Fritidshem och skola ska enligt skolverket samverka men hur samverkan ska se ut, nämns inte. Detta har i sin tur bidragit till att Arbetssituationen för fritidspedagoger under skoltid ser olika ut. I denna studie undersöks hur fritidspedagogers Arbetssituation ser ut i skolan och hur den i sin tur påverkar yrkesidentiteten för fritidspedagoger i deras arbete tillsammans med läraren under skoltid. Undersökningsmetoden som använts är kvalitativa intervjuer eftersom syftet är att få en fördjupad kunskap om informanternas syn på sin Arbetssituation. Forskning om fritidshemmets inträde i skolan är knapp vilket har föranlett denna undersökning.

Syftet med studien är att undersöka grundskollärares uppfattningar om sin nuvarande Arbetssituation och hur det påverkar deras arbetsbelastning. Studien tar sin utgångspunkt i att vi upplever att arbetsbelastningen för lärare har ökat. Undersökningen genomförs genom kvalitativa intervjuer med fem grundskollärare verksamma i en kommun i Halland. Resultatet visar att lärarnas Arbetssituation präglas av en hög arbetsbelastning. Flera arbetsuppgifter tillkommer ständigt till läraryrket men tiden förblir oförändrad.

Denna studie syftar till att undersöka hur skolkuratorer i svenska grundskolan upplever sin Arbetssituation. För att ta reda på detta har vi använt oss av en kvalitativ metod där vi intervjuat fyra skolkuratorer som alla är verksamma i ett område i Mellansverige. Vi valde att i intervjun fokusera på upplevelsen av krav, kontroll och stöd utifrån krav-kontroll-stödmodellen som teoretisk utgångspunkt. Denna modell anses kunna förklara vilka kombinationer av krav, kontroll och stöd som bidrar till en stressig Arbetssituation samt vilka kombinationer som motverkar en stressig Arbetssituation. Resultaten i denna studie visar att skolkuratorer upplever höga krav i form av en hög arbetsbörda vilket är det som bidrar till stress.

Bakgrund: På grund av omorganisationer och större personalgrupper inom vården kommer det behövas bättre struktur för ledarskap i framtiden. Studien syfte var att undersöka hur första linjens chefssjuksköterskor på ett akutsjukhus i Sverige upplever sin Arbetssituation vid delat ledarskap.Metod: För att få en djupare förståelse av chefssjuksköterskornas upplevelse av sin Arbetssituation valdes kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats. Studien inkluderar semistrukturerade intervjuer från åttachefssjuksköterskor.Resultat: Det var viktigt att det fanns en balans mellan krav och kontroll samt ett socialt stöd för att chefssjuksköterskorna skulle känna en tillfredsställande Arbetssituation. Det fanns både vinster och risker med att vara två. Förhoppningen var att ett plus ett skulle bli tre men risken var att ett plus ett istället blev ett.Slutsats: Chefssjuksköterskorna upplevde att Arbetssituationen var bättre i delat ledarskap än om de skulleha arbetat ensamma.

Huvudsyftet med denna studie var att undersöka hur förskolepedagogens Arbetssituation har förändrats under dennes yrkesverksamma år. Vi ville även ta reda på vilka faktorer som påverkat stressen samt vilka konsekvenser det medfört.Vi har använt oss av en kvalitativ metod för att få veta hur pedagogen ser på sin Arbetssituation. Vi intervjuade tio pedagoger med ett fåtal enkla och tydliga frågor. På så vis fick vi personliga och utförliga svar från våra informanter. Vår teoretiska grund baseras på forskning inom stress och samhällsförändring.Resultatet av vår studie visar att alla pedagoger var nöjda med sitt yrkesval men inte med sin Arbetssituation.

