Uppsatsen är en studie av fjärrlåneverksamheten av äldre tryck, med Digitalisering som en valmöjlighet. Kontexten är dels utvecklingen av Digitaliseringsprojekt hos bibliotek, dels det användarcentrerade förslaget hos 2010 års fjärrlåneutredning. Som fallstudier beskrivs två bibliotek i Umeå, universitetsbiblioteket och Sveriges depåbibliotek. Utvärderingens centrala fråga är om Digitalisering kan vara ett passande alternativ till fjärrlån av äldre tryck, för att stärka användarvänligheten. Problembilden utgår från en frågeställning över tre områden: Hur ser fjärrlånetrafiken av äldre tryck ut? Vilka problematiska aspekter finns det kring fjärrlån? Vilka konsekvenser får ett alternativ som Digitalisering?Fjärrlån utgör en mycket liten del av den totala lånesumman, och det äldre trycket av det samma en nästan obetydlig del.

Den tekniska utvecklingen har lett till ett ökat informationsflöde. Telia är ett företag som de flesta associerar med just kommunikation och flöden av information. Telia kanal Partner är den del av Teliakoncernen som är ansvarig för företagskunder. Volymen post som kommer till kanal Partner och därefter delas ut till medarbetarna har minskat de senaste åren eftersom allt mer av den post som tidigare kom via Posten nu kommer via e-post och andra digitala överföringsverktyg. Kostnaden för att sortera och dela ut posten är densamma vilket har lett till att kostnaden per försändelse ökat.

En marknadsundersökning av förekommande metoder för Digitalisering av karosseridetaljer. Olika skannertyper analyserades och en rekommendation av lämplig metod lämnades till uppdragsgivaren. Förutom punktantal beaktades även punktorintering, inskanningskostnad/tid, positioneringssystem och mätrymd. Uppdragsgivaren rekommenderades att använda en optisk skanner för projicering av fransar med ett optiskt spårningssystem. Då tillverkning skall ske i mycket små serier berördes även olika tillverkningsmetoder, som exempelvis hydroformning mot ett formverktyg av aluminium eller kompositcement.

The purpose of this thesis is to compare mass digitization and qualitative digitization, to see how the digitization process and the digitalized material differ. The study emanates from the mass digitization as it is performed at the National Library in Norway, and the qualitative digitization at the Royal Library in Sweden. The method used is document studies combined with mail interviews. The focus is upon the practical operation, to which counts: ?purpose & selection?, ?preparation, image capturing and processing?, ?metadata & text encoding?, ?quality assessment?, ?storage of digital originals and copies? and ?display?.

Denna rapport handlar om att ta fram ett OCR-verktyg för Digitalisering av pappersdokument. Krav på detta verktyg är att bland annat det ska vara kompatibelt med Linux, det ska kunna ta kommandon via kommandoprompt och dessutom ska det kunna hantera skandinaviska tecken.Tolv OCR-verktyg granskades, sedan valdes tre verktyg ut; Ocrad, Tesseract och OCR Shop XTR. För att testa dessa scannades två dokument in och digitaliserades i varje verktyg.Resultatet av testerna är att Tesseract är de verktyget som är mest precist och Ocrad är det verktyget som är snabbast. OCR Shop XTR visar på sämst resultat både i tidtagning och i antal korrekta ord..

Den här studien tar utgångspunkt i ett projekt för att digitalisera undervisning för nyanlända. Syftet med studien är att öka kunskapen kring hur Digitalisering av undervisning kan användas för att individanpassa svenskundervisning för nyanlända ur ett lärarperspektiv. En fråga som behandlas är om Digitaliseringen påverkat lärarnas syn på individanpassning. Studien besvarar också frågorna om Digitaliseringen förändrat lärarnas undervisning och hur styrdokumentens individualiseringsintentioner framkommer i Digitaliseringsprocessen.En kvalitativ ansats valdes och i studien har halvstrukturerade intervjuer gjorts med fyra stycken Sfi-lärare. Intervjuerna spelades in och transkriberades sedan ordagrant.

Den här studien undersöker hur förutsättningar för lärande förändras genom digital humanities.Utgångspunkt för lärande hämtas ur designteoretiskt multimodalt perspektiv. Teoretiskutgångspunkt för att uppnå förståelse inom digital humanities är hermeneutisk teori. Studien hargenomförts med den öppna metoden litteraturanalys och analyserar antologin DigitalHumanities Pedagogy: Principles, Practices, Politics. Studien belyser digital humanities utifrånolika kunskapsskapande aktiviteter inom lärande och hur lärande kan främjas genom digitalaverktyg och inlärningsmiljöer. Studien belyser exempel på hur digital humanities ställer nyakrav på undervisning och den lärande samt att digitala öppna universitet med fri tillgång tillmaterial och undervisning, förändrar förutsättningarna för institutioner..

This study aims to examine the views on digitization of eight respondents, all working at different libraryinstitutions in Sweden, and how their views are reflected in their library's digitization strategies. The poll wasconducted on the basis of Ingrid Mason's theory of information standards, their structure and sociopoliticalnature. The informantion standards are divided into three aspects, curatorial, semantic and technical, and theyaffect selection of, intellectual and physical access to the digitized material, which in the end is what constitutes the digital cultural heritage.The background to the study is that the Swedish library institutions in the current situation lacks a nationalstandard or a common strategy for the digitization of cultural heritage, while it is still implemented digitizationprojects at many library institutions. The method used is qualitative, structured interviews with open-ended questions.The study shows that one of the main motives behind the libraries' digitization projects is to make librarymaterials available in a new way, creating greater opportunities for the users to take advantage of the material.The library users are the ones who mainly control what is digitized, although aspects of preservation ismentioned. Furthermore, it appears that the respondents believe that digitization offers improved capabilities tosearch and learn more about the collections, but the actual work of image capture, the addition of metadata,presentation to users and long-term preservation is very complex.Views on what it is to be digitized, how the material should be selected and provided with metadata and howit should be presented to users is what creates the standards that libraries use when they digitize their materials,and digitization of library materials creates new conditions for new users to access and use library material.This is a two years master?s thesis in Archive, Library and Museum studies..

