Resultatet från enkäten visar att majoriteten av eleverna i undersökningen åt Frukost oavsett om de gick i idrottsklass eller inte. Av de elever som inte åt Frukost gick övervägande delen i icke-idrottsklass. Resultatet visade även att pojkarna åt Frukost oftare än flickorna och majoriteten av de elever som inte åt Frukost var flickor. Cirka en femtedel av eleverna åt ofta en väl komponerad Frukost ur näringssynpunkt. Det fanns ingen statistisk skillnad på hur eleverna svarat på om de var morgon- eller kvällsmänniskor kopplat till hur ofta de åt Frukost, däremot ansåg de flesta eleverna som inte åt Frukost att de var kvällsmänniskor.

Detta examensarbetet handlar om hur elever äter vid Frukost och skollunch och vad följder blir om de inte äter ordentligt vid dessa måltider. Syftet med arbetet är att se om Frukost och skollunch har någon betydelse för hur elever presterar i grundskolan. Genom enkätundersökningar har 84 elever svarat på frågor som bl a berör vad de äter. Den teoretiska delen tar bl a upp vad vi behöver för att orka, Frukostens och skollunchens betydelse och orsaker till att elever äter dåligt vid Frukost och lunch. Resultatet av denna undersökning visar, liksom tidigare forskning, att det är viktigt att äta Frukost och skollunch om eleverna ska orka med skolarbetet, d v s kunna koncentrera sig, vara kreativ och inte tappa humöret.

Det här examensarbetet utreder sambandet mellan Frukost och studieork/studieresultat. Mitt syfte har varit att ta reda på om det finns något samband mellan grundskoleelevers Frukostvanor och deras studieork/studieresultat samt hur många procent av eleverna som äter Frukost regelbundet och hur en sådan kan se ut. Jag har använt mig av litteraturstudier, djupintervjuer och enkätfrågor för att få svar på mina frågeställningar. Resultatet som framkommer är att om eleven sköter sitt Frukostätande på ett bra sätt så påverkas prestationsförmågan i skolan positivt. Om eleven däremot slarvar med Frukosten påverkas skolprestationen negativt.

Vi har undersökt hur elevers Frukost-, lunch-, sömnvanor påverkar inlärningen i skolan. Undersökningen är gjord bland barn i åldern åtta till nio år. Resultatet av studien visar att både kost och sömnvanor påverkar elevers inlärning. En bra Frukost, lunch och tillräckligt med sömn gör att eleverna orkar hänga med i skolan vilket främjar inlärningen. Vår studie visar att de elever som slarvat med Frukost och lunch samt sovit lite tappar lättare fokus på skolarbetet, kan inte sitta still och lyssna på lärarens instruktioner..

Denna uppsats tar upp en annan vinkel på Frukostätande och högstadieelevers tankar kring Frukostätande och deras skolprestation. Målsättningen med uppsatsen är att redovisa och analysera tankar bakom ungdomars uteblivna Frukost med hjälp av tidigare forskning av både för - och nackdelar med Frukosten. Fältarbetet gjordes bland elever i årskurs sju: enkätundersökning med två klasser och djupintervjuer med fyra elever som inte åt Frukost varje dag på skoldagarna. Hälsopedagogik och skolans roll tas också upp. Resultatet av undersökningen har visat att majoriteten av eleverna åt Frukost varje dag och tre elever åt Frukost endast på helgerna.

Den här kvantitativa studien genomfördes med enkäter som elever på gymnasiet svarat på. Syftet med föreliggande undersökning är att få en inblick i gymnasieelevers Frukostvanor och hur dessa kan påverka dem i fråga om prestation under lektionerna i Idrott och hälsa. Vi vill även få en uppfattning om eleverna fått information gällande sambandet kost och hälsa, samt om de omsätter denna eventuella kunskap till praktik. Med en större förståelse om sambandet mellan kost och prestation, kan vi skapa bättre förutsättningar för lärare att utbilda elever i ämnet. Den visar att majoriteten av de elever som har fått betyget VG eller MVG i ämnet Idrott och hälsa äter Frukost dagligen.

För oss som lärare i ämnen där kost är ett viktigt område att undervisa om är det intressant attundersöka kostrelaterade forskningsproblem. På en gymnasieskola utanför Göteborg serverasdet gratis Frukost till eleverna. Skolan gör detta för att de elever som av olika skäl inte kan ätaFrukost hemma ska ha möjligheten till detta och därmed öka sina förutsättningar för att på ettbra sätt tillgodogöra sig undervisningen.Studiens syfte är att utvärdera skolans kostnadsfria Frukostservering. Vilka är det egentligensom äter Frukost i skolan? Den avser även att ta reda på vad eleverna väljer att äta när de harmöjligheten att äta en näringsriktig Frukost och hur deras uppfattningar kring Frukostensbetydelse för koncentrations- och prestationsförmåga samt sötsuget ser ut.Enkätundersökningen genomfördes under två morgnar samma vecka, en onsdag och enfredag, med totalt 90 deltagande elever.Resultatet visar att de som äter Frukost i skolan inte är de som skolan syftar att nå med sinsatsning.

