Syfte: Syftet är att formulera en modell för etableringsprocessen av Distributionskanal för svenska tillverkningsföretag av konsumentprodukter i Shanghai. Metod: Studiens syfte är explorativt och utgår från en abduktiv ansats. Datainsamlingen grundar sig på kvalitativ forskning. Vi har genomfört intervjuer med fallföretag och utvalda experter och genom litteraturstudier fått en teoretisk referensram att arbeta utifrån. Teoretiska perspektiv: Export agents, supply chain management, styrsystem, industriell marknadsföring, relationsmarknadsföring.

Relationsmarknadsföring består av att antingen skapa, upprätthålla eller avsluta relationer gentemot företagets kunder. Betydelsen av att upprätthålla relationer med befintliga kunder har ökat under de senaste åren, mestadels på grund av en ökad global konkurrens. Frågan är då hur ett företag upprätthåller relationen med kunden, när det väljer eller tvingas avveckla en Distributionskanal vilket begränsar möjligheten till fysisk närvaro gentemot kunden. Denna uppsats syftar därmed till att utreda hur ett företag kan bibehålla kundrelationen när den fysiska kontakten gentemot kunden begränsas. I syfte att undersöka detta utfördes två fallstudier på Scandinavian Airlines System, SAS och Zytt.

Med utgångspunkt i att e-handel ökat markant de senaste åren samt i att lyxvarumärken har speciella egenskaper som komplicerar handel över Internet, är syftet med vår studie att studera hur lyxvarumärkena hanterar Internet som Distributionskanal. Undersökningen grundar sig på en fallstudie av 12 lyxvarumärkens hemsidor samt på en personlig intervju. Den teoretiska referensramen innehåller teorier kring begreppet lyx samt lyxvarumärket och dess speciella egenskaper. Vidare återges teorier om lyxkonsumenten samt köpupplevelsens roll vid lyxkonsumtion. Slutligen presenterar vi lyxens demokratisering samt teorier kring Internet och e-handel.

Problemet med illegal fildelning och nerladdning idag är att upphovsmännen bakom varje drabbat verk inte får betalt. Denna rapport syftar till att ge en inblick över processen av vårt kandidatarbete, en webbtjänst och en lösning på problemet. För att skapa webbtjänsten genomfördes först en grundlig research. Vi kartlade konkurrenter, undersökte olika sätt att finansiera produkten och hur upphovsmännen skulle få betalt. Resultatet blev en webbtjänst där användaren bland annat kan lägga upp sina alster, ta del av andras och även använda scenen (en idé som utvecklades under arbetets gång) där användaren kan boka tid för liveframträdanden, alternativt använda den som Distributionskanal för deras uppladdade verk..

Problemet med illegal fildelning och nerladdning idag är att upphovsmännen bakom varje drabbat verk inte får betalt. Denna rapport syftar till att ge en inblick över processen av vårt kandidatarbete, en webbtjänst och en lösning på problemet. För att skapa webbtjänsten genomfördes först en grundlig research. Vi kartlade konkurrenter, undersökte olika sätt att finansiera produkten och hur upphovsmännen skulle få betalt. Resultatet blev en webbtjänst där användaren bland annat kan lägga upp sina alster, ta del av andras och även använda scenen (en idé som utvecklades under arbetets gång) där användaren kan boka tid för liveframträdanden, alternativt använda den som Distributionskanal för deras uppladdade verk..

Föreliggande uppsats behandlar hur oberoende skivbolags roll i Distributionskanalen för musik påverkas av Internet. Syftet är att studera hur oberoende skivbolags roll imusikindustrin påverkas då musikbranschens innovationsgrad tilltar och digital musikförsäljning ökar sin andel av den totala musikförsäljningen. För att utreda dettahar ett antal skivbolag samt distributionsbolag intervjuats. Intervjuerna har sammanställts och analyserats utifrån teorier om innovationer samt teorier om Distributionskanaler. Resultatet pekar på att skivbolagens arbetsuppgifter i allt mindre skala kommer handla om skivproduktion och istället huvudsakligen beröra utveckling och marknadsföring av artister och musik.

Syftet med uppsatsen är att urskilja faktorer i Distributionskanalen som för varumärkesinnehavaren kan vara betydelsefulla för att bygga varumärke, samt att undersöka hur dessa faktorer tar sig uttryck för varumärkesinnehavare av LMV respektive EVM. Metod: I vår undersökning har vi använt en abduktiv förklaringsmodell. Skapandet av den teoretiska modellen har vuxit fram genom en pendling mellan teori och empiri, även om den haft sin utgångspunkt i teorin. Den empiriska undersökningen har genomförts i form av fallstudier av två fallföretag, Coop Sverige och Findus. Dessa har valts främst utifrån sin position som varumärkesinnehavare av EVM respektive LMV.

Vi har gjort en kvalitativ undersökning av hur en bank på den svenska marknadenupprätthåller kundrelationer via en Internetbaserad Distributionskanal. Vi har utfört en intervjumed Danske Banks Head of Channels Daniel Wahlström för att insamla primärdata för attundersöka och analysera vilka faktorer som är essentiella för att upprätthålla kundrelationervid en fysisk distansering från kund.Analys av primärdata har skett utifrån utvalda relevanta teorier och perspektiv som behandlarkundrelationer, tjänstekvalitet, kundlojalitet, kundupplevt värde, e-lojalitet samt CustomerRelationship Management.Resultatet av studien visar att banken har ett väl fungerande arbete med kundrelationer ochsitt CRM-system utifrån de teorier som studien har baserat sig på. Alltjämt försöker bankenanpassa sig efter distanseringen från det fysiska bankkontoret till en Internetbaserad kanal därtjänsten också har utvecklats jämsmed kund. Dock kvarstår en del emotionella utmaningar iarbetet med en personlig relation med kund i denna kanal..

