Examensarbetets syfte var att konstruera en reglermekanism till en HCCI-motor. HCCImotornär en motkolvsmotor med variabel kompression. En motkolvsmotor är i teorinbättre än en vanlig motor på grund av att det går att utvinna arbetet från förbränningen itvå riktningar, värmen verkar på två ytor istället för en. Huvudproblemet med dettaexamensarbete har varit att uppskatta de krafter som verkar i systemet, samt att utvecklaett enkelt sätt att reglera fasen mellan vevaxlarna. Beräkningen av de krafter somuppkommer i reglermekanismen är komplicerad på grund av att mekanismen rör sigunder körning.

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur begreppet främmandegöring kan användas som retorisk figur i olika kulturella texter samt att ge förslag över begreppets tillämpning i skolans bildundervisning. Syftet är också att med hjälp av resultatet gestalta ett eget konstnärligt verk där främmandegöring problematiseras och synliggörs. Det gestaltande arbetets syfte är även att pröva hur främmandegöring kan användas som retorisk figur. Undersökningens metod bygger på en bildsemiotisk analys kopplat till en bildretorisk modell beståendes av fyra dimensioner, samt en gestaltande undersökning i form av mediet digitalt fotografi. Resultatet visar att samtliga kulturella texter använder sig av främmandegöring som retorisk figur genom flera retoriska dimensioner, samt att det kan upplevas som att dimensionerna har en förmåga att gå in i varandra.

Känslan och trovärdigheten en animerad karaktär i film eller spel förmedlar är viktig för ett bra resultat. Denna känsla och trovärdighet är dock något som är svårt att nå fram till. Med hjälp av teorier från en koreograf och dansteoretiker vid namn Rudolf Laban undersöker detta arbete om det går att lättare hitta fram till en bra karaktär. Åtta gångcykler har skapats utifrån Labans åtta rörelsekaraktäristika,  alla gestaltade med samma figur. Dessa gångcykler har sedan använts för att besvara frågeställningen om det med en neutral figur går att visa på karaktär, endast genom rörelser.

En ny matarupphängning har konstruerats åt en serie av Sandvik SRP:s matarprogram.Uppskattningsvis kommer detta bespara Sandvik runt 0,7msek per år.Den nya upphängningen består av 10st komponenter och är testad, under belastning, över20miljoner cykler. Prototyp är installerad sen nov 2008 i Seepsula, Finland.Svagheter med den gamla upphängningen1. Upphängningen är statiskt obestämd2. Styv konstruktion3. Oförlåtande design för inbyggnads?och produktionsfel4.

Uppsatsen har undersökt de gotiska verbalprefixen med utgångspunkt i att de ingår i ett system, i vilket prefixen hör hemma på olika positioner före verbets stam. Syftet har varit att fastställa, om någon av dessa positioner har varit avsedd för prefix bärande särdraget State or Change of State, som inom det teoretiska ramverket Lexical Template Morphology antas bära tre variabler. Materialet har bestått av belagda kombinationer av preverbala element, samtliga påträffade förekomster av verb på miþ- och dis-, samt stickprov av verb på ana- och us-. Genom en i huvudsak morfologisk analys har fem preverbala positioner i en ordbildningsmall föreslagits, här från det yttersta till det innersta kallade P5?P1.

Syftet med uppsatsen har varit att undersöka hur mening kan skapas utifrån en upplevelse av den amerikanska konstnären Robert Irwins verk, Scrim Veil ? Black Rectangle ? Natural Light, Whitney Museum of American Art, New York, när det uppfördes på Whitney Museum 2013. Åtta recensioner bildar underlag för undersökningen där de partier som på något sätt hanterar hur recensenterna skapar mening av verket valts ut för närläsning. Metoden som använts för textselektion utgår från Mieke Bals koncept som Bal förklarar som ett alternativ till metod i sin bok Travelling Concepts. Uppsatsen tar teoretiskt spjärn mot Ludwig Wittgensteins begrepp språkspel och duckrabbit, (aspektväxling) som de beskrivits i Filosofiska undersökningar, publicerad 1953, samt gestalten som bildar Figur-grund, en inom gestaltpsykologin utvecklad perceptionsteori.Uppsatsen visar på att mening har skapats av verket genom att det framträder, det förvandlar sig till en händelse, något som Rudolf Arnheim beskriver som An event in space, i sin bok Art and Visual Perception ? A Psychology of the Creative Eye från 1954.

