Gruvbrytning i Dagbrott kräver ofta stora kapitalinvesteringar och för att hålla verksamheten lönsam krävs ofta storskalig drift. Truckar utgör ca 60 % av de totala produktionskostnaderna och det är därför viktigt att de används på ett effektivt så att maximal mängd malm kan produceras. Produktionen i en gruva är dynamisk till följd av att tillgängliga vägar, maskinkapaciteter, tillgängliga bergmassor och bergets egenskaper ofta varierar. Dynamiken och de många variablerna gör det svårt att planera och styra produktionen eftersom vissaplaner, såsom exempelvis fördelning av truckar, ofta måste justeras när förutsättningarna ändras.Syftet med den här studien är att kartlägga materialflödet och produktionsstyrningen i ett Dagbrott, samt att identifiera förbättringsförslag.En fallstudie har genomförts vid Boliden Mineral AB (Boliden) i Aitik, Sveriges största Dagbrott. Bolidens prioriteringar är att (1) maximera totalt producerad mängd malm, (2) möta de dagliga produktionsmål för malm och gråberg som finns för varje enskilt sprängområde, och (3) minimera produktionskostnaderna.

Aitik-gruvan utanför Gällivare är en av Europas största koppargruvor. Malm bryts i Dagbrott och släntdesignen bygger till stor del på undersökningar och karteringsarbeten från 1970- och 1980-talet. Idag når Dagbrottet betydligt djupare nivåer jämfört med då dessa studier utfördes. Det var därför aktuellt med en ny undersökning för att avgöra om det råder liknande eller förändrade förhållanden beträffande spricksituationen i Dagbrottet. I detta examensarbete utfördes sprickkartering med hjälp av digital stereofotogrammetri, i syfte att kartera nya blottade delar i Dagbrottet.

Examensarbetet är utfört på uppdrag av Boliden Mineral AB vid deras Dagbrott Aitik, beläget utanför Gällivare. Aitik är en av Europas största koppargruvor och här bryts årligen stora volymer malm, innehållande till största delen koppar men även mindre mängder guld och silver. Gruvbranschen har efter några tunga år återhämtat sig, till stor del tackvare de i dagsläget höga marknadspriserna på metaller. De höga priserna har ytterligare ökat intresset för malmbrytning och i Aitik finns en intention att öka produktionsvolymen under kommande år. En ökad produktion kräver mer resurser och därmed ökar även betydelsen av en väl fungerande planering för produktionen.

Underjordsbrytning är en vanlig brytningsmetod vid gruvdrift. Vad som avgör om man ska bryta malmen genom Dagbrott eller med en underjordsgruva beror på hur malmkroppen ser ut. Underjordsbrytning används ofta vid höggradiga malmkroppar som ligger under jord. De finns många olika metoder men två av de vanligaste är skivrasbrytning och igensättningsbrytning. Som används av Boliden AB och LKAB.

Den stora efterfrågan på järnmalm i världen har lett till att LKAB inrättat ?LKAB 37? som är ett projekt med målsättning att öka produktionen med 35 %, vilket innebär 37 Mton färdiga järnmalmsprodukter per år. För att uppnå målet har LKAB startat upp Gruvberget som är en av tre planerade Dagbrottsgruvor i Svappavaaraområdet. Produktionen i Gruvberget kom igång under 2010 och drivs av LKAB:s dotterbolag LKAB Berg & Betong. I dagsläget är gruvans livslängd uppskattad till år 2016 och planen är att bryta 2 Mton magnetitmalm per år.

Examensarbetet har utförts vid Boliden Mineral AB Dagbrott i Aitik under perioden 2011-03-28 till 2011-06-01. Syftet med examensarbetet var att göra en utvärdering av pallsprängning lutande borrhål för att se om fragmenteringen förbättrades. Dessutom studera andra effekter som påverkas av fragmentering, t.ex. antal icke hanterbara block (stenar större än 1m3), flöde i primär krossanläggning och grävbarhet. Studien genomfördes genom att en försökssalva sprängdes, där en del av borrhålen var vertikala och den andra delen bestod av lutande borrhål.

Anläggningsbranschen har länge ansetts som en relativt fragmenterad bransch där de tre stora leden, beställare, projektörer och entreprenörer drar åt olika håll i ett projekt. Parterna skapar ofta sina egna mål som i själva verket gynnar de själva mer än att gynna hela projektet. Detta konservativa arbetssätt gör varken att projektets kvalitet eller kostnadsbudgeten blir bättre samt att tidsplanen ofta inte räcker till.För att råda bukt på detta problem börjar det växa fram en ny arbetsmodell i Sverige, nämligen utökad samverkan. Utökad samverkan går att tillämpa på samtliga redan befintliga entreprenad- och upphandlingsformer, det är kort och gott ett verktyg som projektet blir tilldelat för att enklare lösa problemen som uppstår från start- till slutfasen i projektet. Själva grundprincipen med utökad samverkan är att det ska flyta på som det egentligen bör, men som ofta inte sker.

LKAB har som mål att utöka produktionen av järnmalmsprodukter till 37 miljoner ton år 2015. Det planeras att öppna tre nya gruvor i närheten av Svappavaara och dessa ska förse Svappavaaras förädlingsverk med rågods. I nuläget används endast rågods från Kiruna och Gruvberget, och det är av intresse att kartlägga processdata med dessa malmer som rågods för att etablera ett nolläge. På det sättet finns det kända referenser när verken i Svappavaara förses med rågods från andra Dagbrott och gruvor.Syftet med examensarbetet var att göra en flödesbalans över produktionen i Svappavaaras verk för att skapa en nulägesanalys. Energi- och järnförluster identifierades och möjligheten till återvinning av vatten och spill från pelletsverket studerades.

Gruvarbete är förknippat med risker och för att kunna bedriva verksamhet under jord på ett effektivt sätt är det viktigt med ett system för att hantera dessa risker. Den tekniska utvecklingen i form av automation och datorisering har lett till stora förbättringar inom den fysiska arbetsmiljön. Gruvarbete är idag inte mer riskfyllt än andra tunga industrier. LKAB är en högteknologisk mineralkoncern och världsledande producent av förädlade järnmalmsprodukter för stålindustrin. De kan konkurrera med Dagbrott genom storskalig brytning och avancerad processtyrning.

Gruvarbete är förknippat med risker och för att kunna bedriva verksamhet under jord på ett effektivt sätt är det viktigt med ett system för att hantera dessa risker. Den tekniska utvecklingen i form av automation och datorisering har lett till stora förbättringar inom den fysiska arbetsmiljön. Gruvarbete är idag inte mer riskfyllt än andra tunga industrier. LKAB är en högteknologisk mineralkoncern och världsledande producent av förädlade järnmalmsprodukter för stålindustrin. De kan konkurrera med Dagbrott genom storskalig brytning och avancerad processtyrning.

I Närke ligger Kumla stad, en liten stad med stor vilja att växa sig större. Som en del i den utvecklingen har man nu bestämt sig för att anlägga en stadspark, Kumla Sjöpark. Sjöparken ska vara en del i stadsutvecklingen och göra staden mer attraktiv för redan boende Kumlabor samt locka till nyinflyttningar. Parken började anläggas vintern 2009-2010 med grävningen av sjöarna. Ett förslag till parkens utformning är gjort av Rolf Pettersson, Landskapsarkitekt, WSP.