SammanfattningFunktionshinder och arbete bildar tillsammans ett aktuellt ämne som ses behöva ökadekunskaper för att nå Sveriges målsättning om ?Ett arbetsliv för alla?. Inom området diskuterashur och vad som kan genomföras i syfte att minska det utanförskap och fördomar som kanfinnas.Idag finns möjligheten för individer med funktionshinder att arbeta i en anpassadArbetssituation. För att uppmärksamma individens egen upplevelse av ovanstående valdeförfattarna att genomföra en kvalitativ studie med syfte att beskriva individens upplevelse avatt arbeta i en anpassad Arbetssituation. Författarna använde målinriktat urval och genomfördedärefter ostrukturerade intervjuer med tio informanter som arbetar i en anpassadArbetssituation, vilka berättade och delgav sina upplevelser.

Arbetslöshet och/eller långtidssjukskrivning hos föräldrar är en vanlig situation för många tonåringar. Påverkar det deras framtidstro? En deskriptiv studie av ca 6 500 tonåringar i Uppsala Län genomfördes i syfte att se huruvida deras framtidstro samvarierade med föräldrarnas Arbetssituation. Kontrollfrågor gällande depression, dialog med föräldrar, välmående samt nöjdhet med livet analyserades likaså. Sambandet mellan föräldrars Arbetssituation och tonåringens framtidssyn var inte signifikant.

Bakgrund: Sjuksköterskan i kommunens äldrevård befinner sig i en allt mer pressad Arbetssituation. Det beror på minskade resurser och en allt äldre befolkning med komplexa och olika behov av omvårdnads- och sjukvårdande insatser i kommunerna. Det är viktigt med en god Arbetssituation för att kunna vara trygg i sin yrkesroll, utföra omvårdnadsarbete med hög kvalitet och bibehållen hälsa.Syfte: Att beskriva sjuksköterskans Arbetssituation inom kommunal äldrevård i Sverige från ett sjuksköterskeperspektiv.Metod: En systematisk litteraturstudie. Valda artiklar var: fem kvalitativa studier och fem kvantitativa studier.Resultat: Presenteras inom två huvudkategorier; Organisationens betydelse för Arbetssituationen och Sjuksköterskans upplevelser av betydelse för Arbetssituationen. Sjuksköterskorna kände sig pressade på grund av otydlig organisation, att ständigt vara tillgänglig, ha dåligt samvete för att inte räcka till, vara ifrågasatt och brist på handledning och komptetensutveckling.Slutsatser: Sjuksköterskorna upplever att de inte kan påverka sin Arbetssituation, de känner sig inte uppskattade eller värdefulla.

Helheten är större än summan av delarna ? en fallstudie om hur olika faktorer kan påverka samtalsledares upplevelse av sin Arbetssituation. Examensarbete i verksamhetsutveckling 30 högskolepoäng. Malmö högskola: Fakulteten för hälsa och samhälle, institutionen för Socionomprogrammet 2013. Denna studie undersöker och belyser hur samtalsledare som driver samtalsgrupper för unga pojkar upplever sin Arbetssituation.

Arbetstagare som uttrycker sig om sin Arbetssituation via forum som sociala medier har blivit allt vanligare. Denna undersökning försöker svara på varför arbetstagare väljer att uttrycka sig om sin Arbetssituation via detta forum och vilka konsekvenser detta kan få. Först har intervjuer med arbetstagare som uttryckt sig via sociala medier om sin Arbetssituation genomförts. Därefter har vinjetter utformats utifrån resultatet från intervjuerna samt ett uppmärksammat fall i tidningen om just en sådan här händelse. Vinjetterna har sedan presenterats för en VD, en konsultchef med personalansvar och en fackombudsman för att kunna ta del av deras reaktioner på situationerna.

Detta arbete handlar om lärares Arbetssituation och hur den har förändrats efter Lpo94. Arbetet handlar också om betyg och hur dessa har förändrats genom århundradena. Det har även kommit att handla om hur lärare går till väga för att hjälpa de elever som inte klarar godkänd gränsen i kärnämnena. Resultatet av litteraturstudier och en intervjuundersökning visar på en näst intill enig lärarkår. Lärarna är positivt inställda till det nya betygssystemet men skulle vilja ha fler steg i betygsskalan.