Oregelbunden Frukostkonsumtion är vanligare bland ungdomar än bland barn under 10 år och vuxna över 65 år. De som ligger i störst riskzon att få Frukosten oregelbunden är de ungdomar som sover dåligt, inte utför någon fysisk aktivitet samt är överviktig. Syfte. Syftet med denna studie var att undersöka om ungdomars Frukostvanor hade ett samband med fysisk aktivitet, sömn och övervikt. Metod.

Syftet med vår undersökning är att beskriva de erfarenheter och berättelser om Frukost som en särskild grupp elever bär med sig. Detta har vi gjort genom att lyfta specifika berättelser från elever som varit med i ett Frukostprojekt. Eftersom vi ville komma åt elevernas egna tankar och uppfattningar om fenomenet Frukost och Frukostprojektet valde vi metoden kvalitativa intervjuer. Intervjuerna utfördes i tre grupper med tre till fem elever i varje. Den insamlade empirin i form av elevernas egna funderingar och berättelser visar på att de har en förståelse för den viktiga Frukosten betydelse.

Syftet med denna studie var att undersöka gymnasieflickors Frukostfrekvens samtorsaken till att Frukostmålet ibland utesluts. Tidigare forskning rapporterar om en radolika fysiska och psykiska biverkningar vid ett uteblivet Frukostmål. Det har ävenframkommit att skolor som serverar Frukost har elever som är lugnare och därmed fårlättare att koncentrera sig. Undersökningen gjordes med ett kvantitativt angreppssätt ochinnefattar 127 respondenter. Respondenterna fick besvara en enkät med fastasvarsalternativ gällande Frukostfrekvens och eventuella symptom de brukade ha innanlunch.

Det huvudsakliga syftet med vårt examensarbete har varit att ta reda på hur kostekonomstudenters Frukost ser ut. För att få reda på detta har vi skickat ut en kostregistrering med kompletterande frågor till kostekonomstudenter i Umeå och Göteborg. Resultatet visar att kostekonomstudenter har en positiv inställning till Frukost och att de är nöjda med sin Frukost. Det har även framkommit att studenterna säger att de åt som de brukar under kostregistreringen. Av resultatet kan man även utläsa att studenterna har ett för lågt intag av energi.

I denna undersökning var syftet att undersöka om det fanns samband mellan grundskoleelevers attityder till Frukost som måltid och deras Frukostvanor samt även undersöka sambanden mellan Frukostvanor och självrapporterade skolprestationer. Den metod som användes för att finna svaret på studiens syfte var kvantitativ i form av utlämnadet av enkäter. 60 elever tillfrågades och 54 av dessa valde att besvara enkäten. Resultatet av undersökningen visar på signifikanta samband mellan goda Frukostvanor och en positiv attityd till Frukost. Resultatet visar också att attityden till Frukost generellt är positiv.

SammanfattningSyfte och frågeställningarSyftet var att undersöka om Frukosten har någon inverkan på den fysiska prestationen i ämnet idrott och hälsa. Frågeställningarna var:? Finns det något samband mellan fysisk prestation och Frukost hos elever som äter respektive inte äter Frukost?? Är det någon skillnad i den fysiska prestationen mellan könen, bland de elever som äter respektive inte äter Frukost?? Finns det något samband mellan fysisk prestation, tidpunkt för Frukostintag och idrott och hälsa bland elever som äter respektive inte äter Frukost?MetodUndersökningen är kvantitativ och har genomförts bland 89 elever i skolår 7 och 8. Det externa bortfallet var 28,8 procent. Studien genomfördes i idrott och hälsa där eleverna deltog och sedan svarade på en enkät.

Syftet med denna studie var att undersöka gymnasieflickors Frukostfrekvens samtorsaken till att Frukostmålet ibland utesluts. Tidigare forskning rapporterar om en radolika fysiska och psykiska biverkningar vid ett uteblivet Frukostmål. Det har ävenframkommit att skolor som serverar Frukost har elever som är lugnare och därmed fårlättare att koncentrera sig. Undersökningen gjordes med ett kvantitativt angreppssätt ochinnefattar 127 respondenter. Respondenterna fick besvara en enkät med fastasvarsalternativ gällande Frukostfrekvens och eventuella symptom de brukade ha innanlunch.

Syftet med min undersökning var att kartlägga elevers Frukost- och mellanmålsvanor, se om det gick att finna skillnader mellan pojkar och flickor samt se om det fanns relation mellan Frukostvanor och såväl fysisk som mental prestation. Undersökningen gjordes på en gymnasieskola i Skåne och undersökte elever i årskurs 1, och min empiriska studie grundar sig på enkäter som 112 elever svarade på. Resultatet av undersökningen visar att ungefär hälften av alla tillfrågade elever äter Frukost samtliga fem skoldagar och att en större andel pojkar än flickor äter varje dag. Däremot äter flickorna en bättre Frukost än pojkarna om man ser till de tre livsmedelsgrupper som Livsmedelsverket rekommenderar. Ungefär 7 av 10 elever äter mellanmål på förmiddagen och några skillnader mellan könen går inte att utläsa.