Titel: Belöningssystem för Butikschefer ? En fallstudie inomStadium Seminariedatum: 2006-06-07 Nyckelord: Belöningssystem, Butikschefer, Detaljhandel, Motivation, Tillväxt Ämne/Kur's: SMA405 Magisteruppsat's, 10 poäng Författare: Michael Jönsson, Åsa Lindell Handledare: Carl R. Hellberg, Ola Mattisson Forskningsfråga: I vilket avseende kan ett företag öka sin tillväxt genom attanvända ett belöningssystem för sina Butikschefer? Syfte: Syftet med uppsatsen är att beskriva och analyserabelöningssystem för Butikschefer inom den svenskadetaljhandeln. Metod: Vi har gjort en kvalitativ fallstudie med en abduktivansat's.

Ledarskap är ett komplext begrepp som innehåller många olika faktorer och har olika innebörder för många människor. Som ledare för en mindre butik är du ensam om att utöva ett ledarskap och är då också ensam om att hantera de eventuella konflikter och svårigheter som uppstår. Som ledare får du dagligen hantera förändringar av olika slag och en utmaning blir att undvika att det uppstår oro och konflikter personalen emellan. Syftet med denna undersökning är att få en inblick i hur Butikschefer inom modebranschen tänker om hur de med sitt ledarskap kan undvika oro och konflikter vid organisationsförändringar. Delsyftet är att undersöka hur de allmänt kan påverka personalen på ett positivt sätt.

Denna uppsats behandlar kompetens och kompetensförsörjning inom detaljhandeln. Uppsatsen grundas i ett samarbete med Regionförbundet södra Småland efter ett uppdrag förbundet har tilldelats av regeringen. Detaljhandeln tycks vara den bransch som idag växer starkast i Kronobergs län. Det verkar även finnas ett förändrat kompetensbehov för butikssäljare inom detaljhandeln, i och med att konkurrensen ökar.Syftet var att skapa en bild av vilket förhållningssätt Butikschefer i Kronobergs län har till kompetens och kompetensförsörjning, vad gäller butikssäljare i detaljhandeln. För att uppnå syftet med studien konstruerades två frågeställningar som löd: Hur uppfattar Butikschefer kartläggning och behovsanalys i relation till kompetens för butikssäljare? Hur förhåller sig Butikschefer till kompetensutveckling för butikssäljare? Syftet uppfylldes med hjälp av sex kvalitativa halvstrukturerade intervjuer.Studien visade framförallt att formell utbildning ses som en mindre betydelsefull kompetens för butikssäljare.

Rapportens undersökning beskriver de skillnader och likheter mellan kedjeägda och privatägda klädbutiker i Lidköping. En öppen intervju genomfördes med fem Butikschefer i kedja och fem Butikschefer/ägare i privatägd butik för att beskriva rekryteringsprocessen och kunskapsnivån om anställningsformerna, 4-6 §§ Lag (1982:80) om anställningsskydd (LAS). Personalen i en butik är en resurs som tillsammans med butikschefen/ägaren arbetar för att uppnå lönsamhet. Rätt personal är då betydelsefullt för arbetsgivaren och en felrekrytering kan bli kostsamt för företaget. En effektiv och strukturerad rekryteringsprocess leder till rätt person på rätt plats[1].

För företag idag är det av stor betydelse att ha en fungerande interninformation. Syftet med denna studie var att belysa hur Butikschefer och medarbetare i ett företag upplevde och definierade sin interninformation samt se hur interninformationen fungerade i nutiden och hur de eftersträvade att den borde fungera i framtiden. Målet var även att belysa vilka informationskanaler som ansågs vara mest informativa och fungerande. Elva intervjuer genomfördes och därefter analyserades data med hjälp av en induktiv tematisk analys. I studien framkom att de intervjuades upplevelse av interninformationen var positiv.

Forskningsfrågor: Vilken är den teoretiska potentialen för sinnesmarknadsföring? Vilken är den subjektivt varsebliva potentialen bland Butikschefer? Vilka är skillnaderna mellan den praktiska och teoretiska potentialen?Syfte: Syftet med uppsatsen är att beskriva Butikschefers subjektiva perception av potential för sinnesmarknadsföring och analysera det med hjälp utav teoretisk potential för sinnesmarknadsföring för att se skillnaderna emellan, samt tillhandahålla rekommendationer för hur företag kan skapa sinnesupplevelser.Metod: Studien är gjord utav kvalitativmetod. Författarna har utfört intervjuer med fyra olika Butikschefer inom livsmedelssektorn. Därefter har författarna analyserat datamaterialet med hjälp utav de utvalda teorierna.Slutsatser: De verktyg som används för att skapa upplevelse i den interiöra butiksmiljön är begränsad. I vissa fall blir den begränsad utav ekonomiska skäl och i andra fall utav andra aspekter.

En stor del av livet spenderas på arbetsplatsen, därför är det viktigt att arbetsmiljön på arbetsplatsen är bra. Konflikter anses vara något negativt och kan leda till stress och frånvaro, men det är de olösta konflikterna som är problemet. Chefen är den som ska vara förebilden på arbetsplatsen och ansvarar för hur arbetsplatsen fungerar. Många chefer tycker att konflikter är besvärande och anser sig inte vara tillräckligt kunniga att hantera konflikten.Den problemformulering som har satts upp för uppsatsen är: Hur arbetar Butikschefer med konflikter och konflikthantering? Syftet är att beskriva hur Butikschefer arbetar med konflikter och konflikthantering.

