Den tekniska utvecklingen, digitaliseringen och Avregleringar i lagstiftningen på den finansiella marknaden, har bidragit till många förändringar på denna marknad. Avregleringar i lagstiftningen har lett till en ökad konkurrens och till uppkomsten av nya finansiella produkter, som är svåra att tolka även för aktörer som har analyskompetens. De aktörer som agerar på den finansiella marknaden är bland annat aktieanalytiker, vars arbetsuppgifter är att samla och analysera information om specifika företag och därefter förmedla informationen vidare till placerarna/kunderna. Till analytikernas uppgifter hör även att väcka placerarnas intresse och motivation, som kan leda till en investering i aktier. Analytikernas arbete har under de senaste åren ifrågasatts och kritiserats ett flertal gången.

I Sverige genomfördes en våg av Avregleringar inom den offentliga sektorn under 1980- och 1990-talen och en av de marknader som avreglerades var elmarknaden 1996. Eftersom fjärrvärmeaktörer i många fall är väl integrerade med elaktörer påverkades de indirekt av avregleringen. I denna uppsats studeras organisationsförändringar som skett inom Västerås och Uppsalas fjärrvärmeaktörer, under tidsperioden kring avregleringen av elmarknaden. I uppsatsen analyseras hur de båda aktörerna har anpassat sig efter den nya situationen med ökad konkurrens och krav på affärsmässighet, som uppstod i och med avregleringen och hur aktörerna motiverar sina organisationsförändringar. De slutsatser som kan dras är att båda aktörerna har förändrats på ett likartat sätt, genom bolagisering, införande av marknadsavdelning och affärstyrning.

De senaste decennierna har präglats av omfattande strukturella förändringar av flertalet monopol marknader. Dessa strukturella förändringar benämns vanligen som Avregleringar. Denna studie fokuserar på dessa marknader med inriktning på vilka faktorer som påverkar dessa marknaders effektivitet. Syftet med studien har varit tvådelat där det första syftet var att utifrån ekonomisk teori identifiera faktorer som har betydelse för uppkomsten av väl fungerande konkurrensmarknader. Det andra syftet var att bedöma dessa kriteriers relevans genom att jämföra dessa mot en avreglerad marknad samt bedöma lämpligheten av att avreglera en i dagsläget icke- konkurrensutsatt marknad.

Det har visat sig att Avregleringar på monopolmarknader inte alltid skapar total konkurrens då det fortfarande kan förekomma hinder efter avregleringen. Den totala konkurrensen motverkas av aktörer som sedan tidigare varit ledande på denna marknad och som vill försvara sin marknadsposition. De hinder som dessa aktörer uppsätter kallar inträdeshinder. Eftermarknaden för bilbranschen har nu avreglerats för att främja konkurrensen. Finns det inträdeshinder som motverkar fri konkurrens? Syftet med vår undersökning är att se vilka inträdeshinder som går att identifiera på eftermarknaden för bilbranschen samt vilket specifikt inträdeshinder i denna bransch som är mest svåröverkomligt.

Det har visat sig att Avregleringar på monopolmarknader inte alltid skapar total konkurrens då det fortfarande kan förekomma hinder efter avregleringen. Den totala konkurrensen motverkas av aktörer som sedan tidigare varit ledande på denna marknad och som vill försvara sin marknadsposition. De hinder som dessa aktörer uppsätter kallar inträdeshinder. Eftermarknaden för bilbranschen har nu avreglerats för att främja konkurrensen. Finns det inträdeshinder som motverkar fri konkurrens? Syftet med vår undersökning är att se vilka inträdeshinder som går att identifiera på eftermarknaden för bilbranschen samt vilket specifikt inträdeshinder i denna bransch som är mest svåröverkomligt. Slutsatser Två av inträdeshindren, stordriftsfördelar samt tillgång till distributionsled är inte identifierbara på det nya marknadssegment som har öppnats.

