Syftet med att använda budgetering har förändrats över tiden genom ökade krav på ekonomistyrningen. Från att ha haft fyra huvudsakliga syften: implementering av strategi, samordning, ansvarsfördelning och grund för utvärdering, har det på senare tid presenterats sju syften med budget. De traditionella syftena har benämnts, prognos, kontroll, planering och samordning. Till dessa har lagts tre modernare syften, åtagande, motivation och kommunikation (Lindvall, 2001). När man använder sig av budgetansvar, eller som Lindvall definierar det, resultatansvar, kan suboptimeringsproblem, t.ex.

Syftet med denna uppsats är att beskriva hur två företag som frångått den traditionella Budgetprocessen arbetar med sin ekonomistyrning samt vilka verktyg de använder för att uppfylla budgetens syften. Utöver detta undersöks även vilka förutsättningar som krävs för att kunna arbeta budgetlöst.Datainsamlingen skedde genom granskning av litteratur samt en kvalitativ fallstudie. Semistrukturerade intervjuer genomfördes på två företag, Ahlsell och Ikea. Empirin analyserades med hjälp av en deduktiv metod.  Vår slutsats är att det är möjligt att fylla budgetens syften även vid budgetlös styrning.

Background: Overweight and obesity has become an increasing health issue around the world, which leads to an increase of cardiovascular diseases. The reason for this is a lack of physical activity in combination with an overconsumption of unhealthy food. In the primary healthcare is the ordination of physical activity on prescription offered as a treatment, which is an important health preventive action. When clients get physical activity on prescription they are given the opportunity to receive health counseling as a way to motivate a change in an unhealthy way of living.Objectives: This study aim to examine the experience of the health counseling of individuals with overweight related problems, in combination with the prescription of physical activity.Method: Qualitative interviews were chosen as method. Nine individuals participated in the study, seven females and two males, who had been to health counseling at Friskvården in Värmland.

Bakgrund:    Ekonomistyrningen omfattar planering och uppföljning av ekonomiska mål och mått, samt påverkan på en verksamhet och dess personal genom beslut och handling. Styrmedel behövs för att fullgöra ekonomistyrningens funktioner och uppnå företagets uppsatta mål. Budget är ett av de vanligaste styrsystemen inom de formella styrmedlen. I dagsläget är debatten om budgetering intensiv och det råder oenigheter om budgeten i själva verket är ett bra verktyg eller ett onödig ont. Syfte:     Syftet med denna studie är att undersöka vilken betydelse budgeten har som styrmedel i det valda fallföretaget. Vidare vill vi ta reda på om de driftsansvariga på Burger King upplever budgeten som ett stöd eller en belastning. Metod:   En kvalitativ undersökningsmetodik och ett deduktivt angreppssätt har använts i  uppsatsen.

Syftet är att beskriva och analysera ett kunskapsintensivt företags gemensamma årliga Balanced Scorecard- och Budgetprocess samt studera om ett gemensamt verktyg för dessa kan uppnås. Studien grundar sig på den kvalitativa metoden och en fallstudie har genomförts på ett kunskapsintensivt företag. För att få en djup inblick i företaget har kvalitativa intervjuer utförts på tre personer inom området. Då inte tillräcklig teori finns om ämnet vi behandlar valde vi att även skapa ett eget teoristycke. Vi har valt att använda oss av och beskriva de två styrverktygen Balanced Scorecard och budget.

Debatten om Region Skånes budget har väckt en del funderingar hos oss. Vi undrar vad det kan bero på när kostnader tillåts skena iväg till den grad att budgetunderskott uppstår. Kan den uppstådda situationen förklaras med Budgetprocessen i sig eller de aktörer som finns i organisationen, eller är Region Skånes organisationsstruktur orsaken. Med aktörer avser vi individer och grupper av individer i organisationen som deltar i den dagliga verksamheten och som antingen påverkar eller påverkas av budgetbeslut. När det talas om organisation eller organisationsstruktur åsyftas karakteristika för offentliga organisationer.