Bakgrund: Från att ha förmedlats via grottmålningar, papperstidningar, böcker och skivor har distributionen av contentprodukter blivit smidigare i och med att internet har fått genomslagskraft. Denna typ av distribution är mycket snabbare och dessutom i många fall billigare än de tidigare typerna. Dessutom finns det numer möjligheter för gemene man att publicera och distribuera content. Syfte: Att undersöka hur contentdistribution i musikindustrin förändras på grund av den pågående övergången från analog till digital ljudförmedling. Dessutom undersöka vad det finns för incitament till fortsatta förändringar i framtiden.

Bakgrund: När Internet på 1990-talet gjorde sitt intåg i gemene mans vardag, öppnades en ny Distributionskanal för musik. Istället för att lagra inspelningar på fysiska CD-skivor kunde nu datafiler sändas över Internet i filformat så som mp3. Produkten ?musik? bytte skepnad från att vara en materiell produkt till att bli en immateriell datafil. Syfte: Uppsatsen syftar till att studera vad ett byte av förpackning från CD- skiva till mp3-fil får för välfärdsekonomiska effekter på marknaden för musik.

Möjligheten att ladda ner film från Internet är i dag både smidigt och enkelt för de som förstår sig på tekniken. Internet fungerar som en Distributionskanal för illegala kopior av upphovsrättsskyddat material och internationella branschorganisationer tillsammans med en otydlig lagstiftning kämpar för att få bukt med problemet. Syftet med denna uppsats är att undersöka betalningsviljan för en streamad bioaktuell film ser ut, samt vilka orsaker som gör att individer väljer att ladda ner en film olagligt. Undersökningen genomfördes som en kvantitativ enkätstudie och innan enkäterna delades ut gjordes en mindre kvalitativ förstudie i ämnet. Anledningen till att individer laddar ner film behöver inte endast bero på priset för dess alternativ, som i vår uppsats är att gå och se en bioaktuell film på bio.

Researrangörer har under en lång tid distribuerat sina produkter genom resebyråer eftersom det innan internets uppkomst var det bästa alternativet. Frågan är dock om resebyråns tjänster räcker till för att researrangörer i dagens priskänsliga och konkurrenskraftiga samhälle finner det lönsamt att distribuera sina produkter genom traditionella resebyråer när siffror tydligt visar på att tillväxten och framtiden finns på internet. Uppsatsens syfte är att ur researrangörers synvinkel undersöka betydelsen av att distribuera sina produkter genom traditionella resebyråer då trenden går mot ett virtuellt samhälle. Den teoretiska ramen hämtas från litteratur, vetenskapliga artiklar och rapporter rörande turismens produktionssystem (TPS), nätverkssamhälle och turismdistribution. Kvalitativa intervjuer med ett antal branschaktörer har sedan fått ligga som grund till uppsatsens empiri tillsammans med en kvantitativ undersökning bland researrangörer.

Bakgrund: Utbudet och försäljningen av ekologiska livsmedel har ökat de senaste åren. Detta har medfört att Distributionskanalerna blivit fler. Utbud och pris är två viktiga faktorer vid inköp.Syfte: Syftet var att undersöka om konsumenter i Uppsala är nöjda med utbudet av ekologiska livsmedel samt priset på dem, och även att undersöka om de upplever att de kan påverka utbudet av ekologiska livsmedel.Metod: Undersökningen var kvantitativ och genomfördes i form av en enkät med frågor med fasta svarsalternativ. Vid genomförandet användes ett bekvämlighetsurval. Av 120 insamlade enkäter inkluderades 107 stycken.Resultat: Konsumenterna anser priset vara för högt, både i Uppsala med omnejd samt den matbutik de oftast handlar.

Titel: E-handel ? nästa steg i utvecklingen? En studie om e-handelsutvecklingen av dagligvaror Problem: Vad finns det för anledningar till att e-handel av dagligvaror inte har lyckats etablera sig på den svenska marknaden? Syfte: Vårt syfte är att utröna e-handelns key success factors för dagligvaror, för att öka förståelsen för e-handel som en alternativ Distributionskanal för framtida värdeskapande. Metod: Vi har gjort en kvalitativ studie med intervjuer. Undersökningen grundar sig på en fallstudie bestående av de tre dominerande återförsäljarna på marknaden, samt två av dess leverantörer. Sekundärdata har utgjort stöd till kartläggningen av branschen.

I ett franchisesystem blir kontrollen av hur varumärket sköts inte lika överblickbart för franchisegivaren, eftersom den dagliga verksamheten planeras och styrs av någon annan, franchisetagaren. Franchising har historiskt sett nyttjats mest inom detaljhandeln. På senare år har även tjänsteföretag insett fördelarna med franchising. Dessa har dock andra förutsättningar än traditionella varuföretag eftersom det är svårare att standardisera och mäta hur en tjänst ska levereras och hur den upplevs av en kund. På grund av detta blir det av yttersta vikt för tjänsteföretag i franchisesystem att upprätta fungerande kvalitetssäkringssystem så att varumärken inte missköts.