Begreppet fastighet har, före införandet av tredimensionell Fastighetsindelning i svensk fastighetsrätt, ansetts utgöra en vertikalt avgränsad del av jordytan. I och med införandet av det tredimensionella inslaget den 1 januari 2004 kan fastigheter även avgränsas horisontellt. Således kan en traditionell fastighet numera delas in i flera olika skikt och nivåer vilka var för sig kan utgöra separata fastigheter. Redan före införandet av tredimensionell Fastighetsindelning har vissa möjligheter till ett tredimensionellt fastighetsutnyttjande funnits, främst genom olika former av avtalslösningar. Dessa lösningar utgör dock, till skillnad från tredimensionell Fastighetsindelning, inte någon äganderättslig uppdelning och har därmed varit kraftigt begränsade.

Real estate is defined as ground, which is divided into property. Ground means every part of the surface, which is situated within the country. There is no legal definition of property to be found. Property is usually explained as every unit, which legally should be registered in the register of landed properties. To constitute a property the property must permanently be suited for its purpose.

Ny lagstiftning infördes 1:a januari 2004 som tillät tredimensionell Fastighetsindelning. Genom en undersökning skulle information tas fram om hur tillämpningen blivit de första 2,5 åren, samt även få en bild av hur den fortsatta utvecklingen skulle bli. Frågeställningarna var om detaljplaner hade anpassats för tredimensionell Fastighetsindelning, vilka ändamål som fanns representerade och hur rättigheter tillförsäkrats. Vidare skulle undersökningen behandla skillnader i tillämpningen beroende på geografisk spridning i landet, och vilken påverkan fastigheternas läge i en tätort hade.Informationsinsamlingen gjordes genom att gå igenom data från fastighetsregistret, genomföra fallstudier, intervjua myndigheter och delta vid ett seminarium. De kommuner som valdes ut för myndighetsintervjuerna representerade en spridning i folkmängd och huruvida de hade en hög eller låg andel bildade fastigheter med tredimensionellt utrymme.Totalt hade det bildats 89 stycken fastigheter.

Ny lagstiftning infördes 1:a januari 2004 som tillät tredimensionell Fastighetsindelning. Genom en undersökning skulle information tas fram om hur tillämpningen blivit de första 2,5 åren, samt även få en bild av hur den fortsatta utvecklingen skulle bli. Frågeställningarna var om detaljplaner hade anpassats för tredimensionell Fastighetsindelning, vilka ändamål som fanns representerade och hur rättigheter tillförsäkrats. Vidare skulle undersökningen behandla skillnader i tillämpningen beroende på geografisk spridning i landet, och vilken påverkan fastigheternas läge i en tätort hade.Informationsinsamlingen gjordes genom att gå igenom data från fastighetsregistret, genomföra fallstudier, intervjua myndigheter och delta vid ett seminarium. De kommuner som valdes ut för myndighetsintervjuerna representerade en spridning i folkmängd och huruvida de hade en hög eller låg andel bildade fastigheter med tredimensionellt utrymme.Totalt hade det bildats 89 stycken fastigheter.

Lag om exploateringssamverkan (ESL) trädde i kraft 1987 och syftet med lagen är bland annat att fastighetsägare i samråd med kommunen ska ha möjlighet att iordningsställa mark och anläggningar för exploatering vid lantmäteriförrättning (Boverket, 2009).Exploateringssamverkan är en användbar metod när behov finns av samverkan i områden med splittrad Fastighetsindelning (Proposition 1985/86:2). Vid splittrad Fastighetsindelning kan exploateringssamverkan göra det lättare för fastighetsägarna och kommunen att utforma och genomföra en detaljplan utan att vara bundna till fastighetsgränser. Lagstiftningen upplevs komplicerad vilket troligen är en anledning till att ESL endast har använts i fåtalet fall enligt Plan- och byggutredningen (SOU, 2005).  Syftet med arbetet har varit att undersöka processen med exploateringssamverkan och dess möjligheter och begränsningar. Tillämpningen av ESL inom förrättningsförfarandet och kommunikationen mellan de olika aktörerna i exploateringssamverkan har studerats. De metoder som har använts i arbetet är litteraturstudie, fallstudier och intervjuer. De möjligheter som exploateringssamverkan ger enskilda fastighetsägare är att genomföra exploatering tillsammans med andra fastighetsägare och att exploateringssamverkan kan ske oberoende av fastighetsgränser.

