Karlson Bobits, Jonas och Okkema, Jorrit. 2012. Bollspel pa? gymnasiet ? Vad sa?ger styrdokument och hur ser det da? ut i praktiken? C-uppsats inom Idrott & Ha?lsa C. Uppsala Universitet.

Syftet med undersökningen var att ta reda på varför Bollspelet används för att uppnå målen i idrott och hälsa A.En studie av läroplanerna visar att Bollspel inte ens är omnämnt och det är intressant eftersom skolidrotten är så präglat av Bollspel. En läroplans överblick visar att idrotten har varit prestationsinriktad och betoningen har lagts på att eleverna ska visa sina färdigheter.Studien förlades till idrott och hälsa A på gymnasiet.Sex lärare valde att ställa upp på intervjuer där ställdes frågor kring deras undervisning och deras syn på Bollspel. Det var problem att få folk att ställa upp, men sex stycken lärare valde att ställa upp, dessa lärare var i blandade åldrar och en jämn könsfördelning.Resultatet visar att det finns ett tydligt samband och mönster i dessa lärares undervisningsstrategier och i detta har Bollspelet en central roll. Det samband som kan utläsas är att de alla trycker på den sociala biten när det blir tal om Bollspel. De viktiga är inte ?jaget? det viktiga är laget.

Anledningen till detta examensarbete är att bollekar och Bollspel har visat sig dominera idrottsundervisningen i skolan och enligt den senaste läroplanen, Lgr 11, finns inte bollekar och Bollspel specifikt uttalat. Examensarbetet innehåller en intervjustudie där fem lärare som undervisar i idrott och hälsa i årskurs F-6 har medverkat. Syftet med studien är att undersöka hur lärare förhåller sig till momentet bollekar och Bollspel i ämnet idrott och hälsa. I examensarbetet presenteras också i korta drag idrottsämnets förändring sedan början av 1900-talet fram till idag. Det presenteras även studier kring skolämnet idrott och hälsas påverkan av idrottsföreningar och idrottslärares strävan att göra ämnet roligt.

Syftet med studien var att undersöka grundskolelärares användning av Bollspel i undervisningen i ämnet idrott och hälsa. Den totala avsaknaden av Bollspel i läroplanen aktualiserade att ett didaktiskt perspektiv användes för att utreda följande frågeställningar: Vad innehåller undervisningen, enligt lärarna, när Bollspel används? Hur bedrivs undervisningen, enligt lärarna med hjälp av Bollspel? Varför används Bollspel i undervisningen, enligt lärarna? Vilka skillnader finns det mellan lärare som undervisar på lågstadiet, mellanstadiet och högstadiet avseende deras didaktiska val kring Bollspel i undervisningen? För att kunna behandla frågeställningarna så hämtades empiri från totalt 35 grundskolelärare i årskurs 1-9 in via en enkät. Studien har visat att innehållet i lärarnas Bollspelsundervisning främst består av Målspel men även i viss mån av Nätspel. Det senare i högre grad av lärare för grundkolans senare är än för de lägre åldrarna.

Bollspel som innehåll i idrottsundervisningen har från många håll kritiserats för sin stora utbredning. Det övergripande syfte med denna studie är att få en inblick i idrottslärares verksamhet och tolkning av styrdokumenten med fokus på Bollspel. Hur ser deras terminsplaneringar ut samt vad anser de om Bollspelets legitimitet och utrymme i idrottsundervisningen för grundskolans senare år?Studiens konkreta frågeställningar är:* Anser idrottslärarna att Bollspel har en berättigad plats i idrottsundervisningen för grundskolans se- nare år?* Hur motiverar idrottslärarna inkludering/exkludering av Bollspel i idrottsundervisningen utifrån kursplanen?* Vad anser idrottslärarna om Bollspelets utrymme i idrottsundervisningen?Den metod och det material som använts är tre kvalitativa samtalsintervjuer med tre verksamma id- rottslärare i grundskolans senare år samt deras terminsplaneringar.Resultatet visar att samtliga idrottslärare anser att Bollspel har en berättigad plats i idrottsundervis-ningen samt att deras främsta motivering till detta är aktivitetens popularitet och att det är roligt. Id- rottslärarnas motiveringar utifrån kursplanen har främst anknytning till kunskapsområdet Rörelse men även till hälsoperspektivet.

