Syftet med studien var att öka kunskapen om hur kökspersonal inom Kriminalvården upplever sin Arbetssituation med avseende på:-          Positiva och negativa aspekter-          Feedback-          Matens och kökets betydelse för organisation och intagnaDatainsamling har skett via tolv kvalitativa intervjuer, undersökningsgruppen utgjordes av tillfällighetsurval.I studien framkom att respondenterna upplever sin Arbetssituation övervägande positiv.Positiva aspekter:-          Social gemenskap med medarbetare och intagna-          Meningsfullhet i att bidra till vården av intagna-          Arbetsrotation och möjligheter att påverka matlagningNegativa aspekter: -          Stress-          Tunga lyft-          Bristfälligt chefsstöd-          Gränssättning mot intagnaKökspersonalen upplever att de främst får feedback från intagna, dock ofta oförtjänt kritik. Positiv feedback påverkar humöret, självförtroendet och arbetsmotivationen positivt.Maten och köket upplevs ha stor betydelse för intagna, medan köksavdelningen upplevs bortglömd inom Kriminalvården. Intagna upplevs bli lugnare då de är nöjda med maten, vissa tecken tyder på att förbrukningen av ångestdämpande medicin minskar. .

I dagens kunskapssamhälle, som karakteriseras av ständiga förändringar, utgör anställda en viktig roll för företags framgång. Personalfrågor är därför av stor betydelse för företag idag. Syftet med denna studie var att studera personalvetares Arbetssituation. Utgångspunkten var Karasek och Theorells (1990) krav- och kontrollmodell, Antonovskys (1991) teori om känsla av sammanhang samt Ryffs (1989a, 1989b) modell över psykologiskt välbefinnande. Halvstrukturerade kvalitativa intervjuer med sex personalvetare genomfördes.

Inom hälso- och sjukvården har elektroniska patientjournalsystem (EPJ) börjat implementeras och införandet av EPJ har medfört en förändrad Arbetssituation för de olika yrkesgrupperna. Syftet med denna undersökning är att öka förståelsen för de olika yrkesgruppernas Arbetssituation efter införandet av EPJ. En studie har genomförts vid Norrbottens Läns Landsting där fem personer från olika yrkesgrupper intervjuats. Slutsatsen av denna undersökning visar exempelvis att dokumentationen har ökat men kontexten har inte skapat förutsättningar för att hantera dokumenteringen i alla avseenden sedan införandet av EPJ. Detta har skapat stress och oro hos vårdpersonalen.

Forskning visar att lärares Arbetssituation har förändrats och lärare idag är osäkra på vilka arbetsuppgifter som ingår i deras yrke. Lärare ser ökade arbetsuppgifter som ett hinder då elever riskerar att inte få det stöd de är i behov av. Denna studie kommer därför att undersöka hur grundskollärare uppfattar sina arbetsuppgifter i förhållande till sin arbetstid. Studiens fråga har belysts utifrån en fenomenografisk forskningsansats som relaterar till hur människor uppfattar olika situationer, då människor uppfattar och erfar världen olika. Fem intervjuer med grundskollärare ligger till grund för denna studie.

E-post gör att det är snabbt och lätt att kommunicera och används därför i allt större utsträckning internt inom organisationer. Ibland är dock inte e-post den mest lämpade kommunikationskanalen och en del meddelanden kan vara direkt oönskade eller onödiga, internt spam. Vi har i denna uppsats undersökt hur internt spam påverkar individens Arbetssituation, om det inte hanteras. Vidare har vi undersökt vilka åtgärder organisationer kan vidta för att hantera internt spam. Studien visar att individens Arbetssituation kan påverkas på olika sätt beroende på kringliggande faktorer såsom hantering och organisering av e-post.

Detta examensarbete gjordes för att få en inblick i en överstyrmans arbete. Målet med examensarbetet var att få en inblick i en överstyrmans arbetsuppgifter och i hans Arbetssituation i förhållande till lagen om vilotid för sjömän. Examensarbetet genomfördes med överstyrmän från de tre tankrederierna Broström, Donsötank och Tärntank. Där kontakt först togs med respektive landkontor för godkännande. Därefter kontaktades överstyrmän och telefonintervjuer genomfördes under mars månad.

Syftet med denna studie är att undersöka högstadie- och gymnasielärares nuvarande Arbetssituation och stressfaktorer samt att kunna påvisa om det finns några samband mellan dessa. Detta är en kvantitativ studie som baseras på 102 enkäter från lärare på högstadiet och gymnasiet i Uppsala kommun. Enkäterna har bearbetats i Excell för att få ut tabeller gällande lärarnas Arbetssituation och upplevda stressfaktorer. De mest påverkande stressfaktorerna i lärarens arbete visade sig vara arbetsbelastning, arbetsmiljö samt förändringar. Gällande lärarnas olika Arbetssituationer och deras upplevelse av stress kunde denna studie inte peka på några större skillnader, men vissa mönster kunde uppvisas.

Syftet med denna studie var att undersöka hur socialarbetare i myndighetsutövning upplever sin Arbetssituation och sin arbetsmiljö i socialt arbete med ungdomar. Undersökningsmetoden har bestått av kvalitativa  intervjuer med fyra socialarbetare från två  olika socialtjänster. Resultaten visade på tydliga krav inom arbetsrollen  (såsom att följa rådande lagstiftning och hålla utredningstider)  och att knappa resurser gjorde kraven svårhanterliga. Andra faktorer som gjorde kraven svårhanterliga var felaktig struktur inom organisationen samt en konflikt gällande krav mellan politiker, ledning och  socialarbetarna. Gemenskapen upplevdes vara väldigt viktig då kollegorna och chefen sågs som resurser, vilket bidrog till att Arbetssituationen blev mer hanterbar.

