Den här undersökningen gjorde i samband med ett försök i lärarutbildningen, där studenterna själva fick välja Examinationsform i en kurs. Dels fick de fyra olika Examinationsformer angivna, men de erbjöds även att själva föreslå hur de skulle bli examinerade.Syftet var att undersöka hur studenterna såg på sin egen bedömning och examination, och hur de valde Examinationsform utifrån detta.Som metod valdes att studenterna, efter att ha genomfört kursen med den examination de valt, fick bevara en enkät om tidigare erfarenheter av examinationer, om sin syn på dessa och på bedömningar, om vilka Examinationsformer/aktiviteter de såg som mest nyttiga i sina egna lärprocesser, och om vilken Examinationsform de valde och varför.Resultatet visar att även om studenterna såg examinationen som ett lärtillfälle och uppskattade möjligheten att fritt välja Examinationsform, så valde de inte Examinationsform efter hur de tillmätte olika former av uttryck/aktiviteter nytta i sin lärprocess. Bara två av de 119 studenter som besvarade enkäten valde att själva formulera sin examination.Snarare valde studenterna den Examinationsform de ansåg sig ha lättast att formulera sig genom och få högst betyg i. Fokus för examinationen kom alltså att hamna där istället för på den egna lärprocessen, vilken ofta upplevs som desto mer frustrerande och arbetsam ju gynnsammare den är.I diskussionen tas upp frågan om huruvida det är bra om studenterna själva får välja hur de ska examineras, och hur man i så fall kan påverka dem att välja de Examinationsformer som utvecklar respektive individ bäst..

Syftet med studien är att belysa studenters copingprocesser, d.v.s. appraisal och copingstrategier, inför Examinationsformerna salstentamen och hemtentamen. En intervjustudie genomfördes med åtta kvinnliga studenter inom samma program på en högskola i Sverige. Data analyserades med induktiv tematisk analys. Resultatet visade att examinationer oavsett form skapar stress, även om studenterna inte upplever en hemtentamen som lika hotfull eller utmanande som en salstentamen.

Vi har valt att undersöka om elevinflytande påverkar elevers motivation och eget ansvar för inlärning. Detta har vi gjort genom att låta elever i årskurs sju på ett demokratiskt sätt välja arbetsområde, arbetssätt och Examinationsform. Undersökningen gjordes i en årskurs sju genom att eleverna själva fick välja utifrån ett begränsat antal ämnesområden. Valen de fick göra gällde ämnesområde, arbetssätt och hur de ville presentera resultaten. I början av praktiken lämnade vi ut en enkät som eleverna fick svara hur de upplevt sin skolgång.

Syftet med denna uppsats är att beskriva och analysera huvudsakligen lärares upplevelse av "den goda examinationen", i bemärkelsen examination som främjar lärande på högskole-/universitetsnivå, i relation till vad studenterna förväntas lära sig, s.k. förväntade studieresultat. Metoden är kvalitativ med abduktiv ansats och resultatinsamlingen bygger på fokusgrupp-intervjuer med studenter, en granskning av kursplaner och intervjuer med lärare. Lärarna menar att de förväntade studieresultaten är viktiga för deras planering och genomförande av kurser och tillhörande examinationer, även om de också påpekar att yttre förhållanden som tid och gruppstorlekar ibland hindrar den ideala examinationen med tanke på studenters lärande. Kursplanernas förväntade studieresultat förefaller dock ganska oviktiga för studenterna.

För att ta reda på i vilket utsträckning digitala prov kan användas i ämnet matematik på gymnasiet har en studie gjorts, där fokus legat på ämnesplanens olika förmågor, vilka utmaningar som är förknippade med denna Examinationsform samt hur det kan påverka elevernas motivation. Studien har en kvalitativ inriktning och består av en inledande dokumentanalys, implementation och genomförande av prov på dator, samt utvärdering av resultat. Genomförandet gjordes med en grupp elever på det naturvetenskapliga programmet, vilka fick lösa uppgifter digitaliserade från ett nationellt prov, och sedan fylla i en enkät som utvärdering. Tolkningen av resultaten var att examination av förmågorna begrepp, procedur och problemlösning var digitaliserbar i hög utsträckning, medan modellering och kommunikation var de mest problematiska. Vidare kunde några utmaningar fastställas och bland dessa var dels behovet av att minska tidsåtgången och dels att hitta ett lämpligt program som hanterar matematiska uttryck utan att vara för komplicerat, men även symbolhantering och grafritning generellt.

