Sök:

Sökresultat:

204 Uppsatser om Didaktisk - Sida 1 av 14

Didaktisk analys - ett verktyg för kollektivt lärande?

Syftet med denna studie var att undersöka den Didaktiska analysens betydelse för utveckling avlärares kollektiva kompetens i arbetslag. Uppsatsens litteraturdel behandlar bland annat den Didaktiska historiken, reflektion, Didaktisk kompetens och kollegial handledning. Undersökningen baserades på observationer av arbetslagets möten samt intervjuer av de fyra individerna i arbetslaget. Resultatet speglade lärarnas egna synpunkter och erfarenheter kring verktyget Didaktisk analys.Av resultaten från den empiriska studien, kunde konstateras att samtliga lärare ansåg att användandet av Didaktisk analys var positivt för arbetslaget. Exempelvis hade de strukturerade träffarna med didaktikern lett till förbättrat samarbete.

Didaktisk kompetens i den mål- och resultatstyrda skolan : En kvalitativ intervjustudie med lärare i år 1-6

Dagens skola är på vissa punkter inte alls olik skolan som fanns i början av 1900-talet. Den målstyrning som idag är tydligt markant förekom redan under förra seklets början men då i form av specifika ämnesmål. Över tid har dessa mål kommit att revideras i många led och resulterat i den mål- och resultatstyrda skola vi har idag. I den mål- och resultatstyrda skolan anses Didaktisk kompetens och lärarprofessionalism vara viktig. Syftet med detta examensarbete är att få insikt i och förståelse för hur lärare i den mål- och resultatstyrda skolan möter kraven på Didaktisk kompetens.

PBL som didaktisk metod i vuxenutbildning - Tutorers upplevelser

Syftet med arbetet har varit att belysa PBL som Didaktisk metod genom att undersöka hur tutorer upplever denna. Jag har genomfört åtta semistrukturerade intervjuer med tutorer vid läkarutbildningen i Lund. Sammanfattningsvis pekar resultatet av min undersökning på att PBL-metoden är en lämplig Didaktisk metod på läkarutbildningen i Lund. De flesta tutorer tycker också att studenterna är positivt inställda till metoden och att de tar ett stort ansvar för sitt lärande. Gruppdynamiken och grupprocessen har mycket stor inverkan och betydelse för PBL-arbetet och den sociala processen spelar en framträdande roll för tutorernas positiva upplevelser av sin yrkesroll.

Varför har vi bild i skolan?

Föreliggande examensarbete behandlar det retorikDidaktiska begreppet imitatio som undervisnings- och lärandemetod. Syftet är att undersöka vad imitatio (efterbildning) kan betyda i Didaktisk mening, hur det skiljer sig gentemot det svenska begreppet imitation och hur lärare tillika retorikstudenter förhåller sig till det i sin undervisning och i sin kompetensutveckling. Med utgångspunkt i syftet har två metoder använts; telefonintervjuer med fyra lärare som vidareutbildat sig i den retorikDidaktiska kursen Progymnasmata samt en litterturstudie. Telefonintervjuerna bidrar med ett praktiskt Didaktiskt underlag från yrkesverksamma didaktiker, och litteraturstudien ligger till grund för undersökningen av imitatios retoriska ursprung och Didaktiska relevans samt imitationsbegreppets olika tvärvetenskapliga innebörder. Resultatet visar att imitatio som retorikDidaktiskt begrepp i betydelsen medveten efterbildning har ett begränsat inflytande i samtida Didaktisk forskning, trots dess över tvåtusen år långa historia med omfattande tillämpning.

En vision om en ny didaktik för undervisning i företagsekonomi

Detta examensarbete är genomfört inom ramen för examensarbetet på lärarprogrammet vid Malmö högskola. Syftet med uppsatsen är att visa på möjligheterna med ny didaktik vid undervisning i företagsekonomi på gymnasiet. Metoden som använts är studie av relevant pedagogisk och Didaktisk litteratur. Resultatet är ett förslag på möjligheter med ny didaktik i ämnet Företagsekonomi med hjälp av MMORPGs funktioner. Slutsatsen är att användandet av MMORPGs vid undervisning i ämnet Företagsekonomi skapar många värdefulla fördelar ur Didaktisk synpunkt i jämförelse med dagens klassrumsdominerade didaktik..

