Examensarbetet syftar till att inhämta kunskap om planering för Cykeltrafik i städer och att identifiera problem som uppkommer när andelen cyklister ökar i städerna. Framkomligheten och trafiksäkerheten påverkas när andelen cyklister ökar och dessa problem studeras i examensarbetet.Examensarbetet grundas på en litteraturstudie där kunskap om Cykeltrafik och planering för cykelplanering har inhämtas. Vidare har liknande studier om Cykeltrafik i städer sökts. Då arbetet är en pilotstudie och saknar jämförelse i liknande format har även kunskap om datainsamling och metodik studerats.Datainsamling har skett med hjälp av pendlingscyklister i Stockholm som utrustats med GPS logger och kamera på cykeln. 17 cyklister har under maj ? juni 2009 samlat in data till och från arbetet.

Bilens tidigare dominerande plats i trafikplaneringen är idag inte lika självklar. Forskning visar att användningen av fossila bränslen får förödande konsekvenser för miljön. Avgaser och partiklar förstör luften, bullret från bilar tar över stadsrummet och bilvägar är barriärer för gående och cyklister. Trots insikter om biltrafikens negativa följder väljer många bilen vid kortare sträckor. För att minska bilåkandet behöver vi förbättra användningen av hållbara alternativ.

Cyklandet i Malmö har ökat sista åren både relativt och i absoluta tal. Malmö är med sin plats i Öresundsregionen en stad med storstadsambitioner. Studier av litteratur och ute i fält avslöjar att det separerade systemet för cyklister, som Malmö håller fast vid, har vissa brister. Jämförelser med andra städer visar att cykelfält på gatorna fungerar bäst i stadskärnan, medan separerade cykelvägar är bäst i städers perifera delar. För att kunna profilera sig som storstad bör cykelfält finnas på större gator.

Detta arbete syftar till att utreda vilka faktorer som möjliggör ökade flöden av Cykeltrafik på Växjö stationsområde. Arbetets genomförandemoment utgår i aktuell teori och forskning inom området.Utifrån Växjös ambitiösa miljömål och vilja att skapa goda förutsättningar för cyklister (tillsammans med projektledningens önskemål om förslag på detta) bedöms ett stort behov finnas av att hitta lämpliga platser för nya cykelparkeringar och en byggnation av ett nytt cykelgarage. Placeringen för cykelgaraget kommer att utgå från de visioner och planer som finns för tidigare nämnd ombyggnation på Växjö stationsområde..

Hur tar sig människor utan tillgång till bil till externa köpcentrum? Är det meningen att som gående eller cyklist behöva ta sig fram i ett hav av bilar som står parkerade eller kör i cirklar för att hitta den "bästa" parkeringsplatsen? Målet med detta arbete är att undersöka om, och i så fall hur, det planeras för gång- och Cykeltrafikanter vid externa köpcentrum. Arbetet vill uppmärksamma att det ofta finns problem i planeringen för gång- och Cykeltrafikanter kring dessa platser. Syftet är att bidra med kunskap om hur planering och utformning av gång- och cykelvägar vid externa köpcentrum sker. Frågeställningarna har varit följande: (1)Anpassar planerare utemiljön vid köpcentrum till gång- och Cykeltrafikanter? Om det görs, hur görs det då? Om inte, hur bör det göras? (2)Varför ska det planeras för gång- och Cykeltrafik generellt och därmed också vid externa köpcentrum? (3)Vad finns det för dokument och riktlinjer som styr planeringen för gång- och Cykeltrafik både generellt och kommunalt i Lunds kommun? (4)Hur fungerar det egentligen för personer som går eller cyklar vid exemplet Nova Lund? Hur kan det förbättras? En studie av dokument som styr planeringsprocessen för den fysiska planeringen och därmed gång- och Cykeltrafiken har gjorts.

The goal of this thesis is to analyse whether the method ?Observiaire? is of any use for traffic analysis. The method consists of analysing film material, preferably before and after changes are made to an area, by answering a survey for the users that are observed within the population. The method also opens up for deeper qualitative analyses which are rooted in the quantitative data collected from the survey-study. In this study we analyse the method by applying it to the case study of the changes made at Götgatan in Stockholm, where a green wave was implemented and the bicycle road widened.

Det är valet av transport för de korta resorna som har stor betydelse för både miljön och folkhälsan. Att öka andelen gång- och Cykeltrafikanter är av högsta intresse och detta stödjer transportpolitikens mål. Tillgänglighet, trygghet, miljö och hälsa är alla exempel på faktorer som krävs för att öka gång- och Cykeltrafiken. Gång- och Cykeltrafikanter utsätts ofta för besvärande vind och nederbörd när de ska ta sig över Bergnäsbron i Luleå. En skyddad överfart skulle kunna medföra att flera människor väljer att cykla eller gå istället för att ta bilen över bron.

