Syftet med vårt arbete är att undersöka hur elevers Frukostvanor ser ut samt om det finns något samband mellan en bra Frukost och goda skolprestationer hos elever i skolan. Undersökningen genomfördes på grundskolor i Luleå och Skellefteå kommun under vår verksamhetsförlagda utbildning (vfu), hösten 2005. Eleverna är mellan sex och sju år gamla varav fjorton flickor och sjutton pojkar. Vår empiriska studie grundar sig på enkäter till elever. Enkäterna användes som underlag för att kunna identifiera vilka elever som åt bra respektive mindre bra Frukost.

Den här kvantitativa studien genomfördes med enkäter som elever på gymnasiet svarat på. Syftet med föreliggande undersökning är att få en inblick i gymnasieelevers Frukostvanor och hur dessa kan påverka dem i fråga om prestation under lektionerna i Idrott och hälsa. Vi vill även få en uppfattning om eleverna fått information gällande sambandet kost och hälsa, samt om de omsätter denna eventuella kunskap till praktik. Med en större förståelse om sambandet mellan kost och prestation, kan vi skapa bättre förutsättningar för lärare att utbilda elever i ämnet. Den visar att majoriteten av de elever som har fått betyget VG eller MVG i ämnet Idrott och hälsa äter Frukost dagligen.

Syfte: Syftet med f?ljande systematiska litteratur?versikt var att unders?ka det vetenskapliga underlaget av effekten p? energiintaget vid lunch efter ett intag av havregrynsgr?t till Frukost j?mf?rt med annan Frukost. Metod: Litteraturs?kningen genomf?rdes i databaserna PubMed och Scopus den 20 mars 2023. S?kningen utgick fr?n tre block utifr?n intervention, utfall och studiedesign. De inkluderade studierna skulle innefatta en population av individer ?18 ?r, en intervention av Frukost i form av havregrynsgr?t samt en kontroll som bestod av ?vrig Frukost.

Kost är ett brett ämne i dagens samhälle. Idag läggs ett stort fokus på barn och ungdomars prestation i skolan. Är det bara duktiga lärare som hjälper eleverna framåt eller finns det andra faktorer? Vi som blivande idrottslärare vill se hur mycket Frukostens betydelse har på elevernas fysiska prestation. Eftersom kropp och själ hänger ihop har eleverna även fått skatta den upplevda fysiska ansträngningen.

Syftet med vårt examensarbete var att undersöka hur tiden organiseras kring perioden runt Frukost inom barnomsorgen. Utifrån detta ställdes fråga om vad som styr tiderna för Frukost till personalen samt en fråga till vårdnadshavare hur deras barn tas emot under Frukosttiden. Ämnet undersöktes i en kombinerad kvantitativ och kvalitativ studie vilken genomfördes med hjälp av sociala media. Webbenkäter delades ut till en grupp pedagoger, till en grupp föräldrar samt i en vanlig statusuppdatering på Facebook. Empirin samlades in genom Google Drive och bearbetades i kalkylprogrammen Excel 2013 och SPSS version 20.

Bakgrund: Flertalet ungdomar äter idag inte Frukost, det finns många olika anledningar till detta men det är konstaterat att det är när barnen kommer upp i tonåren som det blir allt vanligare att de avstår Frukosten. För att främja folkhälsan är det av vikt att vända denna trend.Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva hur sunda och regelbundna Frukostvanor kan främjas bland ungdomar i åldern 12-18 år.Metod: För att besvara syftet i denna studie gjordes en systematisk litteraturstudie, där artikelsökningar i databaserna PsycInfo och PubMed utfördes. Artiklar begränsades till publikationsår 1995-2012 och det resulterade i att elva artiklar användes i studiens temaanalys.Resultat: För att beskriva hur sunda och regelbundna Frukostvanor kan främjas bland ungdomar presenterades i denna studie de fyra temaområdena påverkan från föräldrar, förankring och samverkan i ungdomars omgivning, ökad tillgänglighet av Frukostalternativ samt ökad kunskap om Frukost och hälsa. I vilken grad ungdomar äter Frukost berodde till stor del på hur engagerade deras familjer var samt vilken förankring som fanns i den omgivande miljön under interventioner. Likaså berodde det på vilken tillgång ungdomarna hade till sunda Frukostalternativ samt hur stor kunskap och förståelse de hade för Frukostens betydelse för hälsan.Implikation: Utifrån den här studiens resultat kan ökad utbildning för ungdomar inom kost och hälsa rekommenderas, även servering av Frukost i skolorna kan vara ett framgångsrikt koncept för främjandet av sunda Frukostvanor.