SammanfattningSyfte och frågeställningarDrygt en tredjedel av idrottslektionerna innehåller någon form av boll, enligt statistiken. Så behöver det inte vara på alla skolor men den generella statistiken säger det. Skolan som studien gjordes på är en av många skolor som har mycket Bollspel på idrottsundervisningen. Syftet med den här undersökningen är att undersöka varför man använder Bollspel till så stor del av idrottsundervisningen.Vad lär sig eleverna av Bollspel?Vilka Bollspel används mest under idrottsundervisningen?Vilka Bollspel används minst under idrottsundervisningen?Vilka för- och nackdelar finns det med Bollspel?MetodDet här är en kvalitativ undersökningsstudie med intervjuer som hjälp.

Syfte och frågeställningarSyftet med denna undersökning är att ta reda på vad eleverna anser att de lär sig under idrottslektionerna med inriktning mot Bollspel. Frågeställningarna är följande:Vad anser eleverna att de lär sig av Bollspel kopplat till lgr11?Vad anser eleverna om Bollspel och dess användning i skolan?MetodEn kvantitativ undersökning där enkäter till alla 8or på en skola norr om Stockholm delades ut. Urvalet bestod av 79 elever (40 tjejer 39 killar) och bortfallet blev 12 (6 killar 6 tjejer). Enkäten bestod av 18 påståenden som eleverna fick ta ställning till med svarsalternativen stämmer inte alls, stämmer ganska dåligt, stämmer ganska bra, stämmer helt och vet ej.

Jenny Forssberg och Hampus Nordqvist (2013) På tal om Bollspel. Om elevers språk- och lärandemiljö i momentet Bollspel i ämnet Idrott och hälsa. Examensarbete. Luleå, Sverige: Institutionen för konst, kommunikation och lärande, Luleå Tekniska Universitet. Arbetets bakgrund behandlar Bollspelets roll i ämnet Idrott och hälsa utifrån historiska och nutida perspektiv.

Denna studie beskriver hur lärare arbetar för att uppnå delaktighet i Bollspel samt undersöker hur elever i åk. 6 upplever delaktighet i förhållande till påverkande faktorer. Metoden är att kombinera vetenskaplig forskning med kvantitativ enkätundersökning och resultatet har analyserats utifrån de svar som fastställts.Elevers förmåga att medverka i Bollspel begränsas av fysiska och sociala faktorer vars innehåll påverkas i varierande omfattning. I anslutning till fysiska aspekter ska läraren primärt bedriva motoriska övningar som är underhållande och meningsskapande medan de sociala kretsar kring samarbetsövningar, motivationsskapande och kognitiv beteendeutveckling. I planeringen av genomförandet är det väsentligt att läraren arbetar efter delmål som repeteras regelbundet, vilket gör att motivation snabbare kan skapas.Enkätundersöningens respondenter har ett högt intresse för Idrott & hälsa och de anser sig generellt vara delaktiga i Bollspelen.

SammanfattningSyfte och frågeställningarSyftet har varit att beskriva lärares erfarenhet och upplevelse av tre olika modeller för Bollspelsundervisning med fokus på elevers lärande och delaktighet. Frågeställningarna var följande: Hur upplever lärarna att arbeta med de tre modellerna? Vilka för- och nackdelar känner lärarna att de tre olika modellerna får för undervisningen i Bollspel? Hur och när passar de tre olika modellerna i undervisningen? Vilken syn har lärarna på delaktighet i Bollspel och upplever de att någon undervisningsmodell fungerar bättre när det gäller att skapa delaktighet? Vilka värden finns i Bollspel i skolan och hur utvecklas dessa med hjälp av de tre modellerna?MetodIdrottslärare från tre olika skolor har under tio veckor fått prova att undervisa tre skolklasser per skola utifrån tre olika undervisningsmodeller i Bollspel. De tre skolklasserna har vid tio tillfällen per klass fått undervisning enligt olika undervisningsmodeller. En grupp har undervisats genom förövningar och pedagogiska regler, en grupp har undervisats genom pedagogiska regler och den tredje gruppen har undervisats genom spel utan vare sig förövningar eller pedagogiska regler.

