Följande arbete analyserar ordnings- och disciplinfrågor i skolan. Baserat på litteratur, egna analyser, och intervjuer med en gymnasielärare och en universitetsadjunkt i pedagogik på lärarutbildningen, presenteras ett konkret förslag till handlingsplan för hur man kan skapa en skola där det råder trygghet, trivsel och Arbetsro. Mer specifikt undersöker jag vad en lärare kan göra i ett fall med en elev som trots lärarens uppmaning vägrar att lämna klassrummet. Sammanfattningsvis pekar resultaten av mina undersökningar på behovet av att skapa en lugnare och säkrare miljö i dagens skola..

Syftet med denna studie är att undersöka fyra gymnasielärare syn på ledarskap i klassrummet och vilken betydelse dessa lärare anser att ledarskapet har för Arbetsron i klassrummet. Detta undersöktes genom en kvalitativ studie i form av intervjuer med de deltagande lärarna. I resultatet framgick att lärarna förknippade god kommunikation med ett gott ledarskap och på samma vis förknippade dålig kommunikation med ett dåligt ledarskap. Studien fann även en koppling mellan lärares kommunikation och Arbetsro, eftersom lärarna använde kommunikativa verktyg för att skapa Arbetsro i klassrummet. Studien drar slutsatsen att det är viktigt att eftersträva ett samtalande klassrum, där det sker ett kommunikativt utbyte mellan lärare och elev.

Syftet med vårt examensarbete är att få syn på elevinflytandets eventuella betydelse för Arbetsro och ordning i klassrummet utifrån tio elevers subjektiva upplevelser kring elevinflytande och ordning. Vi utgår från ett sociokulturellt perspektiv på lärande med teorier av bland andra John Dewey, Olga Dysthe, Gunvor Selberg och Christer Stensmo. För att få en inblick i elevernas subjektiva upplevelser och erfarenheter har en kvalitativ metod använts i form av halvstrukturerade intervjuer för att samla in empiri till studien. Vi har tolkat elevernas utsagor som att det både finns ordningsproblem i deras klassrum samt brist på elevinflytande i undervisningens innehåll. Vi har också uppmärksammat och påpekat att följden av det kan vara att eleverna tar mindre ansvar, tappar tilltron på sin egen förmåga och inte blir motiverade att delta i undervisningen.

Syftet med vårt arbete är att beskriva hur klassrumsinteraktionen kan se ut i en gymnasieklass och belysa elevers perspektiv på ordning, Arbetsro och undervisning. För att få en uppfattning om hur interaktionen kan se ut i ett klassrum och hur den kan påverka ordningen i klassrummet har vi observerat två gymnasieklasser. Genom att intervjua fyra elever ur vardera klass har vi sökt svar på hur eleverna själva ser på ordning, Arbetsro och undervisning. Den empiriska delen består således av observationer och intervjuer av elever i två gymnasieklasser. De resultat vi har kommit fram till är att ordningen och Arbetsron i klassen påverkas av interaktionen i klassrummet.

Bakgrund: Hur man skapar den bästa Arbetsron i klassrummet verkar ständigt vara ett återkommande problem ute på skolorna. Vissa lektioner är bättre än andra och detta kanske inte alltid går att styra över. När anser lärare och elever att Arbetsron är som bäst? Arbetsro är ett svårdefinierat begrepp och kan innebära olika saker i olika sammanhang, men kanske går det att förbättra förutsättningarna om vi vet hur vi ska försöka lägga våra scheman och anpassa lektionerna.Syfte: Att belysa och undersöka några olika faktorer som kan påverka den av elever respektive lärare upplevde Arbetsron i ett klassrum, oavsett klassammansättningen. Faktorerna som har valts är av sådan karaktär att de är svåra att styra över: lektionens tid på dagen, veckodag, hur lektionen ligger i förhållande till andra aktiviteter samt hur klassrummet ser ut.

Syftet med vårt arbete är att undersöka om man med hjälp av metoderna ?Det är ditt val? och ?Livsviktigt? kan skapa ett klassrumsklimat där alla elever kan trivas och utvecklas. Vi vill ta reda på varför man valt att arbeta med dessa metoder på våra partnerskolor och hur elever och lärare upplever detta arbete. Med hjälp av kvalitativa intervjuer och det material som finns att tillgå, har vi undersökt hur de arbetar med ?Det är ditt val? respektive ?Livsviktigt?.

Denna uppsats syfte är att undersöka lärares uppfattningar om ett skriftligt omdöme i ordning och uppförande. Den uppsatsen ämnar ta reda vad som skulle kunna uppnås med ett omdöme samt vilken problematik som kan finnas med ett omdöme ur betygsynpunkt. Fem lärare på högstadiet har intervjuats. Det som framkommit gällande uppsatsens första frågeställning är att vad som skulle kunna uppnås med omdömet är att det skulle kunna visa att eleven stör och en hållhake kan skapas. En diskussion till elevens möjlighet till Arbetsro kan också uppstå.

Bakgrund: Hur man skapar den bästa Arbetsron i klassrummet verkar ständigt vara ett återkommande problem ute på skolorna. Vissa lektioner är bättre än andra och detta kanske inte alltid går att styra över. När anser lärare och elever att Arbetsron är som bäst? Arbetsro är ett svårdefinierat begrepp och kan innebära olika saker i olika sammanhang, men kanske går det att förbättra förutsättningarna om vi vet hur vi ska försöka lägga våra scheman och anpassa lektionerna.Syfte: Att belysa och undersöka några olika faktorer som kan påverka den av elever respektive lärare upplevde Arbetsron i ett klassrum, oavsett klassammansättningen. Faktorerna som har valts är av sådan karaktär att de är svåra att styra över: lektionens tid på dagen, veckodag, hur lektionen ligger i förhållande till andra aktiviteter samt hur klassrummet ser ut.

