Sökresultat:
27 Uppsatser om Blandstaden - Sida 2 av 2
Blandstad som estetisk och visuell upplevelse - En fallstudie om planerares, boendes och andra brukares estetiska värdering av Sörbyängen i Örebro
Idag finns det en påtaglig vilja hos olika aktörer att formulera vad som är
attraktivt i den fysiska miljön. Uttrycket attraktivt används i ett flertal
plandokument och ges ut som praxis av bland annat Boverket. Men vad innebär
attraktiva miljöer och vad betraktas egentligen som tilltalande och motbjudande
i den fysiska miljön?
Rådande planeringsideal handlar till stor del om täta stadsstrukturer och om en
blandning av olika funktioner ? något som förutsätts skapa attraktiva värden.
Planeringsidealet har uppkommit som reaktion mot modernismens ensidiga uttryck
och för närvarande blickar många arkitekter och planerare tillbaka till
1800-talets mångfunktionella stadsform där bostäder, handel och arbetsplatser
uppfördes inom ett och samma område.
Stad till salu? En studie om rättvisa i entreprenörstaden
Kandidatarbetets överordnade teman är entreprenörskap, stadsförnyelse och
rättvisa. Syftet är att, med utgångspunkt i vad forskare hävdar vara ett skifte
från traditionell välfärdspolitik till entreprenörsmässig stadspolitik, belysa
rättviseaspekterna i den nutida fysiska planeringen utifrån ett antal principer
för hur en rättvis stad kan uppnås. Vidare är syftet att tillämpa dessa
principer i en analys av rättviseaspekterna i ett aktuellt
stadsförnyelseprojekt. Problematiken som undersöks bygger på antaganden om att
den nya stadspolitiken banat väg för en ökad social polarisering i samhället,
då de ekonomiska intressena tenderar prioriteras framför sociala behov och
demokratiska rättigheter.
Undersökningens forskningsdesign är en fallstudie och fallet som har undersökts
är stadsförnyelseprojektet H+ i Helsingborg. I fallstudien appliceras begrepp
hämtade från Susan Fainsteins teori om The Just City (2010), den rättvisa
staden, i en kvalitativ innehållsanalys av det empiriska materialet Fördjupad
Översiktsplan för H+, Imagine Helsingborg (genomförandeplan) samt planområdets
Miljöprofil.
I skuggan av blandstaden. En fallstudie av blandstadsidealets förverkligande i miljonprogrammets Angered
I en generalplan från 1968 planeras den nya Göteborgsstadsdelen Angered som en blivande förstad för en befolkningstillväxt som kan uppgå till 175 000 människor år 2000. Den bostadsbrist som Göteborg led av när generalplanen upprättades slogs redan i mitten på 1970-talet över till ett bostadsöverskott vilket resulterade i att byggnationen av Angered stannade av. Till följd av att planerna endast delvis realiserades är Angered idag en glest bebyggd stadsdel bestående av utspridda bostadsöar, separerade av breda bilvägar och stora naturområden. Stadsdelen är dåligt ihopkopplad med övriga delar av Göteborg och är en utav stadsdelarna i Göteborg med högst andel arbetslösa och bidragstagande invånare. Angereds fysiska miljö utgör ingen god förutsättning för en hållbar utveckling.
Urban Sprawl och Dagens Stadsbyggnadstrender : en fallstudie av Kungsbacka
Syftet med arbetet är att undersöka fenomenet Urban Sprawl för att se om det går och få svar på varför Kungsbacka kommun ser ut som den gör idag. Kungsbacka har ett speciellt utseende med en väldigt liten centralort i förhållande till kommunens storlek. De flesta av invånarna i kommunen bor i utbredda villaområden utanför staden. Arbetet inleds med en teoridel som börjar med att beskriva Urban Sprawl i ett internationellt perspektiv för att till sist gå in på vad det har betytt för Sveriges och enskilda kommuners del. När man talar om Urban Sprawl förs ofta tankarna till USA med dess breda motorvägar, stora köpcentrum och utbredda städer.
Polstjärnan. Ett fastighetsutvecklingsprojekt
Efter att ha ägt fastigheterna benämnda som Polstjärnan, belägna i stadsdelen Lindholmen på Norra Älvstranden i Göteborg, under många år ställs Wallenstam nu vid ett vägskäl. Med byggnader som åldrats och ett område som utvecklas ifrån dem växte fastighetsutvecklingsprojektet Polstjärnan fram.Syftet med arbetet är således att utreda en framtida utvecklingsplan för fastigheterna som är väl förankrad i området Lindholmen och kvarteret Polstjärnegatan-Karlavagnsgatan. Till att börja med ville jag få en bild av Lindholmen ser ut och vad det finns för planer för fortsatt utveckling i området. Därför kontaktade jag Johan Altenius, planarkitekt på stadsbyggnadskontoret i Göteborg och Anna Eckerstig, byggprojekt och verksamhetsansvarig på Chalmers Fastigheter.För att sedan skapa en gällande utgångspunkt för arbetet har flera personer på Wallenstam intervjuats. I dessa intervjuer har de fått ge sin bild av fastigheterna, dess historik och tidigare tankar på vidare utveckling.