Kost är ett brett ämne i dagens samhälle. Idag läggs ett stort fokus på barn och ungdomars prestation i skolan. Är det bara duktiga lärare som hjälper eleverna framåt eller finns det andra faktorer? Vi som blivande idrottslärare vill se hur mycket Frukostens betydelse har på elevernas fysiska prestation. Eftersom kropp och själ hänger ihop har eleverna även fått skatta den upplevda fysiska ansträngningen.

Syfte: Syftet med den h?r systematiska litteratur?versikten ?r att unders?ka det befintliga vetenskapliga underlaget g?llande om havregrynsgr?t till Frukost p?verkar aptiten inf?r n?stkommande m?ltid hos vuxna. Metod: I den h?r systematiska litteratur?versikten har en litteraturs?kning genomf?rts i tv? olika databaser, Scopus och PubMed. Datum f?r litteraturs?kningen var 2023-01-25. PICOTSS formulerades f?r att systematiskt inkludera relevanta artiklar.

Syftet med uppsatsen är att undersöka, beskriva, och analysera sovvanorna (tidpunkt, sömnlängd) och Frukost och lunchvanorna hos elever i årskurs 3 respektive årskurs 6 via enkät och dagbok. Vi har jämfört en årskurs 3 och en årskurs 6 och sett vilkaskillnader som finns där, vi har även velat se skillnaderna mellan pojkar och flickor. Sammanlagt var det 31 st. elever som var med i undersökningarna, skolorna det ägde rum på var i Skåne och Blekinge. Resultatet visade b la.

Bakgrund: Flertalet ungdomar äter idag inte Frukost, det finns många olika anledningar till detta men det är konstaterat att det är när barnen kommer upp i tonåren som det blir allt vanligare att de avstår Frukosten. För att främja folkhälsan är det av vikt att vända denna trend.Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva hur sunda och regelbundna Frukostvanor kan främjas bland ungdomar i åldern 12-18 år.Metod: För att besvara syftet i denna studie gjordes en systematisk litteraturstudie, där artikelsökningar i databaserna PsycInfo och PubMed utfördes. Artiklar begränsades till publikationsår 1995-2012 och det resulterade i att elva artiklar användes i studiens temaanalys.Resultat: För att beskriva hur sunda och regelbundna Frukostvanor kan främjas bland ungdomar presenterades i denna studie de fyra temaområdena påverkan från föräldrar, förankring och samverkan i ungdomars omgivning, ökad tillgänglighet av Frukostalternativ samt ökad kunskap om Frukost och hälsa. I vilken grad ungdomar äter Frukost berodde till stor del på hur engagerade deras familjer var samt vilken förankring som fanns i den omgivande miljön under interventioner. Likaså berodde det på vilken tillgång ungdomarna hade till sunda Frukostalternativ samt hur stor kunskap och förståelse de hade för Frukostens betydelse för hälsan.Implikation: Utifrån den här studiens resultat kan ökad utbildning för ungdomar inom kost och hälsa rekommenderas, även servering av Frukost i skolorna kan vara ett framgångsrikt koncept för främjandet av sunda Frukostvanor.

