För att åstadkomma ett effektivt utvecklingsarbete är det av yttersta vikt att undersöka vilka faktorer som leder till stärkt kvinnlig Egenmakt. Med hjälp av ekonometrisk analys jämför denna uppsats kvinnlig Egenmakt i Rwanda år 2000 respektive 2010. Trots Rwandas omfattande ekonomiska och jämställdhetsfrämjande reformer kan denna uppsats inte visa på mer än marginella ökningar vad gäller kvinnlig Egenmakt. Ökningen hittas endast för kvinnor med hög utbildning. I linje med tidigare forskning indikerar resultatet att Rwandas utveckling i många avseenden främst verkar ha gynnat en mer privilegierad minoritet.

Arbetets art: Examensarbete i magisterprogrammet, Avancerad nivå,15 hp Högskolan i SkövdeTitel: Bildning, relationer och Egenmakt ? en studie av särskilt stöd i vuxenutbildningSidantal: 44Författare: Thorén AnnaHandledare: Maivorsdotter, NinithaDatum: Augusti, 2014I varje generation unga som växer upp i Sverige är det 20 % som aldrig tar sin studentexamen (Sveriges kommuner och Landsting, 2012). Detta tenderar att ge en negativ effekt på deras framtida vuxenliv, både ekonomiskt och socialt. I Sverige har vi ett väl etablerat system av kommunal vuxenutbildning som ger dessa unga en andra chans att studera vidare. Syftet med denna samling av fallstudier (Flyvbjer, 2006) är att analysera och belysa de sociala och pedagogiska faktorer som gynnar dessa studenter att nå sina mål och utveckla Egenmakt (Lightfoot, 1985).

Rapportens syftet är att, genom observationer och kompletterande intervjuer, studera begreppet Empowerment för att se hur dess utveckling i praktiken kan urskiljas och hur det kan engagera enskilda individer i en organisation. Det empiriska materialet består endast av primär datainsamling som sedan legat till grund för valet av den teoretiska inslamlingen. De etnografiska observationerna har gjorts på fyra utvalda individer på Norden Machinery som sedan har följts upp med semi- strukturerade intervjuer. .

Ungdomsarbetslösheten är hög i Sverige. Som en följd av detta har Arbetsförmedlingen,Söderhamns kommun och Nordjobb startat samarbetet Jobbresan där de erbjuder kommunens ungaarbetslösa ekonomisk och praktisk hjälp med att etablera sig på den norska arbetsmarknaden. Denhär studiens syfte är att undersöka hur fem unga vuxna har upplevt sin medverkan i, och påverkanav, samverkansprojektet Jobbresan. Studiens fokus ligger på Egenmakt och upplevelse av lärandeoch utveckling. Halvstrukturerade kvalitativa intervjuer har genomförts med fyra personer ochytterligare en person har lämnat en skriftlig redogörelse.

Samhällets förändrade kommunikationssätt bildar en ny plattform för samtal och nya mötesplatser för vägledningssamtal. I början av 2000-talet visar forskning på betydelsen av att satsa på oberoende och lättillgänglig vägledning. Mot denna bakgrund är syftet med vår studie att få förståelse för hur studie- och yrkesvägledare arbetar för att vara tillgängliga för målgruppen som föredrar vägledning via digitala medier framför den traditionella vägledningen. Utifrån tre faktorer: yrkesroll, Egenmakt och kompetens vill vi undersöka hur vägledare tar sig an förändringarna som uppkommer med vägledningssamtal via digitala medier. Vi valde att genomföra åtta kvalitativa intervjuer med studie- och yrkesvägledare på både grundskola och gymnasieskola med följande frågeställningar: ? Hur arbetar studie- och yrkesvägledare för att möta målgruppen som föredrar vägledningssamtal via digitala medier i förhållande till traditionella vägledningssamtal? ? I vilken utsträckning upplever studie- och yrkesvägledare att de själva kan påverka i vilken omfattning de använder sig av vägledning via digitala medier? ? Vad anser studie- och yrkesvägledare om sin kompetens i att vägleda via digitala medier, i förhållande till traditionell vägledning? Vår analys tar utgångspunkt ur ett socialpsykologiskt perspektiv samt begreppen Egenmakt och kompetens.