Syftet med denna rapport är att undersöka huruvida den praktiska examinationen inom ämnet vapen och taktik på Polisutbildningen vid Umeå Universitet skulle kunna kompletteras med en mer tillämpad examination i form av en upplevelsebaserad övning. Eftersom författarna genomgått större delen av den vapenutbildning som bedrivs vid skolan har det uppstått frågetecken över vad den nuvarande examinationen egentligen visar. Problemet har även påvisats ur vapenlärarnas perspektiv och det blev upptakten till denna rapport. Dagens examination bygger mycket på den motoriska inlärningen och att skytten rent precisionsmässigt skall kunna verka med tjänstevapnet, som i och för sig är viktig för ett säkert och bra agerande. Däremot tar den inte sikte på den identifiering och definiering samt det stresspåslag som alla är ingredienser i en verklighetsnära situation.

Syftet med studien var att undersöka försvarsmaktlärares uppfattning omrelationen mellan kursernas Examinationsform och faktorer som har med destuderandes lärande att göra. Studien hade dessutom som syfte att undersöka omdet finns några betydande skillnader i uppfattning mellan skolor med olikakaraktär i form av generalist- eller specialistinriktning på utbildningen.Konstruktionen av empirisk data har möjliggjorts genom att vi har intervjuatlärare från två olika skolor, dels Militärhögskolan i Halmstad (MHS H) delsFörsvarsmaktens tekniska skola (FMTS).För att kunna tolka vårt resultat har vi använt oss av två referensramar. Det ärMarton och Booth teoretiska referensram om lärandet samt Biggs teorier omkonstruktiv gruppering av de faktorer som främjar lärandet. Resultatet pekar påatt det är av betydelse för de studerandes lärande att lärarna gör medvetna val föratt examinationen skall vara ett stöd i lärandet och inte enbart enkontrollfunktion. Vidare kan vi konstatera att det inte föreligger några skillnaderi uppfattning om examinationens vikt för lärandet utan skillnaden ligger iuppfattning om i vilken grad man faktiskt har möjlighet att realisera sina planermed hänsyn taget till de ramfaktorer som styr planeringen av den genomfördautbildningen..

Syftet med denna uppsats var att undersöka hur lärare kunde identifiera och stötta elever med psykiska störnignar, med en särskild tonvikt på affektiva störningar. Studien utgjordes av semi ? strukturerade intervjuer och innefattade fem lärare från gymnasium i södra Sverige samt Mellansverige. Intervjuerna analyserades utifrån en induktiv tematisk analys. Under analysen framkom tre teman; Att se eleverna, Förhållande till eleverna och Åtgärder.

I detta arbete undersöks huruvida ett konceptuellt fokus på fysikundervisningen, samt en förståelseinriktad Examinationsform, påverkar elevers konceptuella förståelse av fysik. Detta är intressant av två anledningar: 1) Skolans styrdokument efterfrågar (bl.a.) konceptuella förståelsekunskaper, och 2) Traditionell fysikundervisning är dålig på att skapa en korrekt, konceptuell förståelse av fysik. Det här arbetet granskar resultaten från en icketraditionell undervisning, där flervalsfrågeverktyget FCI använt före och efter undervisning ger en bild av elevernas konceptuella förståelseutveckling. Den undervisning som undersöks i detta arbete visade sig vara drygt 100 % effektivare än motsvarande traditionella undervisning vad gällde att förbättra resultaten på diagnosverktyget FCI. Även om elevantalet var väldigt litet (endast tio elever) är resultatet så markant att det nog ändå äger viss giltighet.