Urban Sprawl och Dagens Stadsbyggnadstrender - en fallstudie av Kungsbacka
Syftet med arbetet är att undersöka fenomenet Urban Sprawl för att se om det
går och få svar på varför Kungsbacka kommun ser ut som den gör idag. Kungsbacka
har ett speciellt utseende med en väldigt liten centralort i förhållande till
kommunens storlek. De flesta av invånarna i kommunen bor i utbredda
villaområden utanför staden. Arbetet inleds med en teoridel som börjar med att
beskriva Urban Sprawl i ett internationellt perspektiv för att till sist gå in
på vad det har betytt för Sveriges och enskilda kommuners del. När man talar om
Urban Sprawl förs ofta tankarna till USA med dess breda motorvägar, stora
köpcentrum och utbredda städer.
Staden mellan vägar och spår : att skapa möjligheter för blandstad på Marieholm
Sammanfattning Analys Marieholm ligger i ett storskaligt landskap i Göta älvs dalgång endast 3km nordöst från Göteborgs centrum. Denna lokalisering sågs som ocentral när området exploaterades i början av 1900-talet. Sedan dess har Göteborg vuxit och Marieholms läge anses nu mer centralt. Den industriella användningen har format området vilket får en rad konsekvenser. Kommunikationerna domineras av bil och tågtrafik med motorvägen mot Karlstad som det dominerande inslaget.
Staden mellan vägar och spår - att skapa möjligheter för blandstad på Marieholm
Sammanfattning
Analys
Marieholm ligger i ett storskaligt landskap i Göta älvs dalgång endast 3km
nordöst från Göteborgs centrum. Denna lokalisering sågs som ocentral när
området exploaterades i början av 1900-talet. Sedan dess har Göteborg vuxit och
Marieholms läge anses nu mer centralt. Den industriella användningen har format
området vilket får en rad konsekvenser. Kommunikationerna domineras av bil och
tågtrafik med motorvägen mot Karlstad som det dominerande inslaget.
Biltrafikens påverkan på modern stadsplanering, en fallstudie av Söderstaden, Kungsbacka
Syftet med arbetet är att undersöka hur trafiken idag påverkar och styr vårt sätt att planera städer. I detta arbete görs en fallstudie av Söderstaden, som är ett nybyggt bostadsområde i Kungsbacka kommun, där trafikens påverkan undersöks. Historiskt sett har våra dominerande transportmedel haft stor påverkan på våra samhällens uppkomster. Handeln har varit beroende av den tidens effektivaste transporter, då sjöfarten, nu motorfordonstrafiken. Hur våra städer lokaliserades och utformades vid de olika tidsepokerna skiljer sig avsevärt.
Biltrafikens påverkan på modern stadsplanering, en fallstudie av Söderstaden, Kungsbacka
Syftet med arbetet är att undersöka hur trafiken idag påverkar och styr vårt
sätt att planera städer. I detta arbete görs en fallstudie av Söderstaden, som
är ett nybyggt bostadsområde i Kungsbacka kommun, där trafikens påverkan
undersöks. Historiskt sett har våra dominerande transportmedel haft stor
påverkan på våra samhällens uppkomster. Handeln har varit beroende av den
tidens effektivaste transporter, då sjöfarten, nu motorfordonstrafiken. Hur
våra städer lokaliserades och utformades vid de olika tidsepokerna skiljer sig
avsevärt.
Från icke-stad till stad? Fallstudie : Viksjö
Mitt syfte har varit att undersöka om och hur Viksjö genom förtätning kan utvecklas från en modernistisk förort till att fungera och upplevas som stad. Mina utgångspunkter har varit idéerna om den täta staden, Blandstaden, den traditionella staden och staden med människan i fokus. Jag har utgått ifrån Jane Jacobs och Jerker Söderlinds synsätt på staden och även lyft fram kritiker vilket har lett fram till mitt planförslag. Enligt mitt planförslag och min diskussion så går det att tillföra element till Viksjö som gör att området har potential att fungera och upplevas som en stad. Viksjö är en typisk 60-70-talsförort i Stockholmsregionen som består av mestadels villamattor och radhusområden samt ett mindre centrum med ett antal flerbostadshus.
Från icke-stad till stad? Fallstudie: Viksjö
Mitt syfte har varit att undersöka om och hur Viksjö genom
förtätning kan utvecklas från en modernistisk förort till att
fungera och upplevas som stad. Mina utgångspunkter har
varit idéerna om den täta staden, Blandstaden, den traditionella
staden och staden med människan i fokus. Jag har utgått
ifrån Jane Jacobs och Jerker Söderlinds synsätt på staden och
även lyft fram kritiker vilket har lett fram till mitt planförslag.
Enligt mitt planförslag och min diskussion så går det att
tillföra element till Viksjö som gör att området har potential
att fungera och upplevas som en stad.
Viksjö är en typisk 60-70-talsförort i Stockholmsregionen som
består av mestadels villamattor och radhusområden samt ett
mindre centrum med ett antal flerbostadshus. I centrum har
en viss punktvis förtätning skett men annars ser Viksjö ut som
när det byggdes. Viksjö är uppbyggt utav flera småhusområden
där varje område bildar en egen enklav som är
kopplad till en matargata som leder till huvudleden genom
Viksjö ? Viksjöleden.