En anledning till detta är att dessa företag tycks stå för merparten av de nya arbetstillfällena som skapas i ett lands ekonomi. Dock har förhållandevis lite forskning bedrivits kring denna typ av företag i Sverige. Studiens syfte var att utifrån lönsamhet och tillväxtteoretiska perspektiv analysera sambandet mellan verksamhetsålder, tillväxt och lönsamhet bland Svenska Gasellföretag. Metoden som författarna till denna uppsats använder baseras på en statistik analys i ett program vid namn SPSS. Där en jämförelse genomförts mellan Dagens Industris Gasellprisvinnare år 2013 och en slumpmässigt utvald kontrollgrupp.

Fysiska aktivitetsnivån och stillasittande hos gymnasieungdomar i Norrbotten

Fysisk aktivitet definieras som kroppslig rörelse som ger ökad energiförbrukning. WHOs rekommendationer för vuxna är att vara fysisk aktiv minst 150 minuter/ vecka. Mycket stillasittande, oberoende av huruvida man uppnår rekommendationerna för fysisk aktivitet eller inte, har samband med risk att drabbas av diabetes, hjärt- och kärlsjukdomar och övervikt. Tidigare studier har visat att ungdomar inte är tillräckligt fysiskt aktiva för att uppnå hälsoeffekter. Ungdomars tv- och datoranvändning har ökat och samband ses mellan detta och den ökade övervikten hos ungdomar.

Maximal upplevd ansträngning som målsättning vidstyrketräning : - ett inlärningsteoretiskt perspektiv

Personer som tränar styrketräning lyfter ofta för lätt och slutar lyfta för tidigt för att uppnå önskat träningsresultat. Syftet med studien var att testa hur prestationen vid styrketräning påverkas då målsättningen att uppnå maximal ansträngning används i jämförelse med att använda målsättningen att prestera maximalt antal repetitioner. Tolv män och 20 kvinnor randomiserades till två grupper. AMRAP-gruppen försökte prestera maximalt antal repetitioner och RPE-gruppen försökte uppnå maximal ansträngning. För att mäta hur prestation påverkas av målsättning beräknades relativ förändring mellan set 1, i vilket båda grupperna försökte prestera maximalt antal repetitioner, och set 2, i vilket grupperna använde respektive angiven målsättning.

Attityder till kvinnans roll i arbetsliv och familjeliv i Sverige : En studie av skillnaden i attityder beroende av kön och resurser.

Tidigare studier har visat att attityder till könsroller blivit alltmer egalitära (jämställda), men att attityder som rör föräldraskap och familjeliv fortfarande influeras av mer traditionella föreställningar, samt att män generellt har mindre egalitära attityder i jämförelse med kvinnor. Vidare visar tidigare forskning att attityders påverkansfaktorer i form av resurser kan ha olika inverkan beroende på kön. Syftet med denna uppsats var därför att undersöka vilka individspecifika faktorer, i form av resurser, som har ett samband med mer egalitära attityder till kvinnans roll i familjeliv och arbetsliv i Sverige, samt om dess inverkan har olika effekt för män och kvinnor i Sverige. Uppsatsens frågeställningar undersöktes med datamaterial från International Social Survey Programme: Family and Changing Gender Roles IV, Sweden, 2012, som innehåller enkätdata från cirka 2000 slumpmässigt utvalda individer i Sverige från 18 år och äldre, och analyserades med hjälp av linjära regressionsanalyser. Resultaten visar att män och kvinnor i Sverige överlag har egalitära attityder till kvinnans roll i arbetsliv och familjeliv, men att män i Sverige i Genomsnitt har mindre egalitära attityder till kvinnans roll i arbetsliv och familjeliv i jämförelse med kvinnor. Vidare visar resultaten att kvinnor med resurser i form av högre utbildning och högre inkomst i Genomsnitt har mer egalitära attityder i jämförelse med kvinnor med lägre utbildnings- och inkomstnivå.

