Problembeskrivning: Aktörerna inom detaljhandeln har idag problem med hög kapitalbindning och hård konkurrens. För den enskilde detaljisten kan det vara ödesdigert att göra felinköp av större varupartier, dels på grund av den finansiella risken, dels på grund av problemen med att upprätthålla förtroendet hos konsumenterna. Syfte: Syftet är att beskriva och utveckla samarbetet mellan detaljist och leverantör i varuflödets Distributionskanal. Metod: Vi har utfört fem fallstudier på nationella aktörer i skobranschen, samt på en konfektionsaktör med skoförsäljning. Vår fallstudie täcker cirka 40 procent av den totalt svenska skomarknaden.

De senaste åren har mobiltelefoner fått en helt ny era, och möjligheterna med tekniken har exploderat. Nu kan man göra allt möjligt tänkbart med bara en telefon som verktyg, och detta fascinerar oss varje dag. De nya telefonerna i dagens samhälle har kommit att kallas ?smartphones?. Alla dessa plattformer kommer också med förinstallerade applikationsaffärer, en plats för att köpa mjukvara för mobilen såsom spel och verktyg.Dessutom har utvecklingen för dessa tjänster i flera fall expanderats till att även finnas på andra bärbara enheter, exempelvis företaget Apples App Store som även finns till Apples läsplatta iPad.

AbstractViktoria Ljungqvist: Musikvideon - en översikt. Uppsala universitet: Musikvetenskap Examensarbete C HT 1998.Syftet med denna uppsats är att göra en översikt över den moderna musikvideons framväxt, varvid frågeställningar kring bildberättandet och de underliggande musikaliska strukturerna behandlas. Uppsatsen är en litteraturstudie, där böcker och artiklar om musikvideon har samlats från flera olika ämnesområden.Studien visar att vid framväxten av musikvideon har teknisk och konstnärlig utveckling inom medier som film och TV varit av stor betydelse. Från filmen har musikvideon hämtat mycket av rörelsemönster, effekter och berättarformer. Den amerikanska rockfilmen sålde på 50-talet åsikter, image och musik i samma förpackning, vilket fått sin följd i musikvideon.

Vi går Butikschefsprogrammet med inriktning mot mode och textil och har valt att utarbetaen affärsidé. Uppsatsens ämne är till viss del redan givet i och med vår utbildning,där arbetet ska ha en inriktning mot detaljhandeln.Idag befinner sig modedesigners på en tuff marknad, där konkurrensen är hård och detkan vara svårt att etablera sig på den svenska modemarknaden. Oetablerade designersefterfrågar därför en tjänst som hjälper dem med arbetet som tillkommer runt designprocessen.Marknadsföring och försäljning av deras alster anser de vara en av de svårastebitarna att själva kunna hantera.il NuovoiiiKlädkedjorna dominerar modemarknaden, men trenden går mot ett allt mer personligtmode, vilket gör att vi anser att det finns en lucka på marknaden. Därför syftar uppsatstill att undersöka om det finns en potential att starta upp en butik i Göteborg, som säljeroetablerade designers alster som bidrar till originalitet och mångfald inom modeindustrin.Den affärsidé vi har utformat grundar sig därför på att vi som ett detaljistföretagska tillhandahålla design från oetablerade designers och förmedla den till konsument. Vivill på det sättet ta vara på all den talang som finns hos Sveriges modedesignsskolor.

Syfte ? Syftet är att undersöka om en merge-in-transit-lösning kan användas vid distributionen av prover inom ett klädföretag för att säkerställa låga kostnader, korta ledtider och kontroll.Metod ? En fallstudie har gjorts i samarbete med Didriksons för att uppnå studiens syfte. Datainsamlingsmetoder såsom intervjuer och dokumentstudier har legat till grund för insamlandet av empiri, som kontinuerligt har analyserats mot studiens teoretiska ramverk. Därigenom har studiens resultat utformats.Resultat - Resultatet visar på att en merge-in-transit (MIT)-lösning skulle vara att föredra inom klädbranschen på grund av de tidskrav som finns på snabba leveranser. Vidare framgår det att det är av största vikt att få kommunikationen mellan aktörerna i försörjningskedjan att integrera om en MIT-lösning ska användas.En MIT-lösning kan sänka de direkta transportkostnaderna med 69 procent, samtidigt som studien tyder på att kapitalbindningen och tullkostnaderna minskas.

Sammanfattning ProblembeskrivningKonfektionsbranschen har problem med osålda produkter vilket resulterar i hög kapitalbindning. Modesvängningarna inom konfektionsbranschen blir allt snabbare vilket gör att felinköp av stora produktpartier kan bli avgörande för företagets lönsamhet. Produkter som inte säljs i ordinarie butiker måste avyttras och ett alternativ kan vara outletförsäljning. SyfteSyftet med denna magisteruppsats är att beskriva outlet som en marknadskanal inom konfektionsbranschen. Vidare är syftet att analysera vilka förhållanden som talar för respektive emot användningen av outletförsäljning som en alternativ marknadskanal.

Det rapporteras mycket om piratkopiering i massmedia idag. Vem som helst kan med inte alltför stora kunskaper eller kostnader kopiera film, musik, spel och programvaror, som dessutom ofta är lättillgängliga på Internet. Hur stort detta problem är och för vem, är det nog ingen som riktigt kan förstå eller svara på. Organisationer och företag inom branschen försöker med olika medel hantera trenden med att kopierad digital information får en allt större spridning och efterfrågan bland konsumenter. Detta genom att framställa bättre och bättre kopieringsskydd och genom att arbeta för skärpt lagstiftning kring upphovsmannarätt för digitalt baserade produkter.

Det rapporteras mycket om piratkopiering i massmedia idag. Vem som helst kan med inte alltför stora kunskaper eller kostnader kopiera film, musik, spel och programvaror, som dessutom ofta är lättillgängliga på Internet. Hur stort detta problem är och för vem, är det nog ingen som riktigt kan förstå eller svara på. Organisationer och företag inom branschen försöker med olika medel hantera trenden med att kopierad digital information får en allt större spridning och efterfrågan bland konsumenter. Detta genom att framställa bättre och bättre kopieringsskydd och genom att arbeta för skärpt lagstiftning kring upphovsmannarätt för digitalt baserade produkter.

Historiskt sett har det varit svårt för småskaliga livsmedelsproducenter att få marknadstillträde. Dagligvaruhandeln har stor makt över vad som saluförs i butikerna och butikskedjorna har strävat mot ett fåtal leverantörer med hög effektivitet. För att överbrygga dessa problem har en grupp småskaliga livsmedelsproducenter i Västeråstrakten startat en ekonomisk förening vid namn Gårdarnas Smaker. Denna studie analyserar olika faktorer, som påverkar Gårdarnas Smakers utveckling. I problemanalysen identifieras fyra faktorer, som påverkar Gårdarnas Smakers grad av framgång.