Vårt syfte är att ta reda på mer om vad som påverkar fonders Avkastning och om detta skiljer sig åt i ekonomisk uppgångs- respektive nedgångsperiod. För att uppfylla vårt syfte har vi använt oss av regressionsanalyser med Avkastning som beroendevariabel och variablerna: standardavvikelse, beta, storlek, TKA och omsättningshastighet som förklarande variabler. Vi har använt portföljvalsteori med dess ingående variabler Avkastning och risk. Även begrepp som CAPM och beta gås igenom. Detta följs av det aktuella forskningsläget inom ämnet.

Syftet med denna uppsats är att med hjälp av en eventstudie undersöka om marknaden värderar horisontella och vertikala förvärv olika. Samtliga förvärv som ingår i studien har ägt rum på Stockholmsbörsen under perioden 1996 ? 2004. Förvärven klassificeras som horisontella eller vertikala. Efter klassificeringen jämförs de båda gruppernas onormala Avkastning relativt varandra samt gentemot Affärsvärldens generalindex.

Problem: Den ekonomiska kris som präglat världsmarknaden under 2007 till 2010 har drabbat börser världen över till olika grad. Denna uppsats studerar hur krisen drabbat den svenska fondmarknaden och tillväxtmarknadsfonder ur perspektivet risk och Avkastning. Detta är i denna studie belyst utifrån en svensk småsparares perspektiv.Problemlösning: Utifrån portföljteorin i form av Sharpekvoten och Modigliani-Modiglianis modell för riskjusterad Avkastning har Avkastning, till för de båda kategorierna gemensam risknivå, fastställts. Den placering med högst Avkastning till likställd risk används som en indikator för val av placering.Slutsats: Skillnaden i Avkastning givet gemensam risk är marginell under perioden och anses inte vara tillräckligt hög för att användas som indikator, gällande placeringsalternativen emellan, för en svensk småsparare..

Vårt syfte är att ta reda på mer om vad som påverkar fonders Avkastning och om detta skiljer sig åt i ekonomisk uppgångs- respektive nedgångsperiod. För att uppfylla vårt syfte har vi valt att genomföra regressionsanalys med Avkastning som beroende variabel och variablerna: standardavvikelse, beta, storlek, TKA och omsättningshastighet som förklarande variabler. Detta har genomförts i en ekonomisk uppgångs- och en ekonomisk nedgångsperiod. Vi har använt portföljvalsteori med dess ingående variabler Avkastning och risk. Även begrepp som kovarians, korrelation, effektiva fronten, mean variance, CAPM och beta gås igenom.

Bakgrund: Det rådande pensionssystemet i Sverige består av sex så kallade AP-fonder. Genom åren har pensionssystemet flertalet gånger kritiserats för dess låga Avkastning.Problem: Vår huvudfråga är att jämföra AP-fondernas risk och Avkastning med aktiemarknaden som helhet, detta ska ske med hjälp av två jämförelseindex: MSCI World och SIXRX.Syfte: Syftet med uppsatsen är att jämföra de fyra första AP-fondernas risk och Avkastning med aktiemarknaden som helhet under åren 2002-2010.Metod: Vi har använt oss av en kvantitativ metod, genom att samla in information från AP-fondernas årsredovisningar och hemsidor. Vi har samlat in historisk data, som vi sedan har bearbetat och analyserat.Slutsats: De studerade AP-fonderna har presterat sämre än aktiemarknaden..

Huvudsyftet med denna uppsats är att undersöka om en höjning respektive sänkning av ett kreditbetyg, runt publiceringsdatumet, medför onormal Avkastning på den underliggande aktien. Vi har även för avsikt att undersöka om det finns något samband mellan ett företags soliditet samt branschtillhörighet och storleken på den onormala Avkastningen. I uppsatsen används en kvantitativ metod med en deduktiv ansats. I undersökningen har vi endast använt oss av sekundärdata i form av vetenskapliga artiklar, börshistorik, Internet etc. Undersökningen baseras på en eventstudie som undersöker om någon onormal Avkastning uppstår.

Uppsatsen syftar till att undersöka om det finns en påvisbar onormal Avkastning omkring det datum då företagsledningen annonserar om utdelningsförändring. Studien syftar även till att analysera om det kan finnas någon skillnad i onormal Avkastning mellan de fall Affärsvärldens utdelningsprognoser stämmer överens med de faktiska utdelningarna, och de fall de inte gör det. För att undersöka om det fanns någon onormal Avkastning har en eventstudie genomförts. Händelsefönstret i eventstudien består av dagen för offentliggörandet samt tre dagar innan och efter. För att testa om eventuella onormala Avkastningar är signifikanta har vi använt oss av hypotesprövning och t-test.