Aktiveringskrav ? rätt incitament? : En ekonometrisk studie av aktiveringskravens effekt på socialbidragstagare

I Sverige har kommunerna sedan 1998 rätt att ställa krav på att socialbidragstagare deltar i aktiveringsåtgärder av olika slag i syfte att bli självförsörjande. Enligt teorin minskar aktiveringskrav socialbidragstagandet på två sätt. Det ena av dessa är att de som egentligen kan försörja sig själva träder ur socialbidragstagande, eftersom aktiveringskrav gör att socialbidragstagandets alternativkostnad ökar. Det andra är att de som inte är socialbidragstagare avskräcks av den ökade alternativkostnaden för bidrag och anstränger sig mer för att slippa hamna i bidragstagande.Den här uppsatsen är en ekonometrisk effektutvärdering av hur reformen har påverkat socialbidragstagare i fem kommuner som infört hårda aktiveringskrav.Mina resultat visar att aktiveringskrav i Genomsnitt inte tycks ha någon effekt vare sig på sannolikheten att lämna bidragstagandet eller på sannolikheten att träda in i det. Inte heller verkar aktiveringskrav i Genomsnitt påverka arbetsinkomsten eller den disponibla inkomsten för dem som har socialbidrag då aktiveringskrav införs.Resultaten skiljer sig dock för olika undergrupper av socialbidragstagare.

Är värdeinvesteringar bättre än index? : En studie av värdeinvesteringar i Norden under perioden 1980 - 2010

Det finns få studier där kombinationer av nyckeltal används för att indentifiera undervärderade bolag. Denna undersökning kombinerar P/E-tal, P/B-tal samt direktavkastning för att ta reda på hur värdeinvesteringar har gett för avkastning mellan 1980 till 2010. Risken tas även hänsyn till.Denna studie testade hypoteserna statisktikt, vilket inte gjorts tidigare i stor utrstäckning. Resultaten blev att värdeinvesteringar har överavkastat index i Norden under tidsperioden, men det blev inte statistiskt signifikant. Värdeinvesteringar avkastade i Genomsnitt 55,72 % mot index som avkastade 18,87 % i Genomsnitt.Vi undrar om det är värt att ta hänsyn till risken vid värdeinvesteringar över så lång tidsperiod.

Barn i förskolan som har Downs syndrom : Fem pedagogers upplevelser av sitt arbete

Fysisk aktivitet definieras som kroppslig rörelse som ger ökad energiförbrukning. WHOs rekommendationer för vuxna är att vara fysisk aktiv minst 150 minuter/ vecka. Mycket stillasittande, oberoende av huruvida man uppnår rekommendationerna för fysisk aktivitet eller inte, har samband med risk att drabbas av diabetes, hjärt- och kärlsjukdomar och övervikt. Tidigare studier har visat att ungdomar inte är tillräckligt fysiskt aktiva för att uppnå hälsoeffekter. Ungdomars tv- och datoranvändning har ökat och samband ses mellan detta och den ökade övervikten hos ungdomar.

Hur kvinnors livskvalitet skiljer sig från mäns efter en hjärtinfarkt

Hjärtinfarkt är en av de främsta dödsorsakerna bland män och kvinnor i världens idag. Kardiovaskulär död minskar bland män, men inte bland kvinnor. Att drabbas av en hjärtinfarkt, innebär ett hot mot livet för personen som drabbas, och påverkar personen och dennes familj under lång tid. Kvinnor som insjuknar är i Genomsnitt 75 år och har en sjukdomshistoria med andra sjukdomar i bakgrunden när de drabbas av en hjärtinfarkt. Män är i Genomsnitt sett 10 år yngre än kvinnor och har oftare varit med om en tidigare hjärtinfarkt, när de återinsjuknar.

"Kvinnor bör ta det yttersta ansvaret för hushållsarbetet" : - En studie av män och kvinnors attityder till jämställdhet efter att de har fått barn

Tidigare forskning har visat på ett samband mellan att bli förälder och en förändring i attityderna till jämställdhet. Tidigare forskning har även påvisat ett samband mellan övergången till föräldraskap och en förändring till mer traditionella attityder gentemot jämställdhet. Syftet med denna studie är att undersöka om det finns ett samband mellan att bli förälder och förändringar i individens jämställdhetsattityder där tid i föräldraledighet kan vara en påverkande faktor och att en eventuell attitydförändring kan förväntas skilja sig märkbart åt mellan könen. Datamaterialet har analyserats med tre linjära regressionsanalyser. Det har även utförts två logistiska analyser för att verifiera resultaten i de två mer centrala linjära analyserna.