Tidigare forskning har visat att Alzheimers sjukdom tidigt kan påverka visuospatial och exekutiv funktion. Ökad kunskap om hur dessa funktioner påverkas kan bidra till tidig upptäckt. Kopieringsuppgiften av Rey-Osterrieth komplexa figur bedömdes explorativt och kvalitativt i syfte att utforska skillnader i organisation hos tre grupper: Alzheimers, Lindrig kognitiv störning (MCI) och kontroller. Resultaten indikerade att antal felplacerade delfigurer baserat på kriterier i Rey Complex Figure Test skulle kunna vara en tidig markör för nedsatt visuospatial konstruktionsförmåga. Resultat från bedömning med Boston Qualitative Scoring System var i linje med tidigare forskning.

Denna filosofie kandidatuppsats skrivs inom utbildningen Upplevelseproduktion vid Luleå tekniska universitet - Institutionen för konst, kommunikation och lärande. Syftet med studien är att undersöka vilken typ av upplevelser Tate samt The Museum of Modern Art (MoMA) erbjuder via deras webbplatser, samt att testa modellernas; Upplevelsefälten (Pine & Gilmore, 1999) och De tre generationerna (Boswijk et al., 2007), applicerbarhet på dessa två fall. Studien syftar till att besvara tre forskningsfrågor: ?Vilken generations upplevelse erbjuds via Tate respektive MoMAs webbplats??Vilken typ av upplevelser erbjuds via Tate respektive MoMAs webbplats utifrån modellen Upplevelsefälten (se figur 5)??Kan de två upplevelsemodellerna 4E - Upplevelsefälten (se figur 5) samt De tre genereationerna (se figur 6) tillämpas i en analys av dessa två webbplatser?För att besvara de tre forskningsfrågorna valdes en deduktiv ansats samt fallstudie som metodteori. De två fallen har analyserats utifrån två valda teorier; Upplevelsefälten (Pine & Gilmore, 1999) samt De tre generationerna (Boswijk et al., 2007).

Vi människor har en speciell förmåga att känna igen rörelser från andra människor. Olika undersökningar försöker komma fram till om vi är perspektivberoende i vår igenkänning av dessa rörelser, med det menas att vi till exempel skulle ha lättare att kännna igen en rörelse om den sågs från ett visst håll (tex. framifrån). För att studera perspektivberoende kan en ljuspunktsfigur som utför en viss rörelse roteras på olika sätt. Olika undersökningar har roterat figuren antingen plant (figuren visar rättvänd eller upp-och-ner) eller på djupet (figuren visas från vänster eller höger sida).

Hur en text beskrivandes en karaktärs fysionomik och egenskaper kan ligga till grund vid karaktärsdesignen för en 3D-modellerad figur och hur denna remediering från text till 3D-grafik ser ut är vad som undersökts i detta arbete. Arbetet utgår från Bolter och Grusins begrepp remediering för att beskriva arbetsgången och teorier inom personperception för skapandet av karaktären. Utifrån Stoker´s Dracula har koncept i textform tagits fram som legat till grund för skapandet av en parafras på texten i form av en 3D-modellerad karaktär. Det fysionomiskt beskrivande citatet och karaktären har sedan ställs mot varandra i en kvantitativ undersökning i form av en enkät där respondenterna fått jämföra och utvärdera hur denna remediering har fungerat. Undersökningen visade att egenskaper hos karaktären överfördes väl och att drag i karaktärsdesignen var något svårare att gestalta.