Studiens syfte har varit att undersöka hur kommunicerade värderingar hos ett företag påverkas av en avreglering. Uppsatsen undersöker hur Apoteket ABs kommunicerade värderingar i årsredovisningar har förändrats efter avregleringen och om dessa ligger i linje med grundmålen för avregleringens syfte. Det teoretiska avsnittet behandlar värderingar, kommunicerade värderingar, kommunikation, värderingar sammantaget med Avregleringar samt apoteksmarknadens avreglering. Studien baseras på en innehållsanalys av Apoteket ABs årsredovisningar där blocken 2005-2008 samt 2010-2013 noga studerats och jämförts med varandra. I årsredovisningarna har antal textstycken kvantifierats efter sex utvalda värdeord från regeringens mål med avregleringen.

Syfte: Syftet med denna uppsats är att undersöka förändringar i pris och tillgänglighet på OTC-läkemedel före och efter avregleringen av det svenska apoteksmonopolet ur ett konsumentperspektiv.Metod: Kvantitativ undersökning med abduktiv forskningsansats, där datainsamling sker via telefonkontakt och observation av hemsidorTeori: Marknadsformer, Avregleringar, Marknadsmixen, Prissättningsstrategier, ÖppettiderResultat: Uppgång skedde kontinuerligt i pris på OTC-läkemedel före avregleringen av apoteksmonopolet och öppettiderna var då begränsade. Undersökningen visar att pris på OTC-läkemedel marginellt gått upp och en ökning skett i antal timmars öppethållande per vecka bland samtliga återförsäljare. Avregleringen har bidragit till stora variationer i priser och öppettider bland olika återförsäljare. Det finns ett mycket svagt positivt samband mellan pris på OTC-läkemedel och öppettider. Starkast är sambandet för Bensinstationer och Kiosker och närbutiker där undersökningen visar på både ett högt pris och flexibelt öppethållande..

Bakgrund: Inom den Europeiska Unionen har ett stort antal Avregleringar genomförts sedan 1980- talet. En svensk monopolmarknad, vars framtid diskuterats alltmer livligt sedan Sveriges inträde i EU, är detaljhandelsmonopolet på alkohol. De aktörer som skulle kunna etablera sig på en avreglerad marknad är många, men vilka som kommer att lyckas är inte helt klart. Syfte: Syftet med denna uppsats är att utveckla en hypotetisk struktur över hur detaljhandelsmarknaden för alkohol kan komma att se ut efter en avreglering av det svenska detaljhandelsmonopolet på alkohol samt att undersöka vilka underliggande mekanismer som kan komma att påverka denna hypotetiska struktur. Utförande: Studien bygger på empiri insamlad genom intervjuer med två ledande dagligvaruhandelskedjor, sex importörsföretag, en grossist samt genom sekundärmaterial.

Uppsatsen tar sin utgångspunkt i att kår- och nationsobligatoriet den 1 juli 2010 ska avskaffas. Det blir då frivilligt för studenter vid Uppsala universitet att vara medlem i någon studentnation. Uppsatsen syfte är att undersöka Uppsalas studentnationers uppfattning av deras marknadsposition och hur väl deras strategier inför kårobligatoriets avskaffande överensstämmer med denna. Syftet är även att utifrån ett teoretiskt perspektiv rörande tjänsteleverantörers strategier i samband med Avregleringar, analysera vilka strategiska åtgärder nationerna prioriterar i samband med kårobligatoriets avskaffande. En teoretisk referensram rörande tjänsteleverantörers strategiska åtgärder har använts i detta syfte och operationaliserats i uppsatsens metod.

Syfte: Uppsatsens syfte är att undersöka hur en förändring från ett monopol till en relativt fri marknad leder till ändrade förutsättningar för servicemötet ur ett kundperspektiv. För att kunna undersöka syftet har vi använt apoteksmarknaden som fallstudie och valt att begränsa oss till receptfria läkemedel. Metod: Uppsatsen har behandlats utifrån ett hermeneutiskt perspektiv. Vidare har metodens angreppssätt varit såväl deduktivt som induktivt. Vårt insamlade material består av Service Management teorier samt utredningar vilka behandlar Avregleringar på apoteksmarknader.