Avgiftens inverkan på avkastning - en studie av tillväxtmarknadsfonder

Syfte: Uppsatsens syfte är att undersöka om det föreligger något positivt samband mellan svenska tillväxtmarknadsfonders avgifter och avkastning under perioden 2002 till 2006. Metod: Metoden som har tillämpats för undersökningen är av det kvantitativa slaget. Regressionsanalyser har genomförts för att utreda huruvida sambandet mellan fonders kostnader och avkastning ser ut. De fonder som ingår är svenskförvaltade tillväxtmarknadsfonder med historik om fem år (2002 till 2006), där det juridiska sätet är lagt till Sverige. Slutsatser: I motsats till tidigare forskningsresultat i ämnet pekar studiens resultat, trots brister i undersökningen, på ett positivt samband mellan de undersökta fondernas avgifter och avkastning.

Kvalitetsbrister i timmerhanteringen på ett sågverk

Detta examensarbete är genomfört på Jämtlamell AB, ett sågverk beläget i Stugun, och behandlar vissa kvalitetsbrister i timmerhanteringen. Den största delen av arbetet har behandlat barkavdragen där det undersökts hur dessa påverkar timmersorteringen. Vid undersökningen framkom det att barkavdragen var för höga vilket ledde till att medelvärdet för inmätningsdiametern var högt inom samtliga timmerklasser. Följden av detta var att en stor andel av stockarna sorterades till felaktiga timmerklasser. I Genomsnitt sorterades 66% av furutimret och 76% av grantimret till rätt timmerklass.

Behandlingseffekt av kognitiv beteendeterapi avseende hälsorelaterad livskvalitet : En utvärdering av terapi utförd av terapeutkandidater

Den föreliggande studien syftade till att utvärdera behandlingseffekten av den kognitiva beteendeterapin som bedrivs av terapeutkandidater vid psykoterapimottagningen på Karlstads universitet, med fokus på hälsorelaterad livskvalitet. Dessutom ämnade studien undersöka effekter på optimism och symptombild. Upprepad mätning användes och studien innefattade en behandlingsgrupp (n = 21), som erhöll kognitiv beteendeterapi under i Genomsnitt 10,7 sessioner och en kontrollgrupp (n = 14), som stod på väntelista i Genomsnitt 8,6 veckor.Resultatet av studien antyder en förbättring hos klienterna i behandlingsgruppen avseende delar av hälsorelaterad livskvalitet och optimism samt en minskning av ångestsymptom. Efter närmare 11 terapisessioner förbättrades klienterna i behandlingsgruppen signifikant avseende allmän hälsa (p = 0,028) och uppvisade en signifikant ökning gällande optimism (p = 0,027). Dessutom förbättrades klienterna beträffande flera områden inom psykisk hälsa samt uppvisade en minskning av ångestsymptom.

Stenopeiskt hål - hur bra är denna metod som kontrollmetod?

Syfte: Syftet med den här studien var att värdera hur bra ett stenopeiskt hål fungerar som kontrollmetod av refraktionen.Metod: I studien användes 35 försökspersoner i olika åldrar och med varierande synfel. Det var endast höger öga som användes i studien, och vänster öga var därför ockluderad med en opak, svart lins under hela undersökningen. Först gjordes en refraktion på höger öga, för att få fram försökspersonernas rätta korrektion. Därefter mättes visus sex gånger; första gången med bästa korrektion, utan stenopeiskt hål, andra gången med bästa korrektion, med stenopeiskt hål, tredje gången med en ?dimning? på +2,0 D, utan stenopeiskt hål, fjärde gången med en ?dimning? på +2,0 D, med stenopeiskt hål, femte gången med en ?dimning? på +1,0 D, utan stenopeiskt hål, och sjätte gången med en ?dimning? på +1,0 D, med stenopeiskt hål.

1 Nästa sida ->