SyftetmeddennauppsatsärattkartläggaDaveUlrichsteoretiskagrundförkon-­?ceptetHRTransformationochprövahållbarhetenidenteoretiskagrunden.TidigareforskningharfokuseratpåkonsekvensernaavimplementeringenavkonceptetmedandennastudiefokuserarpåUlrichsteoretiskabakgrund.Förattkartläggaochhållbarhetsprövakonceptetharjaganväntmigavargumen-­?tationsanlys.Genrebestämninghargjortsmedhjälpavettnarrativtförhållnings-­?sättochenstrategifördekonstruktion.ResultatetvisarattUlrichskonceptbyggerpåargumentsomsaknarempirisktstöd,ibådetidigellersenarelitteratur.PresentationenavHRTransformationharväldigtstoralikhetermedmanagementkonceptetBusinessProcessReengi-­?neering(BPR).DessutomvisaruppsatsenpåattHRTransformation,precissomBPR,saknarempiriskstödfördetutlovaderesultatet.Ulrichundvikerattrefera-­?ratillforskningsomstödförmodellentrotsattdelaravdenharmerän15årpånacken..

??Uppsatsen syftar till att göra en genuskritisk undersökning av en text Att göra lärandet synligt i vilken Reggio Emilias filosofi presenteras. Med hjälp av feministisk poststrukturalism, diskursanalys och dekonstruktion har jag i materialet kunnat identifiera en stark särartsdiskurs om kön, som bygger på två könskategorier, flickor och pojkar, som är ömsesidigt uteslutande och varandras motsatser. Trots att man inom Reggiodiskursen ofta betonat en konstruktionistisk kunskapssyn och hur ?alla barn är kompetenta och intelligenta? om de bara får vistas i intelligenta lärandemiljöer framstår synen på kön som essentialiserande.

I denna underso?kning studeras karakta?ristiska motivationsfaktorer fo?r entrepreno?rer inom spelutveckling. Syftet a?r att bidra till o?kad fo?rsta?else av de motivationsfaktorer som driver spelutvecklare att bli entrepreno?rer och till att fortsa?tta driva verksamheten. Genom att studera de motiv en individ har till att starta fo?retag menar Berridge (2004) att fo?rsta?else fo?r entrepreno?riell motivation kan erha?llas.

Uppsatsen syfte är att undersöka hur normalitet skapas på låst institution, detta genom att undersöka hur kategorier som kön och sexualitet skapas genom talet. Våra frågeställningar är:Hur skapar behandlingspersonalen, genom sitt tal, ungdomars kön på låst institution, hur skapas kön i behandlingspersonalens beskrivningar av ungdomarnas problematik, hur skapas kön i behandlingspersonalens beskrivningar av ungdomarnas sexualitet? Vi använder oss av diskursanalys som metod med en teoretisk utgångspunkt i socialkonstruktionismen. Vi använder oss av och problematiserar begreppen kön, sexualitet, makt och diskurs. Vårt material utgörs av intervjuer med behandlingspersonal på två låsta institutioner, en för flickor och en för pojkar.

Den här uppsatsens syfte är att undersöka vad ett feministiskt poststrukturalistiskt subjektsteoretiskt angreppssätt kan ge för kunskap om barns subjekt- och könsskapande i förskolan. Detta teoretiskt/metodologiska perspektiv innebär i den här uppsatsen att kön ses som något som görs inom språk och diskurser i vardagliga lokala pedagogiska processer och att jag, både som pedagog och forskare, deltar som medskapande i dessa. I undersökningen analyseras samtalet mellan mig och fem barn under en aktivitet som jag leder och som handlar om bokstavssymboler och bokstavsljud. Barnen var i åldrarna fem till sex år och samtalet är inspelat med mp3-spelare. Genom diskursanalys och dekonstruktion gör jag olika läsningar av tre sekvenser från ljudinspelningen.

Inom ett servicemöte finns det många olika faktorer såsom miljö och olika aktörer som har en påverkan på den upplevda kvalitén och tolkningen av platsen och verksamheten. I arbetet har vi strävat efter att undersöka hur Kronovalls Vinslott arbetar för att skapa en gourmetupplevelse. Detta är ett kvalitativt arbete där vi har utgått från intervjuer, observationer och insamlat textmaterial. Genom att undersöka Kronovalls Vinslott har vi försökt se hur en verksamhet i praktiken gör för att skapa och stödja gourmetupplevelsen genom; texter, frontpersonalen, det fysiska stödet och de olika interaktioner som kan uppstå i servicemötet. Undersökningen visar på att begreppet gourmet är diffust, men att det finns många likheter i hur personalen på Kronovalls Vinslott tolkar begreppet.

