"-Hallå, bajskorv!"
Om hur könad subjektivitet skapas i språkandet mellan mig som pedagog och barn i förskolan.
Den här uppsatsens syfte är att undersöka vad ett feministiskt poststrukturalistiskt subjektsteoretiskt angreppssätt kan ge för kunskap om barns subjekt- och könsskapande i förskolan. Detta teoretiskt/metodologiska perspektiv innebär i den här uppsatsen att kön ses som något som görs inom språk och diskurser i vardagliga lokala pedagogiska processer och att jag, både som pedagog och forskare, deltar som medskapande i dessa. I undersökningen analyseras samtalet mellan mig och fem barn under en aktivitet som jag leder och som handlar om bokstavssymboler och bokstavsljud. Barnen var i åldrarna fem till sex år och samtalet är inspelat med mp3-spelare. Genom diskursanalys och dekonstruktion gör jag olika läsningar av tre sekvenser från ljudinspelningen. Jag skriver fram ett antal verksamma diskurser: Vuxen/barn-diskursen, rolig pojke-diskursen, fina flickan-diskursen, bokstavs-diskursen, utvecklings-diskursen, tävlings- och samarbetsdiskurserna samt den kompensatoriska genus-diskursen. Dessa diskurser som jag identifierar/skapar bildar sammantaget diskursiva kedjor som sätter gränser för vad som är möjligt att göra och bli, som kön och subjekt, i den här situationen. I mina läsningar blir alla vi som deltar, både barnen och jag, aktiva i att skapa könad subjektivitet. Särskilt intressant ur mitt perspektiv som blivande förskollärare är hur jag, i egenskap av pedagog och vuxen, omedvetet och trots mina ambitioner att göra annorlunda, deltar i att skapa stereotypa könssubjekt. Den roliga och tävlingsinriktade pojken och den fina samarbetande flickan positioneras via den makt jag ges i samtalet.