Cykelvägar i Nässjö
Uppslaget till det här examensarbetet fick jag av Miljö- och byggkontoret i Nässjö efter att ha gjort praktik på kontoret under två somrar. Den senaste cykelplanen är från 1973 och sedan dess har en hel del ändrats i Nässjö. Cykelvägarna som kommit till de senaste åren har inte följt cykelplanen från 1973, utan har byggts ut efterhand som gatorna restaurerats eller byggts om för andra trafikproblem. Nässjö är en till ytan medelstor stad med 16 000 invånare. Järnvägens utbyggnad i Sverige under andra halvan av 1800-talet var anledningen till att staden byggdes. Järnvägsspåren är fortfarande viktiga för Nässjö, men de är också barriärer för trafikanter som cyklister inne i staden. På en övergripande nivå i Nässjö finns det ett behov av förbindelser för cykeltrafik mellan olika bostadsområden samt mellan bostadsområden och centrum, som skiljs åt av barriärer som större bilvägar och järnvägar. Återkommande i Nässjö nya översiktsplan är hur viktigt det är med miljön; att minska avgasutsläpp och att jobba för en hållbar utveckling etc. Att öka cykeltrafiken är en enkel lösning för att minska avgaser från motortrafik, men för att cykeltrafiken ska öka behövs bra cykelvägar. Bra cykelvägar får man när man tänker efter före och planerar för dem! Ett teoretiskt kapitel behandlar trafiksäkerhet, framkomlighet och orientering för cyklister, i tre separata stycken. Aktuell forskning och litteratur blandat med statistik och bilder om ämnet sammanställs och förklaras. I en analysdel bryts Nässjö ner i områden, målpunkter, arbetsområden, järnvägsspår, bilvägnät samt cykelvägnät och analyseras med hjälp av temakartor. Förslagsdelen av arbetet är uppdelad i en översiktlig del och en detaljerad del. Den översiktliga tar upp några prioriterade sträckor i staden som beskrivs med problem och möjliga lösningar samt hur viktiga de är för huvudcykelnätet. I den detaljerade delen behandlas tre områden som behöver någon åtgärd för cykeltrafikanters trafiksäkerhet, framkomlighet och/eller orientering. De tre detaljerna är; ¤ En korsning nära centrum (Tullgatan/Köpmansgatan) där många cyklister och motorfordon korsar varandra. Problemen med röriga korsningar tas upp och löses med hänvisningar till det teoretiska kapitlet. ¤ De centrala delarna av stadens huvudgata Rådhusgatan. Problem med framkomlighet och trafiksäkerhet för alla trafikslag som gör anspråk på gatan benas ut. Tre olika principförslag utvärderas och cykelbanors vara eller inte vara diskuteras. ¤ Ett antal korsningar i bostadsområdet Handskeryd, som inte har några cykelbanor längs med gatorna. Korsningarna i fråga finns på bostadsgator som även är länkar i huvudnätet för biltrafiken, och trafikeras av relativt mycket bilar.