Med den nya plan- och bygglagen (PBL) som trädde i kraft den 2 maj 2011, blev det möjligtatt redovisa Fastighetsindelningsbestämmelser i en detaljplan på motsvarande sätt somgjordes genom fastighetsplan i 1987 års PBL. Den särskilda planformen fastighetsplan togsdärmed bort. Syftet med de nya bestämmelserna var att förenkla tillämpningen.Bestämmelserna möjliggör en mer detaljerad reglering i detaljplan, men medför också enskyldighet att göra en prövning redan i planarbetet enligt lagvillkor som finns utanför PBL.Syftet med detta arbete var att bidra med ny empiri avseende hur och i vilken utsträckningsvenska kommuner har tillämpat bestämmelser om Fastighetsindelning i plan- ochbygglagstiftningen, samt vilken betydelse tillämparna haft för implementeringen avFastighetsindelningsbestämmelser i plan- och bygglagstiftningen. Genom att tillämpa ettimplementeringsperspektiv är avsikten att bidra med ett nytt perspektiv på tillämpningen avplan- och bygglagstiftningen.Målsättningen var att genom att undersöka och besvara min frågeställning vidareutveckladenna nyvunna kunskap i form av ett förslag till en metodbeskrivning för tillämpningen avlagstiftningen. Då examensarbetet utförts på Halmstads kommunsSamhällsbyggnadskontor var tanken att slutprodukten ska vara ett användarvänligt redskapför dem vid tillämpande av bestämmelser om Fastighetsindelning.

Med den nya plan- och bygglagen (PBL) som trädde i kraft den 2 maj 2011, blev det möjligtatt redovisa Fastighetsindelningsbestämmelser i en detaljplan på motsvarande sätt somgjordes genom fastighetsplan i 1987 års PBL. Den särskilda planformen fastighetsplan togsdärmed bort. Syftet med de nya bestämmelserna var att förenkla tillämpningen.Bestämmelserna möjliggör en mer detaljerad reglering i detaljplan, men medför också enskyldighet att göra en prövning redan i planarbetet enligt lagvillkor som finns utanför PBL.Syftet med detta arbete var att bidra med ny empiri avseende hur och i vilken utsträckningsvenska kommuner har tillämpat bestämmelser om Fastighetsindelning i plan- ochbygglagstiftningen, samt vilken betydelse tillämparna haft för implementeringen avFastighetsindelningsbestämmelser i plan- och bygglagstiftningen. Genom att tillämpa ettimplementeringsperspektiv är avsikten att bidra med ett nytt perspektiv på tillämpningen avplan- och bygglagstiftningen.Målsättningen var att genom att undersöka och besvara min frågeställning vidareutveckladenna nyvunna kunskap i form av ett förslag till en metodbeskrivning för tillämpningen avlagstiftningen. Då examensarbetet utförts på Halmstads kommunsSamhällsbyggnadskontor var tanken att slutprodukten ska vara ett användarvänligt redskapför dem vid tillämpande av bestämmelser om Fastighetsindelning.

Samhällets krav och behov av tredimensionella fastigheter har lett fram till en proposition om lagändringar i jordabalken, fastighetsbildningslagen, miljöbalken och i lagen om förvaltning av samfälligheter. Uppsatsens syfte är att redogöra för gällande rätt och de nya lagändringarnas betydelse för tredimensionell Fastighetsindelning. Främst studeras fastighetsbegreppet, som har en central betydelse för fastighetsbildning. Andra aspekter som studeras är expropriation, anläggningslagen och ledningsrätt. Då uppsatsen skrivs i samverkan med Banverket åskådliggörs reglerna med ett kort exempel utifrån Banverkets projekt med godstågsviadukten Olskroken-Gubbero.

De enskilda vägarna utgör ungefär 75 % av alla vägar i Sverige och 60 % av landets gemensamhetsanläggningarinnehåller vägar. Drift och underhållskostnader för enskilda vägar fördelasgenom att de deltagande fastigheterna har andelstal i gemensamhetsanläggningen.Syftet med rapporten har varit att undersöka hur kostnadsfördelningen i samfällighetsföreningarför vägändamål fungerar i teorin och i praktiken.En litteraturstudie ligger till grund för teoridelen i avsnitt 2 och 3 där tidigare och nuvarandelagstiftning beskrivs. Fokus har lagts på frågor som rör enskilda vägar och kostnader, ersättningarsamt ändrade förhållanden för dessa. Ett antal samfällighetsföreningar för vägändamålhar undersökts och kontaktats för att få reda på hur de ser på systemet för kostnadsfördelningoch hur det fungerar.Resultatet av arbetet visar att de undersökta föreningarna anser att systemet för att fördelakostnader fungerar bra och i allmänhet anses som rättvist. I hälften av föreningarna hadeförutsättningarna ändrats på sätt som gjorde att andelstalen ändrades.