För att öka sin försäljning kan butiker använda sig av butiksmiljön, en del av butiksmiljön är kundvarvet. Det är kundvarvet den här uppsatsen kommer att undersöka. Hur butiker arbetar med kundvarvet och olika butiksanställdas syn på kundvarvet. Butikschef och butiksmedarbetare bör arbeta tillsammans för att få ett fungerande kundvarv och förbättra försäljningen. Men hur mycket vet egentligen Butikschefer och butiksmedarbetare om kundvarvet? Tidigare forskning har inriktat sig på kundvarvet i livsmedelsbutiker och större kedjor, denna rapport inriktar sig istället på en mellanstor butikskedja med ett icke-ordinarärt sortiment. -          Hur skiljer sig butiksmedarbetare och Butikschefers syn på kundvarvet?-          Hur kan medelstora butiker i detaljhandeln förbättra kundvarvet? Uppsatsens syfte är att få inblick och kunskap om hur Butikschefer och butiksmedarbetare ser på kundvarvet.

Denna uppsats innefattar en undersökning av hur tre Butikschefer, i olika organisationsformer,hanterar konflikter på sina arbetsplatser. Problemet denna undersökning har som huvudfråga är ?hur hanterar Butikschefer konflikter?. Anledningen till att ämnet undersöks är att det inteär konflikter i sig som är ett problem utan hur de hanteras samt att konflikter kan bli kostsamma för företag då anställda blir mindre produktiva och kan ibland bli sjukskrivna till följd av konflikter. Syftet med rapporten är därmed att beskriva hur Butikschefer hanterar konflikter som uppstått på deras arbetsplatser.

Det är viktigt för blivande och befintliga Butikschefer att skapa arbetsmotivation hos sin personal då medarbetarna är företagets viktigaste resurs. Butikschefer får vara beredda på att personalmängden kan variera och det är därför viktigt att kunna motivera såväl få som många medarbetare till att arbeta. Denna uppsats syftar till att, utifrån butikschefens perspektiv, beskriva hur butikschefen agerar när det gäller att motivera sin personal till att arbeta, i en stor butik med många medarbetare respektive en liten butik med få medarbetare. Detta görs för att kunna klarlägga de likheter och skillnader som finns i butikschefens agerande med medarbetarnas arbetsmotivation beroende på dennes personalmängd. För att få en inblick i verkligheten har vi intervjuat två Butikschefer, en i en stor butik respektive en i en liten butik och jämfört deras tillvägagångssätt i att motivera sin personal till att arbeta.

Under det senaste decenniet har den svenska elektronikhandeln präglats av en allt hårdare konkurrenssituation och lägre lönsamhet. Det har lett till att stora butikskedjor gått i konkurs. För att vända trenden måste företagen hanterar sina butiksverksamheter effektivt. Det blir därmed avgörande hur butikschefen sköter butiken. Av den anledningen är det intressant att underso?ka Butikschefers arbetssätt för att se vad som leder till hög lönsamhet.

A study of how store managers motivate the employees.

De flesta tillbringar en stor del av sitt liv på arbetet, och en stor del av den tiden arbetar vi också med andra, därför är konflikter inte ovanligt. Vi kommer i denna uppsats beskriva för läsaren hur Butikschefer inom detaljhandeln arbetar för att förebygga att konflikter uppstår på deras arbetsplats, faktorer som kan bidra till en harmonisk arbetsmiljö och hur dessa används i förebyggande syfte. Vår problemformulering och syfte har varit att beskriva detta utifrån Butikschefernas egna erfarenheter, för att få ökad förståelse. Uppsatsen beskriver hur Butikscheferna motiverar sina anställda på olika sätt, och hur de kommunicerar med de anställda för att förebygga att konflikter uppkommer på arbetsplatsen. Vi har använt oss av en kvalitativ metod, då vi ville få en djupare inblick i hur våra respondenter upplevde och såg på sin egen situation. Vi intervjuade nio Butikschefer inom detaljhandeln med hjälp av en intervjuguide på deras arbetsplats. Vi såg att det fanns många sätt att förebygga konflikter men det genomgående temat var att vara rak och ärlig så att uppkomsten av konflikter kunde förebyggas.

Det är viktigt för dagens Butikschefer att vara medvetna om konsumenters köpprocess och dess olika steg; Behovsidentifikation, Informationssökning, alternativutvärdering, köp och utvärdering efter köp. Denna rapport beskriver hur Butikscheferna försöker påverka konsumenternas tillvägagångssätt i de olika stegen. De steg som en butikschef kan påverka mest i konsumenternas köpprocess är informationssökning, alternativutvärdering och köp. Hur köpprocessen ter sig i verkligheten beror på vilka produkter som köps in och vilket värde de har. Kläder och skönhetsprodukter har en mindre omfattande köpprocess än vad dyrare produkter som exempelvis bilar har.

I princip strävar alla arbetsplatser efter att skapa en mångfald med olika demografiska egenskaper bland sin personal. Tittar man bland platsannonser är det ofta arbetsgivaren skriver att de välkomnar sökande med olika demografiska egenskaper, detta för att skapa en blandning av olikheter bland sin personal. Anledningen till att man vill ha mångfald bland sin personal skiljer sig säkert åt mellan företagen, men vi tror att de flesta är överrens om att olikheter gör att företaget får fler infallsvinklar på hur saker kan utföras, vilket också kan skapa mer kreativitet. Men hur ser det då ut i butiker? Kan och vill man även i butiker skapa en heterogen arbetsstyrka utifrån demografiska egenskaper?I vår uppsats har vi intervjuat fyra Butikschefer för att försöka ta reda på vad dessa Butikschefer har för uppfattning angående heterogena personalstyrkor.