Bostadspriser anses ofta spegla konjunkturla?get. Det inneba?r att priser normalt sett sjunker vid la?gkonjunktur. Den svenska bostadsmarknaden har sedan mitten av 1990-talet sett o?kande priser, och det finns ingen indikation pa? en nedga?ng eller stabilisering trots den globala finanskrisen som utbro?t a?r 2007 och den da?refter fo?ljande la?gkonjunkturen.

Denna uppsats beskriver bostadsmarknaden i S:t Petersburg i två delar. Den första redogör för dess uppbyggnad i termer av arkitektur, stadsdelar och ägande ? inklusive det rätt unika bostadsformen kommunalka ? kollektiva lägenheter där individer äger enstaka rum och delar på kök och badrum. Därefter redogörs de främsta faktorer bakom utvecklingen på den under de tio åren fram till 2006. Bland dessa är det stora missnöjet med befintliga bostäder, en omfattande nybyggnation i stadens ytterkanter och den kraftiga utvecklingen på hypotekslånemarknaden.I den andra delen görs en hedonisk prismodell utifrån en logaritmisk regressionsanalys av 16 000 bostäder till salu i stadens största bostadsguide där pris är den beroende variabeln och bostädernas egenskaper som yta, stadsdel, avstånd till centrum och arkitekturstil är de oberoende variablerna.

Syfte: Denna studie ämnar undersöka hur sambandet ränteförändring och risk ser ut, utifrån bankernas perspektiv såsom bostadslångivare. Hur påverkas Bostadspriser och hushållens boendekostnader av räntan? Innebär nuvarande situation på den svenska marknaden någon risk och är bankerna i så fall medvetna om denna? Finns det anledning att se över nuvarande strategi för bostadsutlåning för att bättre möta ett eventuellt högre ränteläge? Metod: Sambandet ränta ? risk utforskas genom antagandet att kreditrisk drivs av dels sjunkande Bostadspriser och dels ökande boendekostnader. Alltså studeras hur dessa två faktorer påverkas av en ränteförändring. Denna del görs deduktivt genom tillämpning av kvantitativ data på diverse teori om Bostadspriser.

De senaste årens kraftiga prisökningar på den svenska bostadsmarknaden har fått stor uppmärksamhet, både i Sverige och utomlands, eftersom utvecklingen är ganska unik i västvärlden. Med bakgrund av tidigare studier av bostadsmarknader ämnar denna studie undersöka vilka faktorer som styr prisutvecklingen i Sverige. Resultaten av ekonometriska tester visar att flera faktorer har påverkat prisutvecklingen de senaste 30 åren. Demografi, disponibel inkomst samt brukarkostnad är de fundamentala faktorer som främst påverkar Bostadspriser i Sverige där framför allt den exceptionellt låga räntan under och efter finanskrisen drivit prisutvecklingen..

Vid va?rderingar anva?nds ofta den hedoniska prismodellen fo?r att ra?kna ut och uppskatta Bostadspriser. Modellen bygger pa? en bostads egenskaper, sa? kallade va?rdepa?verkande faktorer direkt knutna till objektet, och det a?r en sammanva?gning av priserna pa? varje egenskap som sedan utgo?r det uppskattade priset pa? bostaden. Genom att granska tidigare forskning i form av litteratur och rapporter underso?kte vi dels hur den hedoniska modellen a?r uppbyggd, vilka faktorer som inkluderas samt varfo?r, men ocksa? hur psykologiska faktorer och mo?nster pa?verkar ma?nniskor och deras uppfattning av miljo?er.

Syftet med denna studie är att undersöka huruvida reporänteförändringar har diverse påverkan på bostäder av olika storlek, med fokus på ett antal områden i Stockholm. Efter utförda regressionsanalyser samt hypotesprövningar har det kunnat konstateras att reporäntans påverkan på Bostadspriser skiljer sig åt för olika bostadsstorlekar. Bostadsmarknaden präglas idag av stora förändringar och reporäntan är på en historisk lågpunkt, -0.25%. Det spekuleras kring hur Riksbankens styrränta faktiskt påverkar priserna på bostadsmarknaden och om denna påverkar olika stora bostäder i olika stor grad. Sålda lägenheter mellan åren 2005-2015 har analyserats där hänsyn har tagits till reporäntan.

De svenska Bostadspriserna har fortsatt att stiga och tillsammans med det la?ga ra?ntela?get har a?ven husha?llens skuldsa?ttning stigit. Uto?ver detta har husha?llens amorteringsvilja minskat vilket lett till en oro o?ver att husha?llen inte kommer klara av framtida sva?ngningar i ekonomin. Denna oro visar sig i info?randet av bola?netak och nya amorteringsrekommendationer.Hur svenska husha?ll beslutar kring amortering och sparande a?r en outforskad fra?ga.