Syftet med uppsatsen var att undersöka hur man i skolan nyttjar elevers kunskaper och livserfarenheter från religionernas värld. Jag har genomfört kvalitativa intervjuer med fyra lärare som undervisar i religionsämnet på antingen grundskolans senare år eller på gymnasiet. Tre av de intervjuade lärarna var verksamma på grundskolans senare år och en lärare på gymnasiet. De läroplaner jag använt mig av är Läroplan för grundskolan 2011 och Läroplan för gymnasiet 2011. Resultatet av dessa intervjuer visade att lärarna ser på mångkulturen i skolan som någonting berikande och elevernas kunskaper om religioner som ett välkommet inslag i undervisningen.

I denna uppsats undersöks bildlärares syn på bedömning och betygsättning vid gymnasieprogram med estetisk inriktning. Skälet till att vi valt detta ämne är att många lärare verkar uppleva betygsättningen som något negativt, och som blivande lärare är det viktigt att vara väl insatt i dagens betygsystem. Ett betungande ansvar tillfaller den betygsättande läraren eftersom betygen har konsekvenser för elevers framtida val av högre utbildning och yrke. I och med att det nya betygsystemet har införts har också trovärdigheten i lärarnas professionella bedömningskompetens synliggjorts. Betygen skall numera kommuniceras till eleverna på ett tydligt sätt.

AbstractExamensarbete inom yrkeslärarutbildningen 15pArbetets titel                                                      Elevinflytande ? en tillgång? Vad tycker eleven?Författare                                                           Bergh, Lena & Insulander, KarinTidpunkt                                                            Våren & sommaren 2010Ansvarig institution                                         Institutionen för teknikHandledare                                                        Barring Hermansson, KatarinaExaminator                                                        Mouwitz, Lars,Rapportnummer                                               TEK 124/2010Beskrivande syfte                                              Syftet med vår studie är att belysa om elever på Handel- och administrationsprogrammet samt Omvårdnadsprogrammet har ambitioner om att ha elevinflytande i hur sin utbildning/undervisning utformas. Vi vill även undersöka om vad de vill ha inflytande över och vad de anser inflytandet leder till.Frågeställningar                                                 Finns viljan till elevinflytande i hur utbildningen/undervisningen utformas?                                                                              Hur vill eleverna att elevinflytandet skall ske?                                                                              Vart leder inflytandet till, enligt eleverna?Metod                                                                  Vi har i vår undersökning gjort kvalitativa intervjuer med åtta elever i årskurs två på Omvårdnadsprogrammet och Handels- och Administrationsprogrammet på gymnasieskolor i Kalmar respektive Skåne län. Intervjufrågorna baseras på och analyseras utifrån våra frågeställningar och litteratur som vi läst om elevinflytande.Resultat                                                               Resultatet belyste tre kategorier som utgick från sex underkategorier.

I följande studie uppmärksammas arbetsformen och systemet bonuspoäng. Arbetsformen bygger på att elever tilldelas bonuspoäng vid korrekt utförande av vissa extra tilldelade arbetsuppgifter. Dessa extrapoäng tillgodoräknas till studentens förmån vid examination t.ex. vid en tentamen.Denna pedagogiska arbetsform är idag stark präglad och vanligt förekommande inom universitet och högskolor, vilket noteras i denna undersökning. Arbetsformen är särskilt framträdande inom vetenskapsområdet för teknik och naturvetenskap (främst inom ämnesområdena matematik och data).

Den här uppsatsen är en fallstudie av elevinflytande vid en folkhögskola i mellersta Sverige. Jag har undersökt hur elevinflytandet som fenomen tar sig uttryck vid en folkhögskola. Undersökningen utgår ifrån hur elever uppfattar sin möjlighet att påverka sin utbildning. I vilket jag har undersökt förhållandet mellan informellt och formellt inflytande, och hur förhållandet dem emellan ser ut. Vidare har jag undersökt om det finns någon skillnad mellan de manliga och kvinnliga elevgrupperna i fråga om synen på deras inflytande över sin utbildning och sina studier.