Föreliggande uppsats fokuserar, utifrån ett sociokulturellt perspektiv, på varför studenter väljer att läsa en Internetbaserad Distanskurs i pedagogik på C-nivå och hur kursdeltagarna bedömer kommunikationen och interaktionen i kursen. Studien omfattar en teoretisk del, bestående av en genomgång av tidigare forskning samt litteratur i ämnet, dels vad gäller distansstudier och Internetbaserade distansstudier, dels pedagogiska teorier om lärsamhället idag. Den empiriska delen har en kvalitativ ansats där studenterna fått besvara en elektronisk enkät via nätet. Resultaten visar att flertalet av kursdeltagarna som valt att läsa pedagogikkursen som Internetbaserad Distanskurs är kvinnor, 30 år eller äldre, yrkesarbetande med familj och hemmavarande barn. Studien visar även att kursdeltagarna är nöjda med kommunikationsformen och flexibiliteten som Internetbaserade distansstudier möjliggör.

Abstrakt Detta är en hermeneutisk studie där vi använt oss av intervjuer som datainsamlingsmetod. Vi har studerat samarbete ur ett lärarperspektiv i distansundervisning på Blekinge Tekniska högskola (BTH). Vad vi fann var att lärarna och deras kollegor efterfrågade ett mer organiserat samarbete dem emellan. Två former för ett ökat samarbete är, samarbete i team och i distansnätverk, vilka kan existera parallellt med varandra. I nätverket ingår alla personer som arbetar med Distanskurser, allt ifrån lärare till tekniker.

Abstrakt Detta är en hermeneutisk studie där vi använt oss av intervjuer som datainsamlingsmetod. Vi har studerat samarbete ur ett lärarperspektiv i distansundervisning på Blekinge Tekniska högskola (BTH). Vad vi fann var att lärarna och deras kollegor efterfrågade ett mer organiserat samarbete dem emellan. Två former för ett ökat samarbete är, samarbete i team och i distansnätverk, vilka kan existera parallellt med varandra. I nätverket ingår alla personer som arbetar med Distanskurser, allt ifrån lärare till tekniker.

Titel: Vad är god kvalité på distans?Undertitel: En samtalsintervjuundersökning om distansstuderandes lärandeprocesserFörfattare: Jonas Lidström & Jonathan Persson.Avslutad av Jonathan Mattebo Persson.Kurs: Medie- och kommunikationsvetenskap, (JMG) Göteborgs universitet.Termin: Vårterminen 2009.UppdragUppdragsgivare är Göteborgs Universitet som vill veta hur deras Distanskurs imassmediekommunikation på 7,5 högskolepoäng står sig i jämförelse med liknande kurser på andra universitet i Sverige.SyfteVi undersöker studenters upplevelser av distansutbildningar i medie- och kommunikationsvetenskappå svenska universitet. Vi studerar vad deltagarna upplevt och tagit med sig från olika A-kurser i medievetenskap, samt genom vilka lärandeprocesser de tillskansat sig dessa kunskaper. Genom en teoretisk analys av studenternas upplevelser avser vi bredda förståelsen av Distanskursen som form och fenomen samt ge förslag till utveckling av Göteborgs universitets Distanskurs i masskommunikation.MetodUppsatsen är en kvalitativ studie vars empiriska material utgörs av femton telefonintervjuer speglade genom teorier från erkända forskare inom de pedagogiska och informations och kommunikations-didaktiska fälten.ResultatStudenterna i vårt urval anser att flexibilitet i tid och rum är de viktigaste faktorernaför en positiv distansstudieupplevelse. Grupparbeten har därför överlag dåligt rykte då sådana kräver synkronitet studenterna emellan, på bekostnad av flexibilitet.Merparten av studenterna skapar förståelse för ämnet med stor hjälp av sökmotorersamt fria encyklopedier på internet utan ledning från kursernas ledare.

En enkätundersökning har genomförts bland landets naturbruksgymnasier för att undersöka deras uppfattningar om distansutbildning och lärplattform. Syftet med undersökningen var att beskriva och försöka skapa en bättre förståelse, samt att ta reda vilka faktorer som är viktiga att tänka på när en gemensam lärplattform och webbaserat lärande implementeras. Uppsatsen avslutas med några rekommendationer. Enkäten skickadesvia e-post, tillsammans med en film och ett dokument som visade ett exempel på en Distanskurs. Enkätsvaren analyserades i huvudsak kvalitativt med hjälp av ett fenomenografiskt perspektiv.

Dagens teknik har möjliggjort att information kan bli tillgänglig oberoende av tid och plats, detta har inneburit att möjligheter till undervisning på distans har ökat. Staten har gett bidrag till högskolor och universitet för att locka dem att satsa på IT-baserade distansundervisningar. Vid flera av de skolor som idag bedriver distansundervisning sker distansundervisningen helt via datorkommunikation. De datorprogram eller verktyg som är avsedda för dessa ändamål kallas ofta för kursplattformar. I denna uppsats ska vi undersöka hur kursplattformar förändrar lärarens undervisningssituation vid distansundervisning, varför dessa förändringar uppstår och på vilket sätt.

Syftet med uppsatsen var att ur ett pedagogiskt perspektiv utveckla mer kunskap kring vad som kan föranleda avhopp i nätbaserad utbildning och hur relationen till utbildningskontexten ser ut. Det empiriska materialet utgörs både av intervjuer med lärare och studenter. Både studenter och lärare kom från nätbaserade kurser i tre olika ämnen. Dessutom genomfördes en observation av de lärplattformar som användes i kurserna med avseende på den kommunikation som hade ägt rum. Studenterna som intervjuades var dels sådana som funderat på avhopp men också de som hoppat av.

Syftet med uppsatsen var att ur ett pedagogiskt perspektiv utveckla mer kunskap kring vad som kan föranleda avhopp i nätbaserad utbildning och hur relationen till utbildningskontexten ser ut. Det empiriska materialet utgörs både av intervjuer med lärare och studenter. Både studenter och lärare kom från nätbaserade kurser i tre olika ämnen. Dessutom genomfördes en observation av de lärplattformar som användes i kurserna med avseende på den kommunikation som hade ägt rum. Studenterna som intervjuades var dels sådana som funderat på avhopp men också de som hoppat av.

IT-stödd distansutbildning vid svenska universitet och högskolor är en allt vanligare utbildningsform. Denna kvalitativa studie söker studenters erfarenheter av lärande på LUMA-GIS: Masters´Programme In Geopgraphical Information Systems (GIS) vid Lunds universitet. Det är en helt nätbaserad utbildning som är designad att vara flexibel vad gäller studietakt, innehåll, material och arbetsformer och studenterna väljer själva om och på vilket sätt de kommunicerar och interagerar med andra studenter och lärare i kursens diskussionsforum online. Studien är empirisk och har en fenomenografisk ansats. Den syftar till att förstå och beskriva variationen i upplevelser av och perspektiv på lärande och interaktion i online forum.

De senaste årens tekniska utveckling på datorområdet har även gett återverkningar inom distansutbildningen. Den nya Informationstekniken (IT) har används mest för att utveckla kommunikationen mellan lärare och studenter på distansutbildningarna. I utgångsläget har tekniken alltså används för att underlätta arbetet inom kurserna, inte för att utveckla metoder för hur undervisning ska bedrivas. Elektroniskt lärande (e-learning) kan förklaras som ?Teknikbaserat lärande? (technology-based learning) och innefattar all form av undervisning som sker med hjälp av elektroniska media.