Koncentration i klassrummet på högstadiet
ett elevperspektiv
Syftet med denna studie var att få en inblick i vilka orsaker högstadieelever anger för sin förmåga respektive oförmåga att koncentrera sig, samt vilka uppfattningar om koncentration elever kan ha. Jag frågade 31 elever från två klasser i årskurs nio vad de anser främjar respektive hindrar koncentrationen vid utförande av teoretiska uppgifter i klassrummet. Detta gjorde jag genom att dela ut en enkät som bestod av fem öppna frågor. Eleverna svarade skriftligt på ett separat blad och beskrev situationer då de kunde koncentrera sig respektive hade svårt att koncentrera sig på sina skoluppgifter. Enkäten kompletterades med intervjuer med fyra elever från en av klasserna. Eleverna nämnde många faktorer som hindrar respektive främjar koncentrationen. Jag sorterade dem i fyra kategorier som jag benämnde: arbetsmiljö, uppgiften, välbefinnande och drivkraft. De vanligaste faktorerna som påverkar koncentrationen var kopplade till arbetsmiljön, framför allt hög ljudnivå och kamrater som pratar eller stör. Sedan kom brist på välbefinnande i form av trötthet, hunger och känslolivets påverkan följt av uppgiftens art och svårighetsgrad. Sist kom drivkraften, d v s motivation och vilja. Några elever ansåg att det är lärarens uppgift att se till att klassen får arbetsro. Men några hade utvecklat strategier för att motverka en stökig arbetsmiljö, bl a genom att säga åt andra elever att vara tysta eller att gå till ett annat rum och arbeta. Arbetsmiljön i form av arbetsro visar sig alltså vara den viktigaste frågan när det gäller koncentration i skolan. I elevernas svar hittade jag fem olika uppfattningar om koncentration. Koncentrationen (1) är viktig för att få skoluppgifterna gjorda. Koncentrationen (2) påverkas av en mängd olika faktorer och (3) riktas mot det som är relevant och intressant för eleven, Men koncentrationen (4) kan även styras av viljan, trots koncentrationshindrande faktorer, och (5) det går att lära sig att koncentrera sig.