Bilder av framtiden
E-lärandeE-learningKollaborativt lärandeCollaborative learningPedagogikPedagogySynkron applikationSynchronous software applicationInteraktionsdesignInteraction design
De senaste årens tekniska utveckling på datorområdet har även gett återverkningar inom distansutbildningen. Den nya Informationstekniken (IT) har används mest för att utveckla kommunikationen mellan lärare och studenter på distansutbildningarna. I utgångsläget har tekniken alltså används för att underlätta arbetet inom kurserna, inte för att utveckla metoder för hur undervisning ska bedrivas. Elektroniskt lärande (e-learning) kan förklaras som ?Teknikbaserat lärande? (technology-based learning) och innefattar all form av undervisning som sker med hjälp av elektroniska media. Betoningen på lärande visar att tyngdpunkten förflyttats från hur utbildningen genomförs, till ett innehåll i utbildningen.
Det finns behov av förbättringar för effektivare e-lärande inom distansutbildning. Samarbete och gemensam arbetsuppgift anses vara till hjälp vid lärande. I hög grad sker utbildning och dialog inom distansundervisning och e-lärande asynkront. Detta innebär att deltagarna inte samtidigt har direktkommunikation med varandra utan kommunikationen sker i med e-post.
För att kunna möta möjligheterna till effektivare e-lärande borde en möjlighet till synkront kollaborativt arbete över gemensam arbetsyta vara av intresse.
Syftet med projektet var att utveckla en synkron kollaborativ bild- och textbaserad applikation för e-lärande. Baserad på forskaren inom kognitionsvetenskap Maria Larssons rapport om fem faktorer för effektivare e-lärande samt utvärdera dessa genom en prototyp.
Applikationen var tänkt att användas vid ett moment i ämnet "Organisationskommunikation" inom en distanskurs, där studenterna skulle bilda sig en uppfattning om en organisations kultur.
Applikationen testades vid två tillfällen, först som ett koncepttest och därefter som en digitalt konstruerad prototyp. Tre personer deltog vid varje testtillfälle.
Koncepttestet genomfördes med observation av deltagarna med dokumenterad ljudinspelning av dialogen samt efterföljande intervjufrågor.
Prototyptestet utfördes med observation och med ?think-aloud? metoden samt intervjufrågor. Här skedde dokumentationen med hjälp av ljudinspelning samt skärmdumpar.
Utvärderingen utgjordes av observation och intervjuer med testdeltagarna och visade att applikationen till stor del baserades på Maria Larssons fem faktorer. Min slutsats är att det varit möjligt att utveckla en applikation som till stor del baseras på de fem faktorerna och att konceptet samt prototypen kan vidareutvecklas.
Värdet av ett par enstaka test kan vara begränsat då det enbart gällt sex personer. Utökade testsessioner med flera olika grupper hade kunnat ge mer tillförlitliga resultat. Jag finner att det är angeläget med fortsatt forskning angående inlärning via Internet.