Denna uppsats är en kvalitativ studie med hermeneutiskt utgångspunkt och en deduktiv ansats. Uppsatsen behandlar funktionshindrade och deras syn på deltagande i daglig verksamhet. Syftet med studien är att undersöka och få en ökad förståelse för den dagliga verksamhetens betydelse för den vuxna funktionshindrade. Jag har valt att fokusera på huruvida känslan av sammanhang och Egenmakt främjas genom den dagliga verksamheten samt om individerna upplever stigmatisering till följd av deltagande i den dagliga verksamheten. För att samla in det empiriska materialet har jag använt mig utav semistrukturerade intervjuer som vetenskaplig insamlingsmetod.

Uppsatsen baseras på en kvalitativ studie med en induktiv ansats där syftet med min uppsats är att undersöka och beskriva hur män som drabbats av en traumatisk ryggmärgsskada upplever sina funktionstillstånd över tid efter skadan, avseende funktion och förmåga. Detta i anslutning till hur männen upplever att deras funktionstillstånd påverkat deras subjektiva upplevelse av att vara självständiga och aktiva. Men också männens upplevelser av möjligheter till förändring samt upplevelsen av Egenmakt i deras livsvärld. Uppsatsen som utgår från individnivå fokuserar på männens subjektiva upplevelser över tid, från tiden strax efter skadan samt deras upplevelser idag. Studien består av tre preciserade frågeställningar: - Hur upplever männen sitt funktionstillstånd avseende funktion och förmåga tiden strax efter skadan samt idag?- I vilken omfattning har männens upplevelser av att vara självständiga och aktiva förändrats över tid från tiden strax efter skadan samt idag?- I vilken omfattning har männens upplevelser av möjligheter till förändring och upplevelsen av Egenmakt förändrats över tid från tiden strax efter skadan samt idag?Materialinsamlingen har gjorts genom en kvalitativ forskningsintervju och analysen har gjorts utifrån två perspektiv; Empowerment perspektivet och Crip teori.

Inom hospitalitybranschen är det mötet mellan gäst och personal som är i fokus. Det blir allt viktigare för organisationen att tillfredsställa gästen på ett emotionellt plan, utöver den grundläggande servicen. Forskning visar på att kulturen i organisationen påverkar personalens förhållningssätt till gästen, och att ett gott värdskap kan bidra till gästnöjdhet och lojalitet. Syftet med litteraturstudien var att undersöka hur organisationskulturen påverkar värdskapet mot gästen inom hospitalitybranschen.Uppsatsen var en litteraturstudie som grundades på fem vetenskapliga artiklar vilka granskades, bearbetades och sammanfattades utifrån uppsatsens syfte. Resultatet av studien visade på att det inte är den fysiska produkten som är av störst värde för gästen, utan miljön och värdskapet runt omkring.

BAKGRUND: Anva?ndandet av smartphones har de senaste a?ren o?kat markant i a?ldrarna 13- 16 a?r och 93 % anva?nder internet dagligen. I och med det faktum att Sveriges regering har skapat en myndighet fo?r att fo?lja medieutvecklingen med syftet att sta?rka unga inom just detta omra?de, sa? ansa?g vi att det var intressant att underso?ka hur ungdomar sja?lva upplever sitt anva?ndande av smartphone. SYFTE & FRA?GESTA?LLNINGAR: Syftet med studien var att underso?ka om dagens informationssamha?lle, i och med det o?kade anva?ndandet av smartphones, kan vara gynnande fo?r individens ka?nsla av Egenmakt och delaktighet.