: Modeindustrins negativa påverkan på en hållbar utveckling har ökat aktualiteten för hållbarhetsfrågor inom branschen. Flera fast fashion-företag har därför börjat införa hållbara åtgärder efter starkare tryck från intressenter. Trots ökad medvetenheten hos konsumenter för hållbara problem påvisar forskarstudier ett gap mellan attityd och beteende inom hållbar klädkonsumtion. Syftet med studien är därför att bidra med kunskap som ökar förståelsen för hållbart konsumentbeteende inom fast fashion på den svenska marknaden. Studien utgår från att undersöka vilka de bakomliggande motiven är till att attityd och beteende skiljer sig åt, och varför motiven ger uppkomst till ett attityd-beteende gap.

Vårt syfte med uppsatsen är att tillföra kunskap om vad det är som gör att ansvariga i en organisation väljer att avveckla Balanced Scorecard (BSC) när det är under drift. Vi har genomfört fem intervjuer med respondenter i olika organisationer för att försöka förklara varför de ansvariga i organisationen väljer att avveckla ett BSC under drift.I vår avslutande figur har vi visat att avveckling av BSC finner sin grund i tre olika stadier som påvisar att BSC avvecklas. Det är inte enbart i implementeringen som BSC avvecklas, utan även i den föregående fasen och framförallt under driften av BSC. Den föregående fasen som vi valt att kalla förutsättningarna syftar på det som rådde vid införandet, det vill säga den kunskap och information som de ansvariga hade innan de började implementera BSC. Det har länge forskats kring vilka implementeringsmisslyckanden som ansvariga i organisationer kan utsättas för.

I denna uppsats behandlas deckargenren och Maria Langs pusseldeckare En skugga blott. Syftet är att undersöka hur Lang bygger upp sin variant av deckarromanen och se hur den förhåller sig till de typiska dragen för pusseldeckaren. En stor skillnad mellan pussel- och den hårdkokta deckaren är vilken typ av intresse som läsaren har: nyfikenhet kring vem som är mördaren, som i pusseldeckaren eller spänningen inför vad som komma skall, i den hårdkokta deckaren. I Pusseldeckaren är en av författarens uppgifter att försvåra läsarens möjligheter att lösa mordgåtan. Det finns dock en regel om "Fair play", vilket innebär att inget viktigt i mordutredningen får undanhållas för läsaren.

I denna uppsats behandlas deckargenren och Maria Langs pusseldeckare En skugga blott. Syftet är att undersöka hur Lang bygger upp sin variant av deckarromanen och se hur den förhåller sig till de typiska dragen för pusseldeckaren. En stor skillnad mellan pussel- och den hårdkokta deckaren är vilken typ av intresse som läsaren har: nyfikenhet kring vem som är mördaren, som i pusseldeckaren eller spänningen inför vad som komma skall, i den hårdkokta deckaren. I Pusseldeckaren är en av författarens uppgifter att försvåra läsarens möjligheter att lösa mordgåtan. Det finns dock en regel om "Fair play", vilket innebär att inget viktigt i mordutredningen får undanhållas för läsaren.

Syftet med den här undersökningen är att se om elevernas förmåga att visualisera en fysikuppgift kan hjälpa dem till en högre förståelse. Då benämningen visualisera används åsyftas att eleverna utifrån en textuppgift skapar sig en bild i huvudet, som de sedan ritar på ett papper. Det är även viktigt som fysikpedagog, att se om en uppmaning kan hjälpa eleverna till ökad förståelse och i så fall på vilket sätt de visualiserar uppgiften. Didaktiska representationer av fysikproblem kan bidra en bättre förståelse av ämnet fysik hos framtida elever.För att söka svar på frågeställningarna ansågs det viktigt att samla in ett brett utbud av data. Beslutet togs av den orsaken att göra en kvantitativ undersökning, varav en frågeställning är hypotetiskt deduktiv, då en passande hypotes till denna frågeställning fanns.