Bakgrund: Budget har använts som planerings- och styrverktyg av svenska företag sedan 50-talet. Budgetens effektivitet har de senaste åren varit omdiskuterat. Industridesign är ett begrepp som använts sedan 40-talet, då en uppdelning gjordes mellan konstruktion och design. Det har i studier visats att industridesign leder till ett ökat ekonomiskt värde för företag, samtidigt visar budgetstudier att företag bör budgetera för aktiviteter som är värdeskapande. Detta till trots finns det lite forskning som behandlar budget och industridesign tillsammans.

Bakgrund och problem: Tidigare studier visar att budgeten fortfarande i hög grad är aktuellsom styrverktyg i svenska företag. De allra flesta företagen i Sverige arbetar med budget somett integrerat verktyg i sin verksamhet. Detta gör det intressant att närmare kartlägga hur verksamheternaanvänder sig av budgeten då få studier har belyst själva Budgetprocessen eller hurföretagen arbetar fram sin budget. Vidare är det intressant att titta på hur budgetanvändandetser ut, hur uppställandet av budget går till, hur processen ser ut och hur integreras den färdigabudgeten i styrningen av företaget. Det kan även vara intressant att titta på hur och om företaglyssnat på kritiken och vad dem i så fall gjort för att förbättra och förändra den egna Budgetprocessen.Syfte: Huvudsyftet är att kartlägga hur små/medelstora företag i Sverige arbetar med Budgetprocessen.Bisyftet är att undersöka respondenternas uppfattning om budgeten.Metod: En enkätundersökning riktad till 20 ekonomichefer/controllers på små/medelstoraföretag i Sverige har genomförts.

Bakgrund och problem: Många företag satsar stora resurser på forskning och utveckling, eftersom den verksamheten förväntas ge företaget konkurrens fördelar och möjlighet till långsiktig överlevnad. För att kunna allokera resurser till olika projekt inom forskning och utveckling, behöver företagen använda sig av någon form av ekonomistyrning ofta baserad på budgetering. Att styra forsknings- och utvecklingsenheter är förknippade med svårigheter, då det krävs flexibla lösningar för att hantera risker som uppstår i verksamheten. De risker som företagen tar är även kopplade till osäkerhet angående projektens utfall och påverkar möjligheterna till att styra och kontrollera verksamheten.För att hantera de problem som uppstår vid styrning och budgetering av forskning och utveckling, är det viktigt att vara medveten om vilka dessa problem är. I denna uppsats ges beskrivningar på vilka problem som är förknippade med budgetering av forskning och utveckling i såväl teorin som praktiken.

SammanfattningKandidatuppsats i företagsekonomi, Ekonomihögskolan, Växjö universitet, Ekonomistyrning, EKR 362, VT 2006Författare: Henrik Nilsson och David PetersénHandledare: Anders JerrelingExaminator: Rolf G LarssonTitel: Hur och i så fall varför skiljer sig Budgetprocessen åt mellan ettaffärsföretag och en offentlig organisation?-En praktikfallstudie av Visma Spcs och äldreomsorgsenheten inom Tingsryds kommunBakgrund: Det finns ingen lag om att affärsföretag ska upprätta budgetar. Däremot skall kommuner och landsting upprätta budgetar varje år. Budgetprocessen har ingen gemensam definition utan den skiljer sig åt mellan olika författare. Vi väljer att utgå ifrån följande moment i Budgetprocessen: uppställande, uppföljning, analys av avvikelser och revidering av budgetar.Syfte: Syftet med denna uppsats är att beskriva Budgetprocessen i ett affärsföretag och i en offentlig organisation och att i förekommande fall förklara skillnaderna mellan de två organisationernas Budgetprocesser.Avgränsningar: Vi har enbart studerat organisationernas Budgetprocesser för resultatbudgetar, och har därmed inte berört deras likviditetsbudgetar och de budgeterade balansräkningarna.Metod: Vi har valt att göra en praktikfallsstudie på ett affärsföretag och en offentlig organisation.