I detta examensarbete analyseras ett förortsområde respektive den gamla stadskärnan i Vilnius, Litauens huvudstad. I arbetet framgår bland annat att tätheten i Gamla stan är ungefär dubbelt så hög som i de båda modernistiska förorterna Justini?k?s och Vir?uli?k?s. Vidare ger Jane Jacobs teorier ledtrådar till vad det är som gör vissa stadsmiljöer och parker mer attraktiva än andra. Bebyggelsens öppenhet och slutenhet analyseras med en ny metod, som grundar sig i en tredimensionell beräkning av hur många procent av himlen man ser från varje given punkt i ett geografiskt område.

I detta examensarbete analyseras ett förortsområde respektive den gamla stadskärnan i Vilnius, Litauens huvudstad. I arbetet framgår bland annat att tätheten i Gamla stan är ungefär dubbelt så hög som i de båda modernistiska förorterna Justini?k?s och Vir?uli?k?s. Vidare ger Jane Jacobs teorier ledtrådar till vad det är som gör vissa stadsmiljöer och parker mer attraktiva än andra. Bebyggelsens öppenhet och slutenhet analyseras med en ny metod, som grundar sig i en tredimensionell beräkning av hur många procent av himlen man ser från varje given punkt i ett geografiskt område. I examensarbetet presenteras en förtätningsstrategi som kan användas i förnyelsen av storskaliga modernistiska förorter både i Vilnius och internationellt.

Från och med den första maj 2009 införde Sverige den nya boendeformen ägarlägenheter. Detta är en redan befintlig boendeform i många andra europeiska länder. Ägarlägenheter bygger på en tredimensionell Fastighetsindelning, det vill säga en fastighet som är avgränsad både horisontellt och vertikalt. Den nya boendeformen har både likheter och skillnader med bostadsrätter. Några spekulationer som finns talar för att ägarlägenheter kommer vara till stor hjälp för hyresrättsmarknaden där det idag råder bostadsbrist.

Bakgrunden till arbetet ligger i de lagändringar som trädde i kraft den 1 maj 2009. Med hjälp av dessa blir det möjligt att inrätta ägarlägenheter som en ny boendeform i Sverige. Vi vill klargöra vad som gäller för att få inrätta ägarlägenheter i befintlig bebyggelse samt utreda hur erfarenheter, kunskaper och förväntningarna på den nya boendeformen ser ut. Vid ett flertal tillfällen sedan 1990-talet har frågan om att få inneha enskilda lägenheter i flerbostadshus med äganderätt s.k. ägarlägenheter varit aktuell. År 2004 infördes möjlighet till tredimensionell Fastighetsindelning, vilket är avgörande för att kunna skapa ägarlägenheter.

An ever-increasing population, urbanization and visions towards sustainable cities clarifies the need of densification. When densifying existing urban areas adding storeys could serve as a residential densification, which would also meet the market demand for centrally located apartments. An increased understanding of the potential of vertical densification gives way to the aim of this thesis to increase the amount of centrally located housing.This thesis provides knowledge of adding storeys and how property owners can identify opportunities in their existing building stock.The first question, What kind of residential densification takes place in Sweden today? highlights ways of residential densification; development of brownfields, infill and adding storeys, where adding storeys is what this thesis then focuses on. The result came through a literature review that also clarified important factors when adding storeys.

Onyttiga vägsamfälligheter är ett problem som uppstått under äldre tiders fastighetsbildning och är idag en olägenhet för lantmätare och fastighetsägare i många förrättningsärenden. Detta arbete har syftat till att studera de metoder för utplåning av onyttiga vägsamfälligheter för att slutligen ge förslag på möjliga lösningar. Studier har gjorts av en utredning, en proposition, förrättningsakter och rättsfall med fokus på städning av Fastighetsindelningen. De förrättningsakter som studerats innehåller fastighetsregleringsåtgärder som verkar för utplåning av onyttiga samfälligheter och sanering av Fastighetsindelningen. Förrättningarna innefattade ett eller flera större områden med ett stort antal fastigheter.