Avregleringen av kreditmarknaden inleddes redan på 1970-talet, men det är främst på 1980- talet som de viktigaste Avregleringarna gjordes. Då syftas det på avregleringen av utlåningsränta och avregleringen utlåningstaket. Dessa Avregleringar utlöste en kraftig utlåningsexpansion till företag och privatpersoner. Utvecklingen ledde till en finansiell kris i Sverige på 1990-talet med kraftigt prisfall på fastigheter och inflation. Riksbanken gjorde sitt bästa för att skydda växelkursen med diverse räntehöjningar.

Avregleringar pa? den finansiella marknaden har lett till en o?kad konkurrens fo?r retailbanker och en miljo? da?r konsumenten har tillga?ng till ett bredare utbud av finansiella tja?nster. Bankerna har sva?rt att differentiera sig genom traditionella la?gpris- och produktdifferentieringstrategier och har i sto?rre utstra?ckning insett behovet av att prioritera en kundorienterad strategi i syfte att beha?lla en lojal kundbas. Studier visar att en kundorienterad organisation a?r mer bena?gen att leverera en framsta?ende servicekvalitet som resulterar i tillfredssta?llda kunder men forskarna har a?gnat mindre uppma?rksamhet a?t ekonomistyrningens utformning i syfte att fra?mja en kundorienterat arbetssa?tt inom organisationen.

I SOU 2008:32 föreslås revisionsplikten i Sverige bli frivillig för alla mindre företag vilket omfattar cirka 97 procent av de svenska företagen. Vid Avregleringar av marknader så som revisionsbranschen drivs företag till att bli mera marknadsorienterade. Ekonomens roll har tenderat att bli mer affärsorienterad vilket är ett mönster som också kan utläsas hos revisorer i andra länder där revisionsplikten avskaffats. Syftet med denna uppsats var att utifrån revisorers perspektiv beskriva och skapa en förståelse för deras omställning till ett mer marknadsorienterat synsätt inför revisionspliktens avskaffande. Författarna valde att fokusera på en eventuell omställning i revisorernas tjänsteutbud samt hur revisorns roll kan komma att påverkas.

Samhällets beroende av elektrisk kraft samt sårbarheten i leveranserna är en viktig och ständigt aktuell fråga. Förändringar i samhällets struktur samt utveckling av den teknik som används i vardagen ökar ständigt vårt beroende samtidigt som medborgarnas krav på trygghet och förutsägbarhet är fortsatt stort. De senaste årens haverier, tekniska misstag, naturkatastrofer och terrordåd utgör en påminnelse om riskerna för samhällets normala funktion.De konkreta hot som vi förut uppfattat, främst knutna till risken för krig, har förbytts till mer omfattande och ofta vaga risker som är svårare att möta med planering och resursstyrning.Parallellt med ovanstående förändringar i vårt dagliga liv, har myndigheternas möjlighet att påverka aktörerna på elmarknaden minskat drastiskt genom stora Avregleringar. En ökande efterfrågan globalt medför också osäkerheter avseende hur och med vilka metoder vi skall fylla framtida behov.Uppsatsen påvisar sådana konsekvenser av långvariga avbrott att dessa inte kan accepteras samt finner sådana brister i leveranssystemen att sannolikheten för avbrott inte är försumbar.De största behoven av åtgärder finns inom områdena information, samverkan och fortsatta riskanalyser.Ämnet är utformat i samarbete med Länsstyrelsen i Värmlands län med avsikt att stödja pågående risk- och sårbarhetsanalyser. Syftet är att översiktligt belysa riskanalysens element ?Konsekvens? och ?Sannolikhet? inom ämnesområdet, dra slutsatser som ger vägledning för lämpliga åtgärder samt lämna förslag på fortsatt utredningsbehov..

I början av 1990-talet så genomförde den borgerliga regeringen friskolereformen vilket in-nebar att det statliga monopolet upplöstes och att fristående skolor kunde konkurrera på samma villkor som kommunala skolor. Detta medförde att det ekonomiska ansvaret för gymnasieskolan övertogs av respektive kommun och att skolpengen infördes. Reformen har inneburit ökat antal skolor och hårdare konkurrens. Detta tillsammans med minskat elevan-tal har pressat skolorna till att optimera sin marknadsföring för att attrahera elever. Syftet med uppsatsen är att beskriva och analysera om det finns någon skillnad i hur kommunala respektive fristående gymnasieskolor arbetar med marknadsföring.