Syftet med denna kvalitativa undersökning är att få en djupare förståelse för arbetsförmedlarens Arbetssituation. Undersökningen utgår från sex arbetsförmedlares upplevelser av sitt arbete, där vi främst undersökt hur arbetsförmedlaren upplever sin Arbetssituation. Till följd av att vi vill få en djupare förståelse för deras Arbetssituation, har vi valt att även undersöka vilken betydelse socialt stöd har i deras arbete samt hur rollen som arbetsförmedlare upplevs.Uppsatsen inleds med en kort presentation av Arbetsförmedlingen i syfte om att delge relevant information som har betydelse för vår undersökning. Därefter inleds den teoretiska referensramen, där vi framställer de teorier som hjälpt oss under undersökningen. Eftersom vi vill få en djupare förståelse för arbetsförmedlarens Arbetssituation, valde vi att använda oss av semistrukturerade intervjuer.

Denna studie söker förståelse för hur professionen i sig kan verka för såväl ett effektivt som ett ineffektivt samarbete mellan professioner. Syftet med studien är att beskriva och analysera hur sjuksköterskorna upplever att professionen i sig påverkar deras Arbetssituation, inte minst i deras samarbete med läkare då sjuksköterskornas Arbetssituation till stor del är beroende av samverkan med andra professioner. Undersökningens resultat bygger på kvalitativa data som jämförts med sociologiska professionsteorier. Resultatet visar att den ställning som de olika professionerna besitter främst sätter hinder för en effektiv kommunikation dem emellan. I en god relation upplevs de skilda professionerna som en möjlighet för samarbetet då dessa kompletterar varandra och tillsammans ger en bättre helhetsbild av patienten..

SammandragSyftet med mitt arbete var att undersöka modersmålslärares Arbetssituation ochförutsättningar för utlärning, hur samarbete mellan klasslärarna och modersmålslärarnafungerar och hur samarbetet påverkar språkundervisningen. Jag har använt en kvalitativ undersökningsmetod och spelat in intervjuer med fem modersmålslärare och tre klasslärare. Resultatet av undersökningen visar att både klasslärarna och modersmålslärarna har förståelse förmodersmålets betydelse för elevernas språkutveckling och inlärningsförmåga. Ett bättre samarbete ärett önskemål från båda håll men för att lyckas med detta behöver modersmålslärarens Arbetssituationförbättras, vilket modersmålsläraren inte själv kan påverka utan det ligger på de olika skolornas viljaatt samarbeta. En av de viktigaste frågorna rör tidpunkten för modersmålsundervisningen som idag ärplacerad efter ordinarie skoltid. En av förutsättningarna för att kunna samarbeta är att lärarna harsamma arbetstider. Detta problem måste lösas av kommunen.Det framgår också att många klasslärare inte har tillräcklig kunskap om flerspråkiga barns behov trotsatt de har ansvar för elevernas kunskapsutveckling på andraspråket..

Syfte. Syftet med arbetet är att få reda på hur enhetschefer på Äldreboende upplever sin Arbetssituation. Min undersökning avser hur enhetscheferna upplever sin Arbetssituation och ställa det mot kommunens organisation, den hierarkiska såväl som hur verksamheten i förvaltningen är organiserat. Frågeställningen jag arbetar efter är hur enhetschefer upplever sin Arbetssituation.påverkar organisation hur enhetschefen upplever sin ArbetssituationSkiljer sig Arbetssituationen för enhetschefer två kommuner med olika hierarkiska organisationer. Metod : Jag har valt att utföra en kvalitativ undersökning i form av intervjuer.Undersökningen är hermeneutisk då jag undersöker chefernas upplevelser av arbetsmiljön.