Budget framhålls som ett viktigt styrinstrument för företag och användningsområdena är många. Blumentritt (2006) och Orlando (2009) är överens om att Budgetprocessen borde vara integrerad i verksamheten för att främja de strategier som finns. Mintzberg (1979) menar att företag kommer att organisera sig på olika sätt beroende på hur deras omvärld ser ut. Vi är intresserade av att se hur företag arbetar med sin Budgetprocess i kombination med de strategier och den struktur som finns.Syftet med vårt arbete är att med en multipel fallstudie beskriva de eventuella samband som finns i hur företagen i vår undersökning arbetar med Budgetprocessen i organiationens kontext. Hur kombinerar företag sitt struktur- och strategiarbete med sin Budgetprocess?Vår kvalitativa studie består av fem fallstudier.

Svensk titel: Att vara eller inte vara delaktig? Medarbetares delaktighet i en offentlig organisations BudgetprocessFörfattare: Mette Eriksson och Sofia MårtenssonFärdigställd: 2013-05-21Uppsats nivå: Kandidatuppsats i verksamhetsstyrningHandledare: Titti EliassonNyckelord: Delaktighet, Motivation, Kommunikation, ArbetsprestationSyfte: Syfte med vår studie är att skapa en förståelse för vad medarbetares delaktighet kan leda till i en Budgetprocess inom en offentlig organisations olika nivåer. Frågeställning: Vad kan medarbetares delaktighet i en Budgetprocess leda till?Metod: För att besvara frågeställningen har en kvalitativ undersökning genomförts med en abduktiv ansats. Primärdata har samlats in genom personliga intervjuer med respondenter inom Halmstad kommun.Resultat: Resultatet visar att medarbetares delaktighet i Budgetprocessen leder till positiv motivation, god kommunikation och förbättrade arbetsprestationer.

Budgeten har i Sveriges kommuner en ledande roll som ekonomiskt styrinstrument. Budgeten uppfyller en rad olika syften inom områden som planering, kommunikation och kontroll. Ett mycket viktigt syfte med den kommunala budgeten är också resursfördelning. I kommuner får prioritering och fördelning av resurser ske med hjälp av budgetering. Budgetprocessens innehåll och tidsplan är av stor vikt för hur väl planerings- och budgetarbetet lyckas. Processen involverar ett flertal personer och är oftast väldigt tidskrävande.

Budgetprocessen i den kommunala organisationen är en komplex inrättning där förvaltningarna ska följa den ram som kommunstyrelsen och kommunfullmäktige har tagit fram. Förvaltningarna har sedan möjligheten att fördela den ramen hur de vill internt i sina verksamheter och kan själva bestämma över sin interna Budgetprocess. Om det inte finns tydliga regler kring Budgetprocessens genomförande i förvaltningarna, borde detta kunna skapa skillnader mellan förvaltningarna, eftersom beslutsorganen internt i förvaltningarna kan ha olika syn på budget och Budgetprocessen. Utifrån detta resonemang har forskningsfrågorna; hur kan Budgetprocessen i en kommun se ut och vilka likheter och skillnader kan finnas mellan olika förvaltningars Budgetprocess i en kommun tagits fram. Syftet med denna studie har varit att kartlägga hur Budgetprocessen i en kommunal förvaltning kan se ut och genom det även kartlägga hur Budgetprocessen i en kommun kan se ut.

Budgeten har i Sveriges kommuner en ledande roll som ekonomiskt styrinstrument. Budgeten uppfyller en rad olika syften inom områden som planering, kommunikation och kontroll. Ett mycket viktigt syfte med den kommunala budgeten är också resursfördelning. I kommuner får prioritering och fördelning av resurser ske med hjälp av budgetering. Budgetprocessens innehåll och tidsplan är av stor vikt för hur väl planerings- och budgetarbetet lyckas.

Syfte: Uppsatsens syfte är att söka en förståelse för hur Budgetprocessen kan tänkas vara utformad hos några utvalda privata företag idag samt vilka syften som budgeten uppfyller hos dem. Vidare söks en förståelse för vilka för- respektive nackdelar som företagen upplever med budgeten.Metod: I uppsatsen har en kvalitativ undersökningsmetodik använts. Primärdata har samlats in via semistrukturerade intervjuer med fyra utvalda företag, Sandvik MT, Boliden, Electrolux och Volvo. Även sekundärdata i form av böcker och vetenskapliga artiklar har legat till grund för undersökningen.Slutsats: Sandvik MT, Boliden och Electrolux tillämpar en årlig traditionell budget vilken de kompletterar med kvartalsvisa prognoser. Volvo å andra sidan tillämpar enbart ett prognosförfarande där prognoser tas fram månadsvis för fyra månader framåt.

En kvalitativ fallstudie där vi med hjälp av öppna personliga intervjuer talat med folk i ledande befattningar på vår fallkoncern Elektrokoppargruppen för att forma oss en bild av hur budgeten fungerar på företaget. Utifrån valda teorier om budget och dess process har vi sedan analyserat företaget och dess situation. Utav Budgetprocessens tre delar har vi kommit fram till att budget är ett effektivt styrverktyg under planeringsstadiet i fallföretaget. I den löpande styrningen och uppföljningen är den däremot dysfunktionell där vi anser att budgeten spelar en kompletterande roll till nyckeltalen som är det överordnade styrinstrumentet. Detta beror främst på de oberäkneliga råvarupriserna. Med rådande ägarsituation förespråkar vi istället en implementering av VBM i hela organisationen.