Bakgrund: Flertalet ungdomar äter idag inte Frukost, det finns många olika anledningar till detta men det är konstaterat att det är när barnen kommer upp i tonåren som det blir allt vanligare att de avstår Frukosten. För att främja folkhälsan är det av vikt att vända denna trend.Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva hur sunda och regelbundna Frukostvanor kan främjas bland ungdomar i åldern 12-18 år.Metod: För att besvara syftet i denna studie gjordes en systematisk litteraturstudie, där artikelsökningar i databaserna PsycInfo och PubMed utfördes. Artiklar begränsades till publikationsår 1995-2012 och det resulterade i att elva artiklar användes i studiens temaanalys.Resultat: För att beskriva hur sunda och regelbundna Frukostvanor kan främjas bland ungdomar presenterades i denna studie de fyra temaområdena påverkan från föräldrar, förankring och samverkan i ungdomars omgivning, ökad tillgänglighet av Frukostalternativ samt ökad kunskap om Frukost och hälsa. I vilken grad ungdomar äter Frukost berodde till stor del på hur engagerade deras familjer var samt vilken förankring som fanns i den omgivande miljön under interventioner. Likaså berodde det på vilken tillgång ungdomarna hade till sunda Frukostalternativ samt hur stor kunskap och förståelse de hade för Frukostens betydelse för hälsan.Implikation: Utifrån den här studiens resultat kan ökad utbildning för ungdomar inom kost och hälsa rekommenderas, även servering av Frukost i skolorna kan vara ett framgångsrikt koncept för främjandet av sunda Frukostvanor.

Frukosten är dagens viktigaste måltid! Detta är ett uttryck som de flesta av oss har fått höra sedan barnsben och är välbekanta med. Till skillnad från övriga måltider väljer många konsumenter att äta sockerrika produkter till Frukost, såsom juice, yoghurt och o´boy. Samtidigt i dagens samhälle har övervikt och fetma blivit ett snabbt ökande hälsoproblem i såväl Sverige som övriga världen. Denna utveckling har även bidragit till att just hälsa har fått en allt mer central roll i dagens medier. Uppsatsen är skriven ur ett konsumentperspektiv med syftet att belysa hur personer i åldrarna 18 till 35 år tycker och tänker kring sin Frukost.

Syftet med föreliggande studie var att studera Frukostvanor, övervikt och fysisk aktivitet hos 15-åriga pojkar och flickor. Studien är en kvantitativ komparativ tvärsnittsstudie och är en delstudie ur det tidigare utförda projektet ?Mat & Hälsa 2007? där frågor om mat, hälsa, måltidsvanor, fysisk aktivitet och självvärdering undersöktes. I denna delstudie användes ett demografiskt frågeformulär som mäter ungdomars Frukostvanor, fysisk aktivitet samt vikt och längd. Framkomna resultat visar att majoriteten av studiedeltagarna har regelbundna Frukostvanor samt intar Frukost utan sällskap av familjemedlem eller annan person.

Syftet med denna undersökning var att ta reda på hur förändringsvilliga pedagogerna är till ett minskat sockerintag i förskolan. Vi ville skapa oss en uppfattning om hur pedagogerna tänker och handlar vid Frukost och mellanmål. Metoden är en kombination av kvalitativ och kvantitativ undersökning där bearbetningen till viss del är kvantitativ. Enkäter har lämnats ut till pedagoger i tre förskolor. Rektorerna på de respektive ställena har fått en särskild enkät.

Syftet med denna undersökning var att ta reda på hur förändringsvilliga pedagogerna är till ett minskat sockerintag i förskolan. Vi ville skapa oss en uppfattning om hur pedagogerna tänker och handlar vid Frukost och mellanmål. Metoden är en kombination av kvalitativ och kvantitativ undersökning där bearbetningen till viss del är kvantitativ. Enkäter har lämnats ut till pedagoger i tre förskolor. Rektorerna på de respektive ställena har fått en särskild enkät.