Att beträda Ann Jäderlunds poetiska landskap i samlingen Som en gång varit äng är en omtumlande upplevelse. Den värld man möter i dikterna är rik på symboler/metaforer och bilder insvepta i bedrägligt prunkande grönska med starkt erotiska undertoner. Dikternas utgångspunkt är ofta traditionella bilder av kvinnligt/manligt som sedan bearbetas och dekonstrueras. Denna dekonstruktion av konventionella och vedertagna begrepp analyseras i min uppsats, ur ett feministiskt/eklektiskt perspektiv, genom fördjupade närläsningar av den poetiska texten..

I uppsatsen undersöker jag ur ett queerteoretiskt perspektiv, och med diskursanalys och dekonstruktion som metoder, heteronormativitet i skönlitterära bilderböcker. Analysen stödjer sig dels på Michel Foucaults samt Ernesto Laclaus och Chantal Mouffes diskursteorier, dels på Judith Butlers beskrivningar av samhällets heterosexuella matris och identitet som en performativ processuell konstruktion. Jag undersöker om och på vilka sätt heterosexualitet framställs som given sexuell identitet i de mest lånade bilderböckerna på Stockholms stadsbibliotek de senaste åren och i ett urval böcker som skildrar hur familjer får barn. Det innefattar granskning av såväl vilka relationer som representeras i böckerna som vilka subjektspositioner som böckerna erbjuder läsaren. Har läsaren möjlighet att identifiera sig med litterära figurer utan att först ta ställning till kön, undrar jag.

Att beträda Ann Jäderlunds poetiska landskap i samlingen Som en gång varit äng är en omtumlande upplevelse. Den värld man möter i dikterna är rik på symboler/metaforer och bilder insvepta i bedrägligt prunkande grönska med starkt erotiska undertoner. Dikternas utgångspunkt är ofta traditionella bilder av kvinnligt/manligt som sedan bearbetas och dekonstrueras. Denna dekonstruktion av konventionella och vedertagna begrepp analyseras i min uppsats, ur ett feministiskt/eklektiskt perspektiv, genom fördjupade närläsningar av den poetiska texten..

Att beträda Ann Jäderlunds poetiska landskap i samlingen Som en gång varit äng är en omtumlande upplevelse. Den värld man möter i dikterna är rik på symboler/metaforer och bilder insvepta i bedrägligt prunkande grönska med starkt erotiska undertoner. Dikternas utgångspunkt är ofta traditionella bilder av kvinnligt/manligt som sedan bearbetas och dekonstrueras. Denna dekonstruktion av konventionella och vedertagna begrepp analyseras i min uppsats, ur ett feministiskt/eklektiskt perspektiv, genom fördjupade närläsningar av den poetiska texten. .

The purpose of our master?s thesis is to study the diversity discourse, used in Sweden, particularly the so-called ethnic diversity at the work place discourse.Our aims are to map and analyze the conceptualization of difference used in the diversity rhetoric. We intend to pursue our aim by studying the rhetoric of diversity, used for diversity promotion in the private and public sectors. Also, we will investigate into what conceptualizations of difference are used in the organizations in the name of ?diversity?.

Arbetet är inte en ensaksfråga eller en djupanalys. Det rör vid raserande och dekonstruerande. Det handlar om att föreställningar byggs upp och kan brytas ner. Det handlar om hus, ytor, skikt och strukturer. Om samhället.

Äktenskapsbegreppet har under 1990- och 2000-talet varit under het debatt. Debatten har gällt om äktenskapsbegreppet kan innefatta samkönade parrelationer eller inte. I debatten har argument framförts som verkar mena att äktenskapsbegreppet har en absolut bestämd innebörd och att äktenskapsbegreppet därför är någonting givet som människan kan upptäcka. I uppsatsen problematiseras idén om existensen av ett absolut bestämt äktenskapsbegrepp utifrån två inte helt åtskilda perspektiv, nämligen ett historiskt och ett filosofiskt dekonstruktivistiskt. Historien verkar vittna om att äktenskapsbegreppet har varit under förhandling förr.

Bakgrund: Övervikt och fetma är ett ökande problem i Sverige och stora delar av världen, för både vuxna och barn. Övervikt och fetma hos modern innan och under graviditeten ökar risken för övervikt och fetma hos barnet. Risken för fetma hos barn ökar i proportion med föräldrarnas fetma. Fetma vid 4 års ålder ökar riskerna för fetma senare i livet. Ett överviktigt/obest barn har generellt sämre livskvalité och är oftare deprimerade, fetma orsakar också sjukdomar som t.ex.

Bakgrund Oha?lsa bland arbetslo?sa a?r ett stort samha?llsproblem. Med la?gkonjuktur och o?kning av arbetslo?shet kra?vs a?ven samha?llsinsatser form av rehabilitering och arbetsmarknadsinsatser fo?r att fa? ma?nniskor tillbaka till sysselsa?ttning och da?rmed ekonomisk sja?lvsta?ndighet. Syfte Syftet med studien a?r att belysa de fo?ra?ndringar som sker hos individer ga?llande motivation och tilltro till sin egen fo?rma?ga efter genomga?nget projekt hos Samordningsfo?rbudet O?stergo?tland.