"Skönlitteratur i skolan? ? en studie av några lärares uppfattning om skönlitteraturens plats och betydelse i undervisningen
I denna uppsats behandlas deckargenren och Maria Langs pusseldeckare En skugga blott. Syftet är att undersöka hur Lang bygger upp sin variant av deckarromanen och se hur den förhåller sig till de typiska dragen för pusseldeckaren. En stor skillnad mellan pussel- och den hårdkokta deckaren är vilken typ av intresse som läsaren har: nyfikenhet kring vem som är mördaren, som i pusseldeckaren eller spänningen inför vad som komma skall, i den hårdkokta deckaren. I Pusseldeckaren är en av författarens uppgifter att försvåra läsarens möjligheter att lösa mordgåtan. Det finns dock en regel om "Fair play", vilket innebär att inget viktigt i mordutredningen får undanhållas för läsaren. För att undvika denna regel använder många deckarförfattare sig av en så kallad Watson-figur. En sådan figur är Puck, och senare i Langs roman även Einar. På det sättet kan Lang undanhålla detektivens framsteg. I En skugga blott kan läsaren ana en viss osäkerhet hos kriminalkommissarie Wijk när det är dags för honom att avslöja mördaren. Han får dock hjälp av Einar i det läget. Dessutom erkänner mördaren själv innan Wijk hinner avslöja honom. Ett annat knep Lang använder för att försvåra för läsaren är alla detaljerade beskrivningar, där hon gömmer viktiga ledtrådar. Det är upp till läsaren att skilja det relevanta från det irrelevanta.Det finns mycket i Langs roman som tyder på att hon skriver enligt pusseldeckarens regler. Man kan dock även se vissa kopplingar till andra genrer. Det finns bl.a. likheter till den hårdkokta deckaren genom kärleksmotiven och Pucks känslor till mördaren. Även kopplingar till romantiken kan man se i En skugga blott.