Syftet med mitt examensarbete är att studera den nya skollagen och dess syfte gällande trygghet och Arbetsro. Jag har utgått från regeringens beslut kring varför en ny skollag arbetades fram, och vilka behov regeringen ansåg att en ny skollag skulle uppfylla. Utifrån detta beslut har jag sedan genom kvalitativa intervjuer studerat hur man som lärare arbetar med skollagen, samt hur kunskapen kring lagen faktiskt ser ut. Den nya skollagen har tre huvudkategorier; kunskap, valfrihet och trygghet, där jag har fokuserat på arbetet kring trygghet. Jag inleder mitt examensarbete med att förklara skollagen utifrån regeringens beslut.

Syftet med detta arbete har varit att utröna huruvida lärare verksamma i ?det berättande klassrummet? upplever eventuella konsekvenser som den fysiska klassrumsmiljön har för elevens lärande. I ?det berättande klassrummet? finns en specifik möblering och utrustning som baseras på ett givet koncept. Utifrån ett fenomenologiskt synsätt genomfördes kvalitativa intervjuer med fyra högstadielärare verksamma i ?det berättande klassrummet?.

Syftet med undersökningen var att klarlägga om elever med särskilt stöd i matematik visste varför de fick särskild undervisning. Ett annat syfte var också att ta reda på barnens delaktighet i beslutet och vad de kände angående undervisningen och gruppindelningen. Undersökningen utgår från ett barns perspektiv därmed var ambitionen att barnens egna tankar och värderingar tydligt skulle komma fram. För att uppnå det syftet intervjuade vi sju barn i årskurs fyra. Vi utgick från tre frågeställningar: På vilket sätt har eleven varit delaktig i beslutet om särskilt stöd i matematikundervisning? På vilket sätt har eleven särskilt stöd i matematikundervisningen, enligt eleven själv? Vad känner eleven angående särskilt stöd? Vi använde oss av en kvalitativ forskningsansats med observationer och semistrukturerade intervjuer.

Skolan befinner sig i en förändringsprocess där lärares auktoritet inte längre är självklar, istället söker lärare efter nya sätt att hålla ordning och skapa Arbetsro. Hanteringen av konflikter har visat sig viktig i en tid då konflikter tillåts komma upp för diskussion och upplevs som en allt större del av lärares vardag.Syftet med denna undersökning är att se på hur lärare hanterar konflikter mellan elever på lågstadiet och mellanstadiet. Dessutom är syftet att undersöka vilka faktorer hos lärarna som påverkar hur de hanterar konflikter. Frågeställningen handlar om hur lärare hanterar konflikter och hur de förstår vad som ligger bakom konflikterna. Vidare undersöks ifall djupare förståelse för bakgrunden till konflikterna leder till mer omfattande konflikthantering.

Syftet med denna studie var att få en inblick i vilka orsaker högstadieelever anger för sin förmåga respektive oförmåga att koncentrera sig, samt vilka uppfattningar om koncentration elever kan ha. Jag frågade 31 elever från två klasser i årskurs nio vad de anser främjar respektive hindrar koncentrationen vid utförande av teoretiska uppgifter i klassrummet. Detta gjorde jag genom att dela ut en enkät som bestod av fem öppna frågor. Eleverna svarade skriftligt på ett separat blad och beskrev situationer då de kunde koncentrera sig respektive hade svårt att koncentrera sig på sina skoluppgifter. Enkäten kompletterades med intervjuer med fyra elever från en av klasserna.

Syftet med undersökningen var att klarlägga om elever med särskilt stöd i matematik visste varför de fick särskild undervisning. Ett annat syfte var också att ta reda på barnens delaktighet i beslutet och vad de kände angående undervisningen och gruppindelningen. Undersökningen utgår från ett barns perspektiv därmed var ambitionen att barnens egna tankar och värderingar tydligt skulle komma fram. För att uppnå det syftet intervjuade vi sju barn i årskurs fyra. Vi utgick från tre frågeställningar: På vilket sätt har eleven varit delaktig i beslutet om särskilt stöd i matematikundervisning? På vilket sätt har eleven särskilt stöd i matematikundervisningen, enligt eleven själv? Vad känner eleven angående särskilt stöd? Vi använde oss av en kvalitativ forskningsansats med observationer och semistrukturerade intervjuer.

Syfte: Studiens syfte är att identifiera faktorer som på en gymnasieskola kan främja elevers prestation och lärande. Frågeställningar:? Hur skattar elever i årskurs 1 i gymnasieskolan olika faktorer som i forskning har visat sig främja elevers prestation och lärande?? Vilka nyckelfaktorer kan identifieras enligt elevsvaren?Teori: Studien tar sin utgångspunkt i ett sociokulturellt perspektiv, där socialt samspel ses som en förutsättning för att prestationstillit och kapacitetsupplevelse ska utvecklas. Även me-takognitiv teori och interaktionism finns med i teoribakgrunden. Det specialpedagogiska syn-sättet gör att jag tolkar det som att elevers svårigheter uppstår i mötet med undervisningskon-texten, vilket benämns som det relationella perspektivet.