Studiens syfte är att undersöka sex förskollärares upplevelser och erfarenheter kring arbetet med individualisering i stora Barngrupper. Frågeställningarna är följande:Hur organiserar förskollärarna verksamheten för att individualisera arbetet i stora Barngrupper?Vilka hinder och möjligheter ser förskollärarna med individualisering i stora Barngrupper?Studien vilar på en kvalitativ forskningsansats och innefattar sex intervjuer med förskollärare som arbetar i stora Barngrupper, med barn i åldrarna tre till fem. Livsvärldsfenomenologin används som inspiration i studien.De faktorer som enligt respondenterna främjar möjligheten för att arbeta med individualisering är flera. Planering, struktur, organisation och regelbundna diskussioner inom arbetslaget är en faktor.

Arbetets syfte är att få en ökad förståelse för hur förskollärare ser på sin arbetssituation i stora Barngrupper. Utifrån detta syfte har vi formulerat följande frågeställningar: ? Hur ser förskollärare på sitt arbete i stora Barngrupper? ? Hur arbetar förskollärare för att skapa trygghet hos barn i stora Barngrupper? Vi har med kvalitativ metod intervjuat tio förskollärare som arbetar i två olika kommuner i sydvästra Skåne. Våra informanter gav individuella och varierande svar angående sitt arbete i stora Barngrupper. Empirin visade flertalet gemensamma teman som resulterade i en analys.

Syftet var att i denna studie behandla ämnet åldersblandat i förskolan. Syftet var att beskriva för och nackdelar med åldersblandade Barngrupper i förskolan. Min undersökning bygger på rena faktastudier av litteratur samt enkäter och öppna frågor. Pedagogerna som deltagit i min enkät har erfarenheter av både åldersblandade och åldersindelade Barngrupper. Resultatet i min studie pekar mot att åldersblandade Barngrupper gynnar framförallt de yngre barnen.

Syftet med denna studie är att synliggöra pedagogers tankar om huruvida barn i behov av särskilt stöd påverkas av stora Barngrupper i förskolan. Studien är baserad på kvalitativa intervjuer med fyra förskollärare, alla med lång erfarenhet av arbetet i förskolans verksamheter. Förskollärarna arbetade även i stora Barngrupper där det fanns barn i behov av särskilt stöd. Resultatet visar att de intervjuade förskollärarna ansåg att stora Barngrupper påverkade barn i behov av särskilt stöd. De intervjuade förskollärarna uttryckte svårigheter i att möta barnens olika behov och arbeta utifrån barnets förutsättningar i stora Barngrupper.

Vårt syfte med denna studie var att undersöka hur barns lärande, trygghet, behov och fysisk miljö påverkas av stora Barngrupper. Vi valde att använda oss av kvalitativ metod i form av ett ostrukturerat frågeformulär med öppna frågor. Enkäten vände sig till pedagoger på några förskolor i Eskilstuna, då vi ville ha pedagogernas tankar om barns lärande i stora Barngrupper, eftersom de är aktiva i verksamheten. I resultatet så framkom det att barns lärande påverkas både positivt och negativt av stora Barngrupper. Resultatet visade även att det är svårt att tillgodose alla barns behov, räcka till som pedagog för att alla barn ska vara trygga och att samlärandet är viktigt.

Stora Barngrupper och hur det påverkar barns stress ochlärande är en fråga som flitigt debatteras i media, men än så länge har inte politikerna gjort något för att grupperna ska blir mindre. Därför valdes ämnet i den här studien. Det är en kvalitativ studie där jag varit ute och intervjuat verksamma förskollärare om hur de ser på stora Barngrupper och möjligheterna till lärande.Studien syfte är att ta reda på förskollärares erfarenheter och uppfattningar om växande Barngrupper ur ett lärandeperspektiv. Hinns lärande och strävan mot att nå målen i läroplanen med?Analysen visar att informanterna kan se både för- och nackdelar med stora Barngrupper, men de upplever ändå en otillräcklighetskänsla att inte hinna med sitt jobb så som de skulle vilja.

Syftet med denna studie är att undersöka vilken syn förskollärare och lärare i Sydafrika har på Barngruppers storlek samt hur de anser att storleken på barngruppen kan påverka barn och elevers lärande. För att få farm ett resultat har intervjuer genomförts med fem pedagoger och en förskolechef som arbetar på förskolor och skolor i Sydafrika. Metoden som användes var en kvalitativ intervjumetod för att få reda på sydafrikanska pedagogers syn på stora Barngrupper och lärande. Enligt resultatet är stora Barngrupper något som ses som ett problem och det är de flesta intervjupersoner enade om. De påstår att de har för lite resurser, för lite utrymme och för lite med material till de stora Barngrupperna.

Syftet med denna uppsats är att undersöka förskollärares åsikter kring arbetet med att skapa trygga Barngrupper inom förskola och förskoleklass. Vi ska även undersöka vilka arbetssätt de använder i sitt arbete för trygga Barngrupper. För att uppfylla vårt syfte har vi gjort litteraturstudier och kvalitativa intervjuer. Genom dessa intervjuer har vi samlat in material som vi sedan har bearbetat och analyserat. Vår undersökningsgrupp bestod av åtta förskollärare med olika pedagogiska inriktningar.