En kvalitativ fallstudie där vi med hjälp av öppna personliga intervjuer talat med folk i ledande befattningar på vår fallkoncern Elektrokoppargruppen för att forma oss en bild av hur budgeten fungerar på företaget. Utifrån valda teorier om budget och dess process har vi sedan analyserat företaget och dess situation. Utav Budgetprocessens tre delar har vi kommit fram till att budget är ett effektivt styrverktyg under planeringsstadiet i fallföretaget. I den löpande styrningen och uppföljningen är den däremot dysfunktionell där vi anser att budgeten spelar en kompletterande roll till nyckeltalen som är det överordnade styrinstrumentet. Detta beror främst på de oberäkneliga råvarupriserna.

Under tidigt 1900-tal började företag och organisationer att använda sig av budget. I Sverige kom genombrottet först på 1950-talet och är idag vanligt förekommande i offentliga samt privata organisationer. Budgeten kan ses som en plan för framtiden som berör i stort sett alla medarbetare om än i olika stor utsträckning. Då organisa-tioner engagerar medarbetarna och låter dessa delta i Budgetprocessen, kan det leda till en ökad motivation att hålla den budget som organisationen utarbetat samt öka prestationsförmågan.Budgeten betraktas många gånger som kronor och ören sammanställda i ett doku-ment där verkligheten inte avspeglas. Budgeten kan ses som ett viktigt dokument, då den kan ha en betydande roll i organisationernas planering.

Författarna utreder i denna uppsats medelst empirisk analys huruvida ålder, anställningstid och personalansvar inverkar på graden av deltagande i Budgetprocessen samt i vilken utsträckning dessa individuella karaktärsegenskaper påverkar uppfattningen av budgetmålens svårighetsgrad. För att definiera, mäta och samla in data har författarna distribuerat 103 stycken enkäter med direktriktade frågor till kostnadsansvariga chefer vid en av Sveriges ledande verkstadskoncerner. Resultatet har därefter sammanställts och analyserats utefter koncernens organisatoriska struktur.  Sammanfattningsvis gav uppsatsens empiriska resultat ? i strid med tidigare empirisk forskning ? tillräckligt med statistiskt belägg för att författarna skulle kunna konstatera att individuella karaktärsegenskaper som ålder och personalansvar särskilt bör beaktas vi en effektivisering av deltagandegraden i Budgetprocessen..

Det var under 1920-talet som budgetering började användas som ett verktyg för att styra kostnader och kassaflöden. Budgeten började användas för att planera och samordna verksamheter och senare blev strategisk planering vanligt. Budgeten används som en plan för inkomster och utgifter under en viss tid. En plan upprättas för att skapa mål och handlingsvägar. Strategin och Budgetprocessen utför tillsammans grunden för att besluta om vilka mål som är realistiska och hur de målen skall uppnås.Politikerna ställer idag krav på de myndigheter som de ansvarar för.

Denna studie består av en fallstudie av äldreomsorgen i Uppsala kommun med syfte att utreda hur delaktigheten och medvetenheten i Budgetprocessen påverkar organisationens effektivitet. I en kommun arbetar både förtroendevalda och tjänstemän så det finns flera intressenter gällande hur resurserna ska fördelas ut till det olika verksamheterna vid framläggningen av budgeten. Budgetuppföljningen sker på flera nivåer i organisationen kontinuerligt under året i samarbete mellan förtroendevalda och tjänstemän.    Metoden för att samla in data bygger på befintlig litteratur och semistrukturerade intervjuer med nyckelpersoner på tre olika organisatoriska nivåer i äldreomsorgen i Uppsala kommun. Den teoretiska referensram som studien utgått ifrån är intressentmodellen inom ramen för budgetens olika syften och med fokus på effektivitet.    Det är många som är delaktiga i den kontinuerliga Budgetprocessen i Uppsala kommun. Det kan sägas att det både bland förtroendevalda och tjänstemän finns ett stort fokus på att öka medvetenheten om Budgetprocessen för att kunna öka organisationernas effektivitet i att uppnå de mål som kommunfullmäktige har satt upp för verksamheten. .

Budget är ett verktyg för att planera och styra en verksamhet. Därför måste en budget anpassas efter den enskilda verksamheten, för att den skall kunna nå de uppsatta målen. I den kommunala verksamheten ifrågasätts inte budget som styrmedel, då denna är lagstadgad i kommunallagen. Upprättandet av en budget är en tidskrävande process som omfattar upprättande av, beslut om, verkställande och efterkontroll av en budget. Denna process är central inom kommunerna eftersom den sätter en typ av ram för hela verksamheten.

Syfte: Syftet är att beskriva och analysera Budgetprocessen i en kommun indelad i stadsdelsnämnder och speciellt diskutera Budgetprocessen internt inom en stadsdelsnämnd. Metod: Vår studie av Budgetprocessen i Stadsdel Centrum är att karaktärisera som en fallstudie. Teoretiska perspektiv: Litteraturen behandlar Budgetprocessens olika delar. I huvudsak används litteratur inriktad på offentlig verksamhet. Även allmän företagsekonomisk litteratur används dock för att visa på skillnader mellan offentlig och privat verksamhet.

Varje företag har sitt eget sätt att ta fram sin budget. Controllern har ofta en central roll vid budgetarbetet och ser till att budgeten sammanfaller efter de mål som företaget satt upp. Företag använder sig av olika IT-system i sina verksamheter och dessa kan vara till hjälp vid framtagningen av budgeten. Syftet med denna studie är att studera hur företag framställer sin budget ur controllerns synvinkel. Vi kommer även att se hur IT-system kan stödja controllern och medarbetarnas verksamhet.