Den ökade globala konkurrensen tillsammans med den osäkra ekonomiska situationen har lett till en mer osäker arbetsmarknad. Det har i sin tur lett till en upplevelse av anställningsotrygghet hos individen. Syftet med föreliggande studie var att bidra till en mer differentierad kunskap kring vad som predicerar anställningsotrygghet. I denna studie har både den kvantitativa och den kvalitativa anställningsotryggheten undersökts. Data kommer från en tidigare utförd datainsamling (N=399) och de uppställda forskningsfrågorna beräknades med hierarkiska regressionsanalyser.

Avsikten med denna studie var att undersöka om generell begåvning (GMA) och personlighetsdragen i femfaktormodellen (FFM) kan predicera Arbetsprestation bland konsulter. Tidigare studier har visat att mätningar av GMA och personlighetsfaktorerna i FFM, i synnerhet samvetsgrannhet, är framgångsrika variabler att testa för i rekryterings- och urvalssammanhang. Predicting Job Performance, PJP, är ett psykometriskt test som integrerat mäter personlighetsfaktorer i FFM samt GMA. PJP har genomförts av 26 verksamma konsulter på ett specifikt företag för uppskattning av faktorerna. Vid en multipel regressionsanalys erhölls inga signifikanta värden mellan faktorerna i PJP och Arbetsprestationsmåttet.

Integritetstest används för att predicera vilka individer som sannolikt kommer att ägna sig åt kontraproduktiva beteenden på arbetsplatsen. Amerikansk forskning har dock påvisat att integritetstest även till viss del kan förutspå Arbetsprestation. I Sverige är integritetstest relativt ovanliga, ett av de befintliga testen är Measuring Integrity (MINT) framtaget av Assessio. Syftet med denna studie var att undersöka sambanden mellan integritet och Arbetsprestation bland anställda inom svensk detaljhandel. Dessutom undersöktes sambanden mellan relationsorientering och uppgiftsorientering, med de socioanalytiska begreppen ?getting along? och ?getting ahead? i syfte att få en djupare teoretisk förståelse för begreppen.

En stor del av en individs liv består av arbete och fritid. Ett konstaterade är att arbete och lärande handlar om att utveckla copingstrategier som individen behöver för att framgångsrikt kunna hantera och följa den växande förändringen i samhället som kan förebygga faror för ohälsa i individens arbetslivs- samt fritidsmiljö och stärka individernas balans mot de situationer som kan uppstå i den livsmiljön de befinner sig i. Studiens syfte var att undersöka om människor upplevde stress på fritiden och arbetet och i så fall om det påverkade Arbetsprestationen samt om det är fritiden eller arbetet som upplevdes skapa stress. Ville även identifiera vilka copingstrategier som kunde optimera balansen för den enskilda individen och på så sätt stärka individens Arbetsprestation. Metoden är enkätstudie.

Konflikter kan påverka individen både positivt och negativt beroende på individens beredskap att hantera konflikten. Vårdpersonal har ett fysiskt påfrestande arbete. Detta är en kvalitativ studie som handlar om hur uppgiftsrelaterade konflikter påverkar individers motivation samt Arbetsprestation inom äldreomsorgen. En intervjustudie genomfördes med deltagare som arbetar inom vård och omsorg, deltagarna var undersköterskor. Samtliga undersköterskor beskrev att det förekommer mycket konflikter inom deras arbetsbransch.

Syftet med denna studie