Karlsson, A., & Magnusson, T. (2013). Möjligheter och hinder ?En studie om förskollärares arbete med stora Barngrupper. Examensarbete i pedagogik.

Syftet med arbetet är att undersöka hur pedagoger arbetar pedagogiskt med och tänker kring åldersblandade Barngrupper samt hur deras agerande påverkar barns samspel med barn i andra åldrar. Mina huvudfrågeställningar behandlar hur pedagoger arbetar med åldersblandade grupper, huruvida de uppmuntrar barns samspel med barn i andra åldrar, hur de upplever arbetet med åldersblandade grupper, hur barnens samspel ser ut samt hur pedagogers inställning och agerande påverkar barns samspel med barn i andra åldrar. Jag har genomfört min undersökning på en förskoleavdelning med 18 barn mellan ett och fem år. Observationer av vuxenledda aktiviteter och barns spontana samspel har gjorts, främst med filmkamera, men även med löpande protokoll. Jag har även intervjuat de tre pedagoger som arbetar på avdelningen, två förskollärare och en barnskötare.Resultatet visar att pedagogerna inte uppmuntrar barns samspel med barn i andra åldrar och att man inte har någon gemensam pedagogisk plattform i arbetet med åldersblandade Barngrupper.

Det blir allt vanligare med stora Barngrupper i förskolan och personaltätheten är ofta låg irelation till barngruppens storlek. Detta leder till att pedagoger i förskolan, uppleverfrustration när det gäller att uppnå förskolans uppdrag som innefattar att tillgodose varjebarns behov för att främja deras utveckling. Syftet med vår studie är att belysapedagogers utsagor, inklusive resonemang, om arbetssätt och organisation avverksamheten gällande individualisering av barns språkutveckling i förskolans storaBarngrupper. Studien bygger på sex kvalitativa forskningsintervjuer med pedagoger somarbetar eller har arbetat med barn i åldern 3-5 år. Resultatet av vår studie visar att ettarbetssätt för att se den enskilda individen är att dela in den stora gruppen i mindregrupper.

Avsikten med den här studien är att skildra och analysera hur det kommer sig att pedagoger väljer att omorganisera förskolorna de arbetar på, från åldersblandade till åldersindelade Barngrupper. Vilka motiv och argument finns det bakom förändringsarbetet till åldershomogena Barngrupper? Efter omorganisationen har pedagogerna en eller två åldersgrupper på avdelningen som de arbetar med, hur har deras pedagogiska arbete berörts av det? Men framförallt presenteras hur förskolornas viktigaste kärna påverkas av ålderssammansättningen, nämligen barnen. Datainsamlingarna består av djupintervjuer med fem förskollärare och en barnskötare. Resultatet visar på väldigt nöjda pedagoger som också framhåller barnen som de största vinnarna till åldersindelade Barngrupper.

Syftet med denna studie var att beskriva möjligheter och svårigheter med utvidgade sys-kongrupper och pedagogers och förskolechefers tankar kring detta. Vi ville även få ökad förståelse om mot vilken bakgrund åldersammansättningen i barngruppen organiseras. Vår studie utfördes på en förskola med utvidgade syskongrupper och undersökningen bygger på intervjuer med öppna frågor. Vår analys grundar sig på tidigare forskning och Vygotskijs teorier om barns utveckling. I stort upplever pedagogerna att det sociala gynnas men att överlag är utvidgade syskongrupper negativt för barnens utveckling.

Dagens förskolor bedrivs i både kommunal och privat regi, andelen fristående förskolor växer sig allt större på marknaden. Oavsett ägare har barngruppsantalet under senare år ökat och det har pågått debatter kring hur detta påverkar våra barn, både experter på området och föräldrar uttrycker en stor oro över detta. Syftet med denna studie var att undersöka pedagogers upplevelse av och sätt att hantera stora Barngrupper i fristående förskolor, samt hur de valt att organisera den pedagogiska verksamheten. Tidigare forskning kan inte fastställa ett specifikt barngruppsantal men framhåller att antalet inte bör överstiga 20 barn. Forskning visar även att personalgruppen har stor inverkan på verksamheten, deras förmåga att organisera och samarbeta har visat sig vara viktiga faktorer för att uppnå ett fungerande arbete.

Studiens syfte har varit att undersöka hur fritidspedagoger säger sig arbeta med avkoppling och lugna platser i fritidshemmets inomhusmiljöer samt vad som påverkar detta arbete. Metoden för studien var kvalitativ och sju fritidspedagoger i norra Sverige har intervjuats. Med hjälp av ett sociokulturellt perspektiv har resultaten analyserat gällande hur detta kan påverka barnens lärande. Några av de viktigaste resultaten är, trots buller, trånga lokaler och stora Barngrupper, att det arbete som görs med avkoppling och lugna platser visar på möjligheter till bland annat situerat, distribuerat och medierat lärande. Lärande som både handlar om att skapa tillsammans med andra och att lära känna sina individuella behov i en social kontext.