Syftet med uppsatsen är att undersöka om onormal Avkastning genereras vid offentliggörandet av bud angående företagsförvärv för det förvärvande företagets aktieägare. Vidare jämför vi om Avkastningen blir annorlunda beroende på företagens storlek, vilken bransch de tillhör samt vilken typ av företag som förvärvas.Studien utförs genom ett kvantitativt angreppssätt med hjälp av en eventstudie. Data består av aktiekurser från 34 bolag som jämförs med index. Eventfönstret som studeras är tio dagar, fyra dagar innan budet offentliggörs, buddagen samt fem dagar efter buddatumet. Studien baseras på bolag noterade på Stockholmsbörsen.

Denna studie undersöker hur förvärvande företags långsiktiga aktieAvkastning påverkas av att förvärva andra företag. Vilket betalningsmedel som används vid förvärvet och storleken på det förvärvande företaget är faktorer vars inverkan på Avkastningen efter förvärv testas. I studiepopulationen ingår 20 förvärv som genomförts under åren 1999-2005. Genom en kvantitativ undersökningsmetod insamlas data för aktieAvkastning för dessa 20 företag och förväntad Avkastning skattas med hjälp av Fama-Frenchs trefaktormodell. Därefter genomförs statistiska hypotestest som jämför förväntad Avkastning med faktisk Avkastning för den månad som infaller två år efter att förvärvet genomförts.

SammanfattningDenna uppsats undersöker möjligheterna att bedöma en akties framtida risk och Avkastning med hjälp av nyckeltalen soliditet och marknadstillväxt. För att göra detta undersöks företag noterade på Stockholmsbörsen under perioden 2004-12-31 till 2006-06-30. Analysen görs med hjälp av linjär regression och visar att nyckeltalen inte har något signifikant samband med risk och Avkastning med reservation för ett lågt men signifikant samband mellan marknadstillväxt och beta på 5%-nivå..

.Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka sambandet mellan Morningstars rating och framtida Avkastning, samt om detta skiljer sig åt i olika börsklimat.Metod: Undersökningen bygger på en kvantitativ metod då vi har samlat in sekundärdata från dagstidningar och Internet. Den insamlade sekundärdatan kommer att ligga till grund för empirin då vi testar sambanden mellan variablerna rating och Avkastning, risk och Avkastning samt rating och risk. Teoretiska perspektiv: Uppsatsens teoretiska utgångspunkt är den effektiva marknadshypotesen och kapitalmarknadslinjen. Teorin grundas även på tidigare studier av bland annat Morey (2003). Empiri: Med hjälp av statistikprogrammet SPSS undersöker vi korrelationen mellan variablerna rating och Avkastning, risk och Avkastning samt rating och risk.

Vad är Avkastning? Trots att de flesta är bekanta med ordet är det ett svårdefinierat begrepp.Avkastning kan även definieras på olika sätt i olika sammanhang. Detta kan illustreras med hjälp av ett exempel i form av en investering i en andel i ett aktiebolag. Bolagets vinst kan komma aktieägarna till del på två sätt, dels i form av utdelning, dels i form av att aktien ökar i värde. Ett snävt synsätt på Avkastning skulle omfatta endast utdelningen, medan ett vidare begrepp inkluderar värdeökningen.Normalt tänker man sig att Avkastningen av viss egendom tillfaller egendomens ägare, och att denne är fri att förfoga över densamma.

Målet med en hedgefond är att i alla marknadslägen generera positiv Avkastning vilket även brukar kallas absolut positiv Avkastning. Det finns en rad olika investeringsmetoder även kallade hedgestrategier som förvaltarna använder sig av för att uppnå detta mål. Syftet med den här uppsatsen är att undersöka de olika investeringsstrategierna på den nordiska marknaden med fokus på överAvkastning och riskjusterad Avkastning. För att få perspektiv på hedgestrategiernas utveckling kommer de även jämföras med ett lämpligt marknadsindex. Den undersökta perioden begränsas till 2004-01 till 2007-01 vilket ge tillräckligt mycket data för att kunna använda likaviktade Avkastningsindex för varje enskild hedgestrategi Undersökningen visar att inga av hedgestrategierna lyckades att generera en bättre snittAvkastning än marknadsindex under den sammanlagda perioden.

Genom en eventstudie undersöks huruvida onormal Avkastning i samband med pressrelease angående företagsförvärv genereras i händelsefönstret hos det förvärvande företaget. Vidare testas valda koefficienters signifikansnivå för den onormala Avkastningen genom en multipel regressionsanalys..

Syfte: Uppsatsens syfte är att undersöka om det föreligger något positivt samband mellan svenska tillväxtmarknadsfonders avgifter och Avkastning under perioden 2002 till 2006. Metod: Metoden som har tillämpats för undersökningen är av det kvantitativa slaget. Regressionsanalyser har genomförts för att utreda huruvida sambandet mellan fonders kostnader och Avkastning ser ut. De fonder som ingår är svenskförvaltade tillväxtmarknadsfonder med historik om fem år (2002 till 2006), där det juridiska sätet är lagt till Sverige. Slutsatser: I motsats till tidigare forskningsresultat i ämnet pekar studiens resultat, trots brister i undersökningen, på ett positivt samband mellan de undersökta fondernas avgifter och Avkastning.