I takt med medielandskapets föraändring så utvecklas möjligheterna för medier att positionera sig digitalt alltmer. Denna kandidatuppsats har som syfte att undersöka hur denna förändring påverkar de svenska dagstidningarna när det kommer till Apples iPad. Vår frågeställning är således; hur tar svenska dagstidningar sig an iPad som en ny medieplattform?Vi har valt att använda oss utav kvalitativa intervjuer med de ledande aktörerna på den svenska dagstidningsmarknaden. Eftersom det här är ett så pass nytt och outforskat område finns det begränsat med relevant teori att tillgå.

Samhällets Digitalisering innebär stora möjligheter till spridning och återbruk av informationsamtidigt som digitala klyftor skapas. Bland de medborgare som inte till fullo anammat den nyatekniken återfinns en stor grupp äldre, något som påverkar dessa individers möjligheter till en höglivskvalité i form av delaktighet, oberoende och god rörlighet. En aspekt i detta sammanhang äräldres möjligheter att åka kollektivt och på egen hand planera och genomföra resor, något somförutsätter en god tillgång till och förståelse av kollektivtrafikinformation. Föreliggandeexamensarbete avser här att belysa kognitiva effekter av det skifte i interaktionsmiljön som sker närkollektivtrafikens tids- och linjeinformation digitaliseras. Studien baserar sig på en situerad ansats tillmänniskans kognition, ett teoretiskt perspektiv som innebär att tänkandet baserar sig påmultimodala konceptuella erfarenheter.

The aim of this thesis is to describe digitization of images in two Swedish museums. We want to examine their reasons to digitalize; the administrative and organizational aspects of their work and how they handle the problems of preservation and access to the digitalized images. These problems will be examined through our main questions: Why do the museums choose to digitize their image collections? How are their work organized in terms of staff and economical matters? What kind of software do they use, and which technical solutions do they choose? Which preservation and access strategies for ensuring long-term preservation and access of the digital images do the museums work with? How do the museums select material for digitization? How do they handle the matter of discarding of materials? The study was conducted both by reading text material and interviewing personnel at the two museums. The museums? main reasons for digitization seem to be to protect fragile materials from deterioration and provide greater access to the collections.

I denna rapport beskrivs arbetet med att tillvarata och anpassa data från en enkätundersökning till digital hantering i GIS. Undersökningen är en besöksstudie utförd av Karlstads kommun och Skogsstyrelsen för att kartlägga människors rörelsemönster i I2-Skogen, ett gammalt militärt övningsfält som numera används som rekreationsområde. Enkäten består av ett antal frågor om exempelvis typ av aktivitet, ålder och åsikter om området, samt en karta på vilken besökaren ritat in var i området han eller hon rört sig. Utgångsmaterialet för arbetet har varit en databas innehållande enkätsvaren, samt originalkartorna med den ritade informationen. Arbetet omfattar dels att undersöka om kartinformationen kan digitaliseras automatiskt genom scanning och vektorisering i batch, och dels att normalisera och strukturera databasen med enkätsvaren.En metod för Digitalisering har utarbetats och testats på ett urval av kartorna.

The purpose of this thesis is to examine how two separate museums have realised the task of digitizing their collections, as well as to learn what options, possibilities and resources have been available to them during this process. Additionally, the aim here is to find how the two museums have dealt with problems in connection to the digitization projects, since there are as-of-yet no established regulations or standards to guide them in their digitization efforts. However, national and international working groups seeking to establish better collaboration between archives, libraries and museums ALM institutions have recently begun to formulate recommendations and suggested standards. Some of these recommendations have been used here as a theoretical framework in the examination of the two museums. The research questions posed are: What options, possibilities and resources have been available to the museums in their digitization projects, in terms of economy, staff, technical equipment and time?; For what purpose are the museums digitizing their collections?; and How does their purpose influence the process and chosen procedures? Also discussed here is how the museums relate to some of the existing recommendations.

The aim of this thesis is to examine the possibilities and challenges facing an archive, Svenskt barnbildarkiv (SBBA), if to publish its material online. Our context for this study is image indexing. Our main questions are: How can SBBA index their pictures for a possible publication on the Internet? Are there any pros or cons in the determination of topics in children?s images, and in that case, which? What search paths are important when indexing children?s pictures, and why are they important? To answer these questions, the thesis is built on a wide study of interdisciplinary literature. But also on SBBA: s own handbook for image ?registration?, and on interviews with the persons working at the archive SBBA, in Eskilstuna.

The aim of this master thesis is to examine the attitudes among library staff regarding a music downloading service called Musikwebb, which is available in many Swedish public libraries. It focuses on the impact of Musikwebb on the process of music selection, the relationship between Musikwebb and the digital development in public libraries and what service Musikwebb offers its users. The gathering of material was executed through focus group interviews with library staff in four libraries. This empirical material we divided in three categories: Music selection, The Library and its digital services, and Library services. We use the results of Sanna Talja?s discourse analysis regarding the relationship between Music, Culture and the Library to analyze our material.