Delaktighet och inflytande är en grundförutsättning för folkhälsa där gemenskap, sociala relationer och socialt kapital är viktigt för en individs välmående. Det är viktigt för att individer ska känna sammanhang och uppleva att de kan påverka de egna livsvillkoren. Ungdomar har rätt att på samma sätt som vuxna delge sina åsikter i ett demokratiskt samhälle. Inflytandeforum för ungdomar anses vara ett medel för att säkerställa att ungdomars perspektiv uppmärksammas. Syftet med studien var att undersöka hur ungdomar i ett specifikt ungdomsråd upplever delaktighet och inflytande, i utveckling av kommunal verksamhet utifrån ett hälsofrämjade perspektiv.

Förlossningsplaner är sedan några årtionden tillbaka vanligt förekommande inom vården av födande kvinnor. I barnmorskans profession ingår att i dialog med de blivande föräldrarna ge stöd och förberedelse inför förlossning, och att ge stöd, trygghet och kontinuitet under förlossningen. Vården ska bedrivas i samråd med de blivande föräldrarna. Förlossningsplanen kan ha olika utformning och kan vara skriven av föräldrarna själva eller tillsammans med barnmorskan. Dess syfte är att underlätta kommunikationen mellan kvinnan och vårdgivaren, och att öka kvinnans deltagande i beslutsfattande.

Syfte: Verksamheten har sta?llda ma?l som de inte uppna?r, da?rfo?r har en omorganisation genomfo?rts. Syftet med underso?kningen a?r att fa? kunskap om hur mellancheferna beskriver sitt arbetssa?tt med att utveckla sin personal och hur omorganisationen har pa?verkat mellanchefernas arbete. Fra?gesta?llningar: Hur beskriver mellancheferna sitt arbete med att utveckla sin personal mot o?verga?ngar? Hur upplever mellancheferna implementeringen av omorganisationen och dess pa?verkan pa? o?verga?ngsarbetet?Metod: I va?r studie anva?nds fra?mst teorier som bero?r ledarskap och fo?ra?ndring.

Denna uppsats är en kvalitativ studie med hermeneutiskt utgångspunkt och en deduktiv ansats. Uppsatsen behandlar funktionshindrade och deras syn på deltagande i daglig verksamhet. Syftet med studien är att undersöka och få en ökad förståelse för den dagliga verksamhetens betydelse för den vuxna funktionshindrade. Jag har valt att fokusera på huruvida känslan av sammanhang och Egenmakt främjas genom den dagliga verksamheten samt om individerna upplever stigmatisering till följd av deltagande i den dagliga verksamheten. För att samla in det empiriska materialet har jag använt mig utav semistrukturerade intervjuer som vetenskaplig insamlingsmetod.

Denna uppsats är en kvalitativ studie med hermeneutiskt utgångspunkt och en deduktiv ansats. Uppsatsen behandlar funktionshindrade och deras syn på deltagande i daglig verksamhet. Syftet med studien är att undersöka och få en ökad förståelse för den dagliga verksamhetens betydelse för den vuxna funktionshindrade. Jag har valt att fokusera på huruvida känslan av sammanhang och Egenmakt främjas genom den dagliga verksamheten samt om individerna upplever stigmatisering till följd av deltagande i den dagliga verksamheten. För att samla in det empiriska materialet har jag använt mig utav semistrukturerade intervjuer som vetenskaplig insamlingsmetod.

Vi har haft för avsikt att, med hjälp av Foucaults teori om styrning, synliggöra styrningspraktiker och styrningsstrategier utifrån verksamhetschefens, handledares och assistenter berättelser om arbetet i ett socialt företag. Går det att se styrningens strategier, genom Egenmakt och delaktighet istället för att med lagar och tvång, med hjälp av en teori som belyser maktrelationer och styrning? Analysen och tolkningen av den insamlade empirin har gjorts ur ett maktperspektiv, med hjälp av Foucaults teori om styrningsmentalitet. Denna teori beskriver hur människor, genom styrning, formas till goda och fungerande medborgare. Den problematiserar och belyser hur makten och dess strategier förändras under utveckling och förändring av samhället och den liberala demokratin.