I Sverige va?xer de stora orterna mer och mer, sta?derna fo?rta?tas och hur ma?nniskor bor fo?ra?ndras. Ett problem som a?terkommer na?r stadsdelar fo?rnyas a?r att Bostadspriser ga?r upp, inkomsterna i omra?den o?kar och stadsdelen ga?r fra?n att ha varit ett arbetarklassomra?de till att vara en stadsdel da?r medelklassen breder ut sig. Syftet med denna uppsats var att underso?ka hur Gro?ndal i Stockholm har fo?ra?ndrats under 2000-talet vad ga?ller inkomster och boendeformer, samt i vilken utstra?ckning kommunal planering och kommunala akto?rer har pa?verkat processen.

Ordet bostadsbubbla spreds som en löpeld över världen efter den stora sub-primekrisen i USA2008 som påverkade hela världens finansiella system. Sedan dess är oron för nya bubblorkonstant närvarande.Denna uppsats kommer undersöka de argument som framförs för att en bostadsbubblaexisterar i Sverige. Jag studerar den aktuella debatten och granskar argumenten som framförs.Existerar bostadsbubblan eller inte? Uppsatsen tar också reda på vilka riskfaktorer som skullekunna orsaka ett prisfall på bostäder, oavsett om det råder en bostadsbubbla eller inte. Enjämförelse mellan boendekostnaderna för hyresrätt kontra bostadsrätt görs med spännanderesultat.Dessutom tillfrågar jag drygt 100 fastighetsmäklare om deras tro på den svenskabostadsmarknaden.

Bostadsmarknaden a?r en av de sto?rsta tillga?ngsmarknaderna i ett land varpa? fo?ra?ndringar i Bostadspriserna fa?r la?ngt ga?ngna konsekvenser fo?r det enskilda husha?llet, det finansiella systemet och samha?llsekonomin i stort. Flertalet tidigare studier har analyserat den svenska bostadsmarknaden utifra?n ett storstadsperspektiv alternativt ja?mfo?rt Sveriges bostadsmarknad mot andra la?nder. Vi har identifierat att studiet kring vad som besta?mmer prisniva?n pa? regionala bostadsmarknader i Sverige a?r ta?mligen oexploaterat varfo?r avsikten med den ha?r studien a?r att analysera besta?mningsfaktorer till de svenska Bostadspriserna pa? la?nsniva?.

Syfte: Syftet med studien a?r att analysera yngre vuxna i Stockholms sparbeteende info?r inträdelsen på bostadsmarknaden utifrån livscykelhyoptesen.Teori: Den främsta teoritillämpningen fo?r studien är livscykelhypotes om människans generella och rationella sparbeteende. Även Maslows behovshierarki behandlas då den angriper det social- psykologiska perspektivet angående behovet av att ha en bostad och Behavioral Finance angriper andra yttre faktorer som kan påverka huruvida en ma?nniska sparar eller inte.Metod: Studiens metodansats besta?r av en metodkombination, detta innefattar en enka?tunderso?kning med svarsalternativ som skedde inom Stockholmsomra?det. Det innefattar a?ven tre intervjuer med etablerade experter inom studiens omra?de.

I samband med den globala finanskrisen bröt också en fastighetskris ut i Spanien med förödande konsekvenser för den spanska ekonomin. Spanien är unikt i och med att bygg- och fastighetssektorn haft en så central roll i landets starka ekonomiska utveckling det senaste decenniet. Priserna på bostäder har haft en stabil och väldigt kraftig uppgång till följd av en rad faktorer som förklaras närmare i uppsatsen.Dessa faktorer kan förklara en stor del av prisstegringen, men denna har inte varit befogad i sin fulla skala då det finns bevis för att det skapades en prisbubbla på fastighetsmarknaden under början av 2000-talet. Prisbubblan sprack till slut vid årsskiftet 2007/2008 och sedan dess har fastighetspriserna sakta sjunkit. Till följd av de strukturella bristerna i den spanska ekonomin och det stora beroendet av byggsektorn finner man sig idag i en oroväckande situation där 5 miljoner personer är arbetslösa och ca 1,5 miljoner nya bostäder står tomma.Under den spanska ekonomins expansiva år byggdes det i ett väldigt högt tempo och bostadsbeståndet utökades med 5 miljoner nya bostäder på bara några år.

The distance between home and work has increased in recent decades. By the development of infrastructure and public transport, jobs farther from home have become more accessible and this development has in turn increased commuting. Commuting travellers often pass over administrative boundaries which often serve as borders for public transport pricing. Also the market control prices. Research shows that travel times and costs significantly affect commuting choice.

Lysekils kommun har en minskande och åldrande bofast befolkning samtidigt som befolkningen drastiskt ökar under sommarmånaderna. Ungefär hälften av bostäderna står tomma under stora delar av året. Turister och fritidsboende utgör en tillgång för kommunen i form av besöksnäring, samtidigt bidrar de till stigande Bostadspriser. Således är inte fler fritidshus önskvärt utan snarare billigare bostäder för åretruntboende där ett havsnära läge inte är prioriterat (Lysekil 2012).Strandskyddet är till för att säkra allmänhetens tillgång till stränderna och att skydda viktiga miljöer för växter och djur (SFS 1998:808). Länsstyrelsen i Västra Götaland har i december 2014 antagit den strandskyddsremiss i vilken det har skett en utökning av strandskyddet från generellt 100 meter till 300 meter längs den bohuslänska kusten.