Studiens övergripande syfte är att undersöka sambanden mellan grundläggande värderingar, Arbetssituation och arbetstillfredsställelse. De konkreta frågeställningarna är 1. Finns det något direkt samband mellan fem grundläggande värderingar och arbetstillfredsställelse? 2. Finns det ett samspel mellan grundläggande värderingar, Arbetssituation och arbetstillfredsställelse? Undersökningens primära fokus är frågeställnigen 2.

Det här är en studie om hur nyutexaminerade socionomer upplever och hanterar sin Arbetssituation efter sin socionomexamen på Ersta Sköndal Högskola. Studiens fokus har varit att beskriva och förstå hur de nyutexaminerade socionomerna hanterar sin Arbetssituation samt att undersöka hur förberedda dessa socionomer är från sin utbildning för att möta sitt första arbete som socionom. Tio nyutexaminerade socionomer har intervjuats.Resultatet i studien visar att samtliga intervjupersoner upplever höga krav på sin arbetsplats. Det som är avgörande för om socionomerna är tillfreds eller till och med upplever kraven som positiva är om de upplever tillräckligt med stöd från sina kollegor och chef. Det privata stödet för socionomerna är också av vikt för hur de upplever sin Arbetssituation.

Syftet med denna studie är att skaffa kunskap om hur obehöriga lärarvikarier upplever sin Arbetssituation i den kommunala grundskolan. Med begreppet obehörig lärarvikarie menas i denna studie en person som inte har någon anknytning till lärarutbildningen. Den empiriska undersökningen bygger på intervjuer av sex obehöriga lärarvikarier. Dessa har berättat varför de valt att arbeta inom skolan, hur anställningsförfarandet genomfördes, hur de upplever sin Arbetssituation utifrån krav och stöd samt hur de ser på lärarrollen och dess olika arbetsuppgifter. Intervjuer av vikarieansvariga vid elva skolor och en intervju av den kommunala vikarieförmedlingen har även genomförts för att förstärka bilden av vikariernas Arbetssituation.

Syftet med vårt arbete är att skapa en djupare förståelse för friskolelärarnas eget perspektiv på sin Arbetssituation genom att undersöka vilka faktorer som gör att man trivs på sin arbetsplats. Våra huvudsakliga frågeställningar har varit: Hur ser friskolelärarna på sin kompetens och möjlighet att vara delaktig i verksamheten? Vilken uppfattning har friskolelärarna på sin Arbetssituation? Hur definierar friskolelärarna sin läraridentitet? Genom djupintervjuer visar resultatet av vårt arbete att de lärare vi intervjuade är glada, har en hög uppfattning om sin ämneskompetens och trivs på sina arbetsplatser..

Syftet med detta arbete har varit att om möjligt få reda på hur några lärare upplever sin Arbetssituation. Hörnstenarna i arbetet är lärares arbetstid, arbetsbelastning och arbetsuppgifter. I arbetet har några lärares syn på sin Arbetssituation jämförts med intentionerna i lärarnas fackliga avtal. För att få svar på mina frågeställningar har fem intervjuer genomförts. De fackliga avtalen har studerats och dessutom innehåller arbetet forskning och erfarenheter som rör lärares Arbetssituation.

Syftet är att undersöka hur pedagogernas faktiska Arbetssituation ser ut under den pedagogiskamåltiden i förskolan då Falu Kommun ser den pedagogiska måltiden som en kostnadsfrågamedan Borlänge Kommun ser pedagogerna som viktiga förebilder för barnen under måltiden.Vilken är pedagogernas Arbetssituation i samband med den pedagogiska måltiden? Vilka direktivföljer pedagogerna i Arbetssituationen under måltiden?Resultatet visar, genom observationer och intervjuer, att den faktiska måltidssituationen är enkomplex Arbetssituation för pedagogerna då den både innebär pedagogiska moment somspråkutveckling, socialisering och hur man för sig vid matbordet samt praktiska moment somberör vård och omsorg. Dessutom ska pedagogerna äta själva och se till att de får i sig mat på ettsådant sätt att de orkar arbeta resten av dagen. Direktiven som följs är vaga. Den pedagogiskadelen hämtar pedagogerna från förskolans styrdokument Läroplanen för förskolan, Lpfö98, mende praktiska förväntas ske av sig själv.Genom analys av resultatet drar vi slutsatsen att den pedagogiska måltiden förvisso är en förmånom man enbart ser till att pedagogerna får mat att äta utan att behöva betala för den men det ärinte någon mat eller någon måltidsituation som på något sett gynnar dem personligen.

För att bli framgångsrik idag måste en organisation kunna ta tillvara på och förändra sig utifrån de förutsättningar som omvärlden erbjuder. Genom att organisera sin verksamhet i projekt skapar organisationer bra förutsättningar för detta. I dagens moderna multiprojektorganisationer är det många organisationsmedlemmar som bollar med flera projekt samtidigt. Att byta ut alla etablerade rutiner mot ständigt ökade krav kan i längden vara ganska slitsamt. En stimulerande och motiverande arbetsmiljö kan då bidra till att minska de påfrestningar som lätt uppstår i en multiprojektorganisation.