Syftet med detta arbete är att få en bild av vilka faktorer som är mest betydelsefulla för att lära sig motoriska färdigheter i Bollspel och koppla detta till lärandeteori. Finns det skillnader i uppfattning om man är nybörjare eller har erfarenhet från Bollspel? Spelar kön och ålder någon roll? Vilken lärandeteori värderas högst? För att ge en bakgrund till problemställningen görs en genomgång av tidigare forskning och en beskrivning av två dominerande lärandeteorier, Generella motoriska programteorin och Dynamiska systemteorin med tillhörande didaktiska och motoriska begrepp inom lärande och Bollspel. Frågor har ställts i enkätform till två olika undersökningsgrupper, dels 112 studenter från enheten Idrottsvetenskap vid Lärande och samhälle, Malmö högskola och dels 129 elever från grundskolan och gymnasieskolan i två mellanskånska orter. Undersökningsgrupperna har fått värdera faktorer som anses betydelsefulla för att lära sig motoriska färdigheter i Bollspel.

Syftet med denna studie var att se om en undervisning uppbyggd av bollekar kunde öka den fysiska intensiteten hos elever under idrott och hälsa lektionerna i jämförelse med en traditionell bollsportsundervisning. Fokusen i denna potentiella förändring låg på hur elever utan en föreningsidrottsligbakgrund inom bollsport påverkades. I studien användes ett testbatteri bestående av pedometer och pulsmätare för att kunna uppmäta elevernas fysiska intensitet under en idrottslektion i tre klasser på två olika skolor. Lektionen är uppdelad i två aktiviteter där den ena är en traditionell basketbollmatch och den andra en egentillverkad bollek vid namn attackboll. Dessa har jämförts med hjälp av antalet steg samt de pulskurvor klockorna som eleverna bar under lektionen genererade.

I denna studie undersöks hur genus skapas genom barns interaktion med varandra vid Bollspel under raster. Studien syfter till att bidra till djupare förståelse för genusskapande på rasterna i skolan. I studein har löpande ostrukturerade observationer använts som metod. Sammanlagt observerades sex rast tillfällen samtliga på skolgården. Fem av rasterna som observerades var 40 minuter långa och en var 20 minuter.

SammanfattningSyfte och frågeställningarStudiens syfte var att belysa elevers delaktighet under en Bollspelslektion avseende bollinnehav och initiativtagande med boll. Ett andra syfte var att studera om delaktighet i Bollspel förändras beroende på hur undervisningen genomförs. Studiens frågeställningar var följande: Hur är fördelningen och spridningen i antalet bollkontakter i Bollspel bland flickor och pojkar i en skolklass?  Hur agerar flickor och pojkar när de har bollen i spelet? Förändras beteendet från det första till det sista tillfället? Är det någon skillnad i utveckling över tid, med avseende på elevers delaktighet och agerande med bollen i spelet i de tre undervisningsmodellerna?MetodTre olika undervisningsmodeller har provats vid tio tillfällen under tio veckor och jämförts i en interventionsstudie. Det första och sista tillfället har bestått av endast spel, där 147 elever granskats i sitt agerande.

Syftet med den här studien var att undersöka om undervisningen i idrott och hälsa påverkar elevers fysiska aktivitetsgrad på fritiden. Ett vidare syfte var att se om undervisningen fått eleverna att prova nya aktiviteter och fått ett ökat intresse för idrott och fysisk aktivitet. Studien undersöker även hur viktigt eleverna tycker ämnet är och vilka kunskaper de får kring hälsa. Slutligen undersöks dessa frågor utifrån ett genusperspektiv,  samtidigt som elever med olika erfarenhet av fysisk aktivitet jämförs. Studien har använts sig av en kvantitativ enkätstudie.