Färdigheten att efterbilda eller oskicket att härma? : - Om imitatio (efterbildning) respektive imitation (härmning) som undervisnings- och lärandemetoder

Föreliggande examensarbete behandlar det retorikDidaktiska begreppet imitatio som undervisnings- och lärandemetod. Syftet är att undersöka vad imitatio (efterbildning) kan betyda i Didaktisk mening, hur det skiljer sig gentemot det svenska begreppet imitation och hur lärare tillika retorikstudenter förhåller sig till det i sin undervisning och i sin kompetensutveckling. Med utgångspunkt i syftet har två metoder använts; telefonintervjuer med fyra lärare som vidareutbildat sig i den retorikDidaktiska kursen Progymnasmata samt en litterturstudie. Telefonintervjuerna bidrar med ett praktiskt Didaktiskt underlag från yrkesverksamma didaktiker, och litteraturstudien ligger till grund för undersökningen av imitatios retoriska ursprung och Didaktiska relevans samt imitationsbegreppets olika tvärvetenskapliga innebörder. Resultatet visar att imitatio som retorikDidaktiskt begrepp i betydelsen medveten efterbildning har ett begränsat inflytande i samtida Didaktisk forskning, trots dess över tvåtusen år långa historia med omfattande tillämpning.

Lärarkompetens

Syftet i studien var att beskriva, analysera och försöka förstå vad lärarkompetens var, men även att forskningsmässigt inringa regeringens sju grundkompetenser. För att besvara syftet använde vi oss av en kvalitativ metod grundad i hermeneutisk teori. Studien byggde på kvalitativ intervjuer samt en litteraturstudie. I studien intervjuades även verksamma gymnasielärare i en gymnasieskola i en mellanstor stad i Sverige. Resultatet av denna studie var att en lärare har lärarkompetens när han/hon har en pedagogisk grundsyn, olika värderingar, god attityd och reflektions- förmåga.

Undervisning på förstärkta program för elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar - åtta pedagogers röster om didaktisk anpassning

Titel: Undervisning på förstärkta gymnasieprogram för elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar ? åtta pedagogers röster om Didaktisk anpassning (Teaching at Enhanced Upper Secondary School Programmes for Pupils with Neuropsychiatric Disorders ? Eight Pedagogues? voices about Didactic Adaptation) Författare: Karin Wisti Typ av uppsats: Examensuppsats, avancerad nivå (15hp) Handledare: Barbro Bruce, Examinator: Marie Leijon Program: Specialpedagogprogrammet vid Malmö Högskola Datum: 2011-05-25 Denna kvalitativa studie är ett försök att fånga in och beskriva de diskurser som råder bland lärare som undervisar på förstärkta gymnasieprogram för elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Genom att i fokusgruppintervjuer lyssna till och försöka förstå pedagogernas förhållningssätt och den rådande diskursen på fyra verksamheter har jag försökt bidra med kunskap om Didaktisk anpassning och ökad förståelse för hur elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar kan ges möjlighet att prestera utifrån faktisk förmåga i gymnasieskolan, oavsett valt program och skola. Studien pekar på att det råder en relativt stor samstämmighet i de diskurser som ligger till grund för de Didaktiska anpassningar de intervjuade pedagogerna gör i sitt arbete med eleverna på de fyra verksamheterna. Pedagogernas förhållningssätt präglas av kunskap om vilka hinder neuropsykiatriska funktionsnedsättningar kan innebära för eleverna.

Filmens roll i svenskundervisningen : En studie av lärares förhållningssätt till mediet i gymnasieskolan

Syftet med arbetet är en fördjupning i och undersökning av filmens potential som Didaktisk redskap i gymnasieskolans svenskundervisning och i vilken utsträckning mediet används. Multimodal teoribildning har studerats och en extensiv litteraturgenomgång genomförts för att identifiera möjliga användningsområden för film. Kvalitativa intervjuer med lärare som är verksamma i svenskämnet i gymnasieskolan idag har utförts. Det huvudsakliga resultatet från studien belyser att lärare är positivt inställda till att använda film i sin undervisning och gör det till viss del, men att det behövs mer vägledning och struktur runt både konsumtion och produktion av film för att lärarna ska kunna nyttja dess fulla multimodala och Didaktiska potential i klassrummet..

Dyslexi ur en pedagogisk didaktisk dimension

Arbetets art: Examensarbete, om 15hp inom lärarprogrammet. Vårterminen 2008.

Lärarnas roll i skolans didaktiska utvecklingsarbete

Syftet med min studie är att uppfatta hur och på vilket sätt lärarna på en gymnasieskola deltar i skolans Didaktiska utvecklingsarbete och hur de ser på sin roll i detta arbete. Arbetet ger en översikt över tidigare forskning om didaktik och med hjälp av att intervjua lärare på en gymnasieskola ville jag ta reda på hur de deltar i skolans Didaktiska utvecklingsarbete och deras egen syn på sitt deltagande. Resultaten av mina intervjuer visar på att även om det finns samarbetsformer och drivs ett flertal olika projekt med Didaktisk anknytning så finns det ingen skolgemensam Didaktisk utvecklingsprocess där lärarna deltar och som utgår från lärarnas Didaktiska frågeställningar. Resultaten visar också på att lärarna endast i liten utsträckning tillgodogjorde sig forskningsresultat när de sökte svar på sina Didaktiska frågeställningar.

Flexibiliteten gör platsen till en guldgruva : Didaktisk planering i den mobila förskolan

Syftet med detta arbete är att undersöka förskollärares Didaktiska överväganden och val vid planering av verksamheten i de mobila förskolorna i Uppsala kommun, sett i relation till den variation av plats och utemiljö som den mobila förskolan erbjuder. Utgångspunkten i studien ligger i hur förskollärarna på de mobila förskolorna uppfattar relationen mellan val av verksamhetsinnehåll och organisation respektive val av plats och miljö. Studien utgår från ett Didaktiskt perspektiv och för att besvara studiens syfte och frågeställningar har fyra samtalsintervjuer med förskollärare på de mobila förskolorna genomförts. Under samtalen framkom mönster som pekar på att förskollärarna förhåller sig flexibelt till sina planeringar samt att barns inflytande spelar en avgörande roll för förskollärarens Didaktiska planering i relation till platsen. Således varierar det om det är platsen som styr planeringen eller om det är valet av verksamhetsinnehåll som styr platsvalet.

Surfplatta, ett pedagogiskt verktyg i förskolan?

Den här studien handlar om hur surfplattor används på förskolor. Syftet med undersökningen är att få insikt i hur pedagogerna på förskolorna integrerar surfplattorna för att främja och utveckla barns lärande. Det är en studie med kvalitativt metodval, där observationer och intervjuer har varit metoder för att samla in mitt empiriska material. Studien är gjord på två förskolor med sammanlagt sex pedagoger. Det empiriska materialet analyseras utifrån teorier kring implementering av teknik i förskolan med hjälp av begreppen innehållskunskap, Didaktisk kunskap och teknisk kunskap.

Spelfilm som pedagogiskt hjälpmedel i kultur och idéhistoria

I den här studien försöker jag lämna en redogörelse på hur lärare kan arbeta Didaktiskt och metodiskt med spelfilm i undervisningen, i kursen kultur och idéhistoria på gymnasiet. Via en kvalitativ intervju-undersökning med elva elever som läser kultur och idéhistoria på klippans gymnasium, och kopplingar till Didaktisk forskning i ämnet har jag lyft fram olika förhållningsätt att använda spelfilm. För att lärare ska förhålla sig Didaktiskt och metodiskt med spelfilm i undervisningen krävs det att lärare är insatta i Lpf 94, kursmålen och följer upphovsrätten. Det krävs även att lärare har Didaktisk kunskap om hur en spelfilm i undervisningen bör förbehandlas och efterbehandlas med eleverna. Det är även betydande att lärare är medvetna om mediareception, att elever kan läsa av spelfilmer olika beroende hur lärare väljer att visa spelfilmer..

Några pedagogers didaktiska val i läs- och skrivundervisning : -utifrån ett socialinteraktionistiskt perspektiv och med fokus på utveckling av didaktisk kompetens

Ett av skolans viktigaste uppdrag är att skapa goda möjligheter för barnens läs- och skrivutveckling, därav är det av största vikt för pedagoger att besitta en bred kompetens inom detta område. Syftet med denna uppsats är att diskutera några pedagogers Didaktiska val i arbetet med barns tidiga läs- och skrivutveckling mot bakgrund av deras utbildning och arbetslivserfarenheter. Den empiriska studien belyser hur några pedagoger motiverar sina Didaktiska val beträffande undervisningsinnehåll och arbetsformer samt vad som påverkat dessa val. Studien omfattar både kvalitativa intervjuer och observationer. Analysen sker utifrån det socialinteraktionistiska perspektivet vilket dominerar forskningen idag samt genomsyrar gällande styrdokument.

1 Nästa sida ->