Svenska regeringen har satt ett mål att Cykeltrafiken ska öka sin andel av det totala resandet, samt att Cykeltrafiken ska bli säkrare. I regeringens proposition, mål för framtidens transporter, säger ett av funktionsmålen att förutsättningarna för att välja kollektivtrafik, gång- och Cykeltrafik ska förbättras. För att lyckas uppnå målen kommer det bland annat krävas omfattande infrastrukturinvesteringar i cykelvägnäten. Därför ska Vägverksregionerna kartlägga och inventera behoven av åtgärder som finns för Cykeltrafiken. För att ta reda på behoven har en analys gjorts för vad tidigare gjorda inventeringar säger om nuläge och behov av cykelvägar i Region Norr.

I norra London startade, den sjätte augusti 2011, ett av de största upploppen i modern tid. Syftet med denna teoretiska uppsats är att - inspirerat av londonupploppen - diskutera olika teoretiska sätt att förklara och förstå händelserna ifråga, med särskild fokus på relationen mellan strukturellt och direkt våld. Styrande teman är socialt utanförskap, skam och vanmakt. Analysen indikerar att det sociala utanförskap som strukturellt våld och relativ deprivation skapar är grogrunden för vanmakt och skam ? två känslor som är intimt förknippade med direkt våld.

Uppslaget till det här examensarbetet fick jag av Miljö- och byggkontoret i Nässjö efter att ha gjort praktik på kontoret under två somrar. Den senaste cykelplanen är från 1973 och sedan dess har en hel del ändrats i Nässjö. Cykelvägarna som kommit till de senaste åren har inte följt cykelplanen från 1973, utan har byggts ut efterhand som gatorna restaurerats eller byggts om för andra trafikproblem. Nässjö är en till ytan medelstor stad med 16 000 invånare. Järnvägens utbyggnad i Sverige under andra halvan av 1800-talet var anledningen till att staden byggdes.

Uppslaget till det här examensarbetet fick jag av Miljö- och byggkontoret i Nässjö efter att ha gjort praktik på kontoret under två somrar. Den senaste cykelplanen är från 1973 och sedan dess har en hel del ändrats i Nässjö. Cykelvägarna som kommit till de senaste åren har inte följt cykelplanen från 1973, utan har byggts ut efterhand som gatorna restaurerats eller byggts om för andra trafikproblem. Nässjö är en till ytan medelstor stad med 16 000 invånare. Järnvägens utbyggnad i Sverige under andra halvan av 1800-talet var anledningen till att staden byggdes.

Ett samhälle där en hög andel av transporterna sker på cykel har många fördelar för miljön, hälsan och ekonomin. Inom staden har cykeln även fördelen att den tar lite utrymme i anspråk och kan bidra till en attraktivare stadsmiljö. Syftet med detta arbete är att presentera åtgärder som ger förutsättning för en ökad och säker Cykeltrafik. Baserat på svenska och utländska riktlinjer samt exempel från städer med en hög cykelandel ges en överblick över olika sätt att främja cykling i staden. Det handlar om att inkludera cykelplanering i övriga stadsplaneprocesser, att skapa strategier för stadens utveckling av cykling, att satsa på fysisk infrastruktur anpassad efter cyklisters behov och att informera och följa upp de mål som sätts.

?Hållbar stadsplanering? är ett ämne som får allt större utrymme i dagens samhälle.Det är intressant men samtidigt skrämmande då det handlar om allvarliga frågor. Kommunikationer och transporter är en viktig del i dagens stad och transporterna tenderar att ökar. Att hitta hållbara och miljövänliga ressätt är därför nödvändigt.Staden har alltid varit beroende av kommunikationer och transportsätt. Stadens lokalisering, storlek och struktur har alla påverkats av vilka transportmedel som funnits.

Ett samhälle där en hög andel av transporterna sker på cykel har många fördelar för miljön, hälsan och ekonomin. Inom staden har cykeln även fördelen att den tar lite utrymme i anspråk och kan bidra till en attraktivare stadsmiljö. Syftet med detta arbete är att presentera åtgärder som ger förutsättning för en ökad och säker Cykeltrafik. Baserat på svenska och utländska riktlinjer samt exempel från städer med en hög cykelandel ges en överblick över olika sätt att främja cykling i staden. Det handlar om att inkludera cykelplanering i övriga stadsplaneprocesser, att skapa strategier för stadens utveckling av cykling, att satsa på fysisk infrastruktur anpassad efter cyklisters behov och att informera och följa upp de mål som sätts.

Slussen är Stockholms andra största mötespunkt efter T-centralen. För den omfattande ombyggnation som Slussen står inför är projektets prioritering att minimera störningar i kollektivtrafik, gång ? och Cykeltrafik samt biltrafik då detta är en knutpunkt för såväl bilar, båtar kollektivtrafik samt fotgängare och cyklister. Här passerar 300 000 resenärer dagligen.För att ta reda på hur andra stora projekt har löst sina logistiska problem utfördes intervjuer på personer med insikt på logistik i deras verksamhet. Enkäter delades även ut till de olika delområdena i projekts Slussens byggledning för att få bättre förståelse för hur projektet vill arbeta.För att få en bra översikt över hur många transporter som kommer behöva passera ut och in genom entreprenadernas gränser utfördes beräkningar.Resultatet av undersökningarna visar att det viktigaste är att produkter levereras i rätt tid till rätt plats utan mellanlagring.