Kursen Datorkunskap ingår i 15 av de 17 nationella program som finns inom gymnasieskolan idag. I styrdokumenten finns tydliga riktlinjer på att flera delar i kursen ska anpassas till vald studieinriktning . Varje program har sitt eget programmål där inriktningar och förslag på områden för samverkan och infärgning lyfts fram. Styrdokumenten betonar vikten av samverkan mellan lärare och infärgning av ämnen för att programmen ska uppfylla sina mål. Syftet med detta examensarbete är att utvärdera hur anpassningen av kursen Datorkunskap sker i olika studieinriktningar utifrån styrdokumenten.

Studien söker hur pedagoger upplever att datorn med dess mjukvara och kommunikativa möjliheter färgar den pedagogiska situationen, vilken kan bestå i datorämnet självt eller i samarbetande undervisning med andra ämnen. Ämnesområdet är en överblick på hur IKT (informations och kommunikationsteknik) utvecklas inom gymnasieskolan. Vad har datorämnen (Datorkunskap, programhantering, datorkommunikation, operativsystem, persondatorer, programmering a, Webbdesign.) och kärnämnen (Svenska, engelska, matematik, naturkunskap, religionskunskap, samhällskunskap, estetisk verksamhet och idrott och hälsa) för inflytande på varandra, och vad kärnämnes- respektive datorämneslärare anser om IKT och skolutveckling. Undersökningen belyser även utvecklingstrender utifrån gymnasieskolans styrdokument och utvecklingsdokument. Undersökningens omfattning är en kvalitativ studie bestående av intervjusammanställning och litteraturstudie.

Syfte: Skolverket ? KK-stiftelsen - Myndigheten för skolutveckling etc., har genomfört flera undersökningar och rapporter de senaste två senaste decennierna om datorer och IT. Dessa är givetvis värdefulla för skolutveckling i allmänhet och för den enskilde inom skolområdet för reflektion över sin egen praxis. Syftet med min undersökning har ett praktiskt intresse. Jag vill fånga in ungdomars uppfattningar om Datorkunskap/ IT i perspektivet, då ? nu - sedan.

I organisationer är det av mycket hög betydelse att kommunikationen och utbyte av information fungerar bra, och ett medel som kan främja den interna kommunikationen är ett intranät. Dock finns vissa problemområden som bör beaktas och tas hänsyn till när intranät ska agera som främsta kommunikationskanal. Om användarna upplever brister i intranät som kommunikationskälla, måste de intranätansvariga inom organisationen åtgärda dessa problem.Uppsatsens undersökning går ut på att jag har besökt sex olika butiker som tillhör en mångfilialkedja, för att se vilka konsekvenser ett intranät får för kommunikationen. Jag intervjuade både anställda och butikschefen i butikerna för att få deras syn på intranät som kommunikationskanal. För att få fram så bred information som möjligt och för att kunna ge ett så pålitligt resultat som möjligt höll jag även en intervju med de intranätansvariga inom kedjan.Syftet med uppsatsen är att undersöka vilka konsekvenser ett intranät får för kommunikationen i en mångfilialkedja.

Elektroniska böcker är ett relativt nytt koncept som inte riktigt gjort några stora landvinningar, trots att ny teknik kommit och framsteg görs. Syftet med uppsatsen är att se vilka brister som finns i utlåningssystem för e-böckerna. Med hjälp av en kvalitativ undersökningsmetod tar vi en närmare titt på Malmö och Lunds stadsbiblioteks hemsidor. Intervjuer av bibliotekspersonal och användbarhetstest samt en teorigenomgång är basen för vår undersökning. Med hjälp av detta ville vi se vilka brister som fanns vid utlåning, ur ett användbarhetsperspektiv, och dra våra slutsatser utifrån de resultat vi fått.

Rapporten behandlar datorstödda multimedia utbildningar vars syfte är att utbilda ovana användare i Datorkunskap. Hur ska instruktioner utformas för att stödja inlärning i dessa datorstödda utbildningar? Vilka instruktionsteorier och inlärningsteorier är viktiga att stödja? Detta är de huvudsakliga frågeställningar rapporten behandlar. Studien innefattar en utvärdering av tre datorstödda utbildningsprogram för att besvara vilka instruktioner programmen stödjer. Utöver utvärderingen har även en empirisk studie i form av en direktobservation utförts.

Studien undersöker samband mellan gymnasielärares bakgrund och IT-kompetenser samt hur arbetet med IT organiseras på gymnasieskolor och vilka möjligheter till kompetensutveckling som gymnasielärare har. Samtliga data kommer från en anonym webbaserad enkätundersökning som besvarades av 62 gymnasielärare på olika gymnasieskolor i mellersta Sverige (utskick till cirka 290). Insamlad data analyserades kvantitativt i SPSS och Microsoft Excel och presenteras som tabeller och diagram. Intressanta fynd i analysen är att yngre respondenter skattar sina egna IT-kompetenser högre än äldre respondenter och att det finns en tydlig skillnad i att kvinnliga respondenter ser betydligt större behov av kompetensutveckling än manliga respondenter. Vidare ses mjukvara för ordbehandling och skolans lokala lärplattform som två av de viktigaste verktygen i yrket, medan förmågan att skapa egen media i genomsnitt ses som mindre relevant.

Titel: Kvinnors val av inköpskanal inom klädbranschenFörfattare: Arber Tahiri och Mario HorvatHandledare: Krister JönssonInstitution: EkonomihögskolanUniversitet: LinnéuniversitetetKurs: 2FE07EProblemformulering: Vilka faktorer påverkar valet av e-handel och fysisk butik som inköpskanal för kvinnor i åldrarna 15-29? Varför väljs den inköpskanal som prefereras och hur ser köpprocessen ut?Syfte: Syftet med denna uppsats är att beskriva valet av inköpskanal för kvinnor i åldrarna 15-29 inom klädbranschen.Metod: Undersökningsmetoden har varit kvantitativ. Empirin har samlats in genom en enkätundersökning som utförts i centrala Växjö. Primärdata har varit det viktigaste materialet för det resonemang som sker i analys och resultat.Resultat: Faktorer som påverkade valet av e-handel som inköpskanal bestod av bekvämlighet, tillgänglighet, tid, pris och typ av produkt. Gällande fysisk butik så bestod faktorerna av tillit, Datorkunskap, sociala och personliga motiv.

I dagens samhälle har den tekniska utvecklingen gått snabbt framåt. Det krävs i stort sett i de flesta yrken att man har en god datorvana. Som blivande bildlärare vill jag se hur man kan arbeta med att föra in datorn i bildämnet. Att arbeta med datorstödd undervisning i bildämnet är något som både kursplan och läroplan förespråkar. Mot bakgrund av detta har jag intervjuat tre stycken lärare på olika skolor som berättar om hur de gör för att arbeta med datorn i sin undervisning.

Syftet med den här uppsatsen är att undersöka vad skolungdomar använder datorn och In-ternet till. Författaren vill även ta reda på om det finns några skillnader i datoranvändning-en mellan en skolklass med inriktning mot informations- och kommunikationsteknik (IKT) och en skolklass utan IKT-profil.Tidigare forskning har visat att eleverna främst använder datorn i underhållningssyfte. De chattar, skickar e-post, använder olika communities (nätgemenskaper) och spelar spel. Ti-digare undersökningar har också visat att pojkar oftare har tillgång till egen dator än flick-or.I en undersökning, genomförd 2008 och baserad på en enkät i två åttondeklasser, en IKT-klass och en musikklass, har författaren funnit att datorn används på ett relativt likartat sätt i de båda grupperna när det gäller tiden utanför skolan. Här dominerar fortfarande under-hållningsaspekten och eleverna lägger ned mycket tid på chattande och spel.

Skolverket har instiftat ett antal IT-inriktade kurser för gymnasieskolan, men olika teorier beskriver att denna traditionella undervisning är långt ifrån pedagogiskt fulländad. Syftet med detta arbete är att undersöka hur IT-undervisningen i dagens gymnasieskola är upplagd och om lärarna upplever några problemsituationer i undervisningen. Genom att intervjua sex gymnasielärare i en medelstor svensk stad har undervisningsmetoder och problemsituationer kartlagts. Två lärare använder sig av genomgångsfas och därefter uppgiftsfas, en lärare använder PBL som undervisningsmetod, en lärare väljer att slå ihop genomgångsfas och uppgiftsfas och slutligen väljer två lärare att undervisa med hjälp av ett interaktivt inlärningsprogram (I-point). När det gäller hjälpmedel i undervisningen använder samtliga lärare sig av projektor kopplad till dator för att visa genomgångar på projektorduk.

I denna uppsats avhandlas problematiken mellan viljan att använda datorer i undervisningen för mellanstadieelever och de hinder som lärare har för att kunna genomföra detta. I skolans riktlinjer som Lpo 94 står det att skolan ska ansvara för att eleverna lär sig om den nya tekniken som de senare ska behöva i arbetslivet och i samhället generellt. Lärarna känner sig frustrerade då de inte har tillgång till bra datasalar och pedagogiska program. Dessutom känner många av dem att de själva inte har rätt utbildning i ITK som krävs för att göra ett bra jobb. För att det ska fungera behöver skolorna ekonomisk hjälp, It-support samt fortbildning av lärare.

Syftet med arbetet var att bidra med kunskap om flexibel distansundervisning gällande matematik inom kriminalvården. Studien skulle även medverka till en ökad medvetenhet om hinder och möjligheter. En kvalitativ forskningsmetod användes och empirin samlades in med hjälp av en fokusgruppsintervju som följdes upp med tre individuella intervjuer.Lärarna som intervjuades gjorde individuella elevplaneringar. De tog regelbunden telefonkontakt med distanseleverna samtidigt som en relation byggdes upp. Eleverna vägleddes och stöttades för att de skulle kunna klara av studierna.

Dagens samhälle har blivit mer beroende av internet, där de flesta tjänsterna går att utföra online. Nuförtiden är det möjligt att beställa möbler, kläder och annat med hjälp av internet. Detta har gjort att de flesta har lärt sig att använda internet oberoende på deras ålder. Därför har de olika företagen ett stort ansvar att skapa sina webbsidor lättare att använda, för kunden skall kunna utföra sina tjänster smidigt. Frågan är; tänker företagen på målgruppen när de designar en webbsida?Vårt huvudsyfte i projektet är att identifiera nya insikter för att bygga en användbar webbsida baserat på egen forskning och med hjälp av målgruppen.

Reaktionskrafter från monteringsverktyg är troligen en bidragande orsak till mångabelastningsskador i tillverkningsindustrin och monteringsarbete ligger också i topp istatistiken över arbetssjukdomar i Sverige.Idag används i stor utsträckning avancerat styrda verktyg, som kan programmeras så att dekänns bekväma, men det finns ingen utvärderingsmetod för reaktionsmoment som premierardessa funktioner. Dessutom tar dagens utvärderingsmetoder hänsyn till att människor är olikastarka i olika arbetsställningar.En utvärderingsmetods främsta syfte är att hjälpa till vid val av verktyg och vid bedömningom reaktionskraften kan tas upp för hand eller om mothåll bör användas. Tas inte operatörensstyrka beroende på arbetsställning med blir denna bedömning i många fall felaktig.Syftet med det här arbetet är att ta fram en bättre bedömningsmodell för reaktionsmomentfrån monteringsverktyg. Några krav som sätts på den förbättrade metoden är att den ska varaenkel att använda, mätningar ska inte behöva göras på verktyget och den ska ta hänsyn tillvariation i styrka beroende arbetsställning.En grupp om sju testpersoner sattes samman och de utvärderade reaktionsmomentet från envinkelmutterdragare i tre olika positioner. I varje position testades 6 olika typer avreaktionsmoment.