Bakgrund: Ordinationer med Dosering som innebär att tabletter skall delas förekommer på 10 % av alla recept i Sverige. Ordinationer med delade tabletter kan upplevas som ett problem hos patienten. Detta kan leda att följsamheten till sin medicinering påverkas negativt. Syftet med studien är att ta reda på hur apotekskunder upplever sin medicinering med delade tabletter.Metod: Intervjustudie med apotekskunder, >18 år, som har en ordination med en Dosering som innebär att tabletterna behöver delas.Resultat: Av 412 inkluderade apotekskunder uppgav 30 % av studiepopulationen att de upplevde problem med delningen av tabletterna. Vanliga problem var att tabletterna var för hårda och svåra att dela, att det blir olika stora delar, att tabletterna går sönder/bli smulor/smådelar.

Svenska folkets användning av läkemedel ökar för varje år och är nu uppe i 12 miljoner dygnsdoser, vilket betyder ca.1, 3 dygnsdoser per person och dag. Läkemedel är det i särklass vanligaste sättet att behandla sjukdomar: jämför 3000 operationer per dag med 12 miljoner dygnsdoser läkemedel. Den ökade användningen av läkemedel leder i sin tur till ökad frekvens av läkemedelsrelaterade problem, definierad som en händelse eller en omständighet som påverkar eller potentiellt kan påverka verkställandet av ett optimalt behandlings resultat. Detta arbete fokuserar på de problem som följer på Dosering med delade tabletter. Syftet med denna uppsats är att fastställa hur vanlig Dosering med delade tabletter är för läkemedelsgruppen A02B dvs.

Att recept som expedieras från apoteken är korrekta och att patienten får rätt läkemedel med rätt Dosering är av största vikt. Det har i tidigare studier framkommit att fel och brister som skulle kunna äventyra patientens säkerhet förekommer i en betydande omfattning. Att rätta till dessa fel och brister tar både tid och resurser. Dessa studier är emellertid utförda till största delen på vanliga apotek, där en direkt kundkontakt kan minska kontakterna med förskrivare. Syftet med det här arbetet har varit att kartlägga hur vanligt det är med sådana fel och brister som kräver kontakt med förskrivaren innan receptet kan expedieras på Distansapoteket i Boden.

Att recept som expedieras från apoteken är korrekta och att patienten får rätt läkemedel med rätt Dosering är av största vikt. Det har i tidigare studier framkommit att fel och brister som skulle kunna äventyra patientens säkerhet förekommer i en betydande omfattning. Att rätta till dessa fel och brister tar både tid och resurser. Dessa studier är emellertid utförda till största delen på vanliga apotek, där en direkt kundkontakt kan minska kontakterna med förskrivare. Syftet med det här arbetet har varit att kartlägga hur vanligt det är med sådana fel och brister som kräver kontakt med förskrivaren innan receptet kan expedieras på Distansapoteket i Boden.

Man vill förkorta betongs bindetid dvs. den tid då betongytan kan behandlas så att betongytan blir slät efter gjutning. Det är en stor utmaning för företag som tillverkar fabriksbetong vintertid, eftersom bindetiden förlängs ju kallare klimatet är.Syftet med denna labboration var att visa hur Kalciumnitrart fungerar som bindetidsaccelerator i betong, och om Kalciumnitrart påverkar betongens fysikaliska egenskaper.  Följande faktorer har studerats för att se hur dessa faktorer påverkar betongens bindetid i kombination med användning av Kalciumnitrat.Betongens utgångstemperarturTyp av flyttillsatsmedel i betongenBetongens utgångskonsistensBetongens lagringsklimatÄven hitta rätt Dosering för att denna produkt ska vara lönsamt att användas i praktiken.Alla underökningar har utförts hos Sika AB laboratorium. All data har noggrant undersökts och använts i Excel program för framtagning av tabeller och diagram.Resultaten/slutsats i underökningarna visade följande.Bindetiden kan förkortas med Kalciumnitrat utan att behöva riskera betongens fysikaliska egenskaper.

Rapporten beskriver arbetet med att ta fram en regulator för Dosering av närsalter i en biologisk reningsanläggning. Anläggningen som renar vatten med mikroorganismer behöver extra tillsatser av kväve och fosfor för att effektiviteten ska vara så hög som möjligt. Det har visats att variationer av föroreningar i avloppsvattnet kräver olika mängder tillsatser av kväve och fosfor. En simuleringsmodell för anläggningen tas fram för att användas till en jämförelse mellan olika regulatorer. Simuleringar visar att man kan förbättra regleringen genom att använda sig av framkoppling av mängden föroreningar i inloppsvattnet..

God följsamhet till en ordinerad läkemedelsbehandling är en förutsättning för både en effektiv behandling och en ökad livskvalitet för användaren. Bättre samsyn mellan förskrivare och patient ska leda till en ökad följsamhet. I studier brukar följsamheten uppskattas till omkring 50 % vid långtidsbehandlingar. I Sverige har idag ca 300 000 personer diabetes, en kronisk sjukdom som kräver daglig behandling, 90 % av dessa har diabetes typ 2. Studiens syfte har varit att undersöka följsamheten hos en grupp patienter, ålder 40-49 år, med diabetes typ 2 som behandlas med perorala diabetesläkemedel.

Varje dag använder svenska befolkningen cirka 12 miljoner dygnsdoser läkemedel. Problem med medicineringen hindrar varje dag många människor från att få optimal effekt av sina läkemedel. Att dela tabletter är ett problem för många patienter. Det största problemet är att tabletterna svåra att dela, de delas ojämnt, dålig följsamhet och att patienten inte får i sig hela den ordinerade dosen. Syftet med arbetet var dels att ta reda på i vilken utsträckning delade tabletter ordineras med Selektiva serotonin återupptagshämmare.

Denna rapport omfattar en produktutvecklingsprocess av en fo?rvarings- och Doseringsbeha?llare fo?r livsmedelspulver. Rapporten a?r en del av examensarbete fo?r ho?gskoleingenjo?rer i maskinteknik.Konsultfo?retaget Technogarden Engineering Resources AB i Karlstad har fa?tt i uppdrag av kunden JPRT Fo?rvaltning AB att ta fram ett separat tillbeho?r till en va?llingmaskin som underla?ttar fo?r konsumenter av denna att underla?tta Dosering av va?llingpulver i dess pulvermagasin.Detta innefattar ett konstruktionsarbete da?r en produktutvecklingsprocess utfo?rts fra?n projektplanering, konceptgenerering, konstruktion, materialval och prototyptillverkning och utva?rdering av denna.Arbetet a?r indelat i val av material fo?r den fa?rdiga konstruktionen da?r materialegenskaper, miljo?pa?verkan och ha?lsopa?verkan a?r beslutsgrundande kriterier. Val av koncept har utfo?rts med hja?lp av att granska liknande konstruktioner, generera mo?jliga koncept och pa? ett objektivt sa?tt ga? vidare med det la?mpligaste konceptet fo?r konstruktion.

I Sverige fanns det 2001 drygt 850.000 fastigheter, varav 500.000 permanentboenden, som saknade anslutning till kommunala VA-anläggningar. Enligt beräkningar gjorda för år 2000 stod de enskilda avloppen för 20% av utsläppen av fosfor till den svenska naturen och 4% av de totala utsläppen av kväve. Den 1:a augusti 2006 trädde naturvårdsverkets allmänna råd om små avloppsanläggningar i kraft, vilka ska vara rådgivande för hur miljöbalken skall tolkas. Enligt de allmänna råden skall avloppsanläggningar som ligger inom hög skyddsnivå klara en reduktion på 90% för fosfor och syreätande ämnen och 50% för kväve. Hans Huber AG i Tyskland utvecklade under 2000 en membranbioreaktor som kan monteras i en befintlig trekammarbrunn, Membrane Clear Box® (MCB).

Pappersbruken har två pappersmaskiner, PM4 som tillverkar mjukpapper från returfiber och PM13 som tillverkar papper till transformatorer och kablar från oblekt barrsulfatmassa. Överskottsvattnet från PM4, PM13 och returfiberanläggningen samt dagvattnet leds vidare till den externa avloppsreningen. Då någon utav pappersbruken har driftsstop erhålls ojämna utfall främst för pH och COD.Syftet med projektet är att kartlägga pH och COD förändringen i de enskilda delstegen i processerna PM 4, PM 13 samt den externa avloppsreningen.Det genomfördes intensiv provtagning från tolv provtagningspunkter i trettiotvå dagar. Prover analyserades samma dag med avseende på pH, konduktivitet, alkalinitet, COD, suspenderade ämnen och glödrester. Dessutom utfördes fällningsförsök på inkommande processavloppsvatten med styrd Dosering av järnsulfat, järnklorid och aluminiumsulfat.

Bakgrund: Sköldkörteln är en endokrin körtel som tillverkar två viktiga hormon som påverkar många olika organ, tyroxin (T4) och trijodtyronin (T3) som är det mest aktiva. Det tillstånd då det bildas för lite sköldkörtelhormon jämfört med vad kroppen kräver kallas hypotyreos och hypotyreos kan vara svår att känna igen på grund av en skiftande symptombild. Syntetiskt T4, levotyroxin, är förstahandsval vid behandling. Trots tillräcklig Dosering av levotyroxin, har patienter visats ha minskat psykologisk välbefinnande och minskad neurokognitiv funktion. I enstaka fall, när patienten inte mår bra trots att proverna ser bra ut, kan tillägg av L-T3 prövas.

Lakvatten bildas da? regnvatten perkolerar genom en deponi och har en varierande fo?roreningsgrad. Sorteringsvatten a?r vatten fra?n ha?rdbelagda sorteringsytor da?r avfallet sorteras efter karakta?r. Fo?r en deponiverksamhet a?r lak- och sorteringsvatten de i huvudsak sto?rsta pa?verkande faktorerna pa? den omgivande miljo?n.

Denna rapport följer framtagningen av två förslag till en applikator av polerpasta, som tagits fram tillsammans med företaget Oerlikon Balzers. Arbetet har följt de metoder som Fredy Olsson förespråkar i sin rapport, ?Princip-/ och primärkonstruktion?.Produkten ska ha som uppgift att automatisera och ersätta det manuella arbetet med att applicera polermedel i samband med slipningen av borr. Enligt vald metod togs först ett flertal idéer till lösningar på problemet fram genom brainstorming. Efter det genomfördes en sållning av förslagen där de vägdes och utvärderades mot de krav som fanns.Två förslag valdes ut för att arbeta vidare med.

Det senaste inom informationshantering i vården är att, med hjälp av datajournaler, göra all information om patientens hälsotillstånd och sjukdomshistoria lättåtkomlig för berörd personal och på så sätt öka patientsäkerheten och effektiviteten i personalens arbete. Rapporten syftar till att undersöka om datorisering av informationshanteringen inom vården innebär att patientinformationen blir mer tillgänglig och otvetydig och därmed ökar patientsäkerheten och ökar effektiviteten i arbetet för personalen. Resultatet har erhållits genom att jämföra en avdelning som gått över till datoriserad informationshantering om de inneliggande patienterna och en avdelning som fortfarande arbetar med pappersblanketter. Vår undersökning visar att, då systemet är nytt för personalen så upplever de viss osäkerhet om var de skall föra in resultat och man saknar också en del översikter som man fick med hjälp av pappersblanketterna. Detta gör att tveksamheter om vilket läkemedel som skall ges, Dosering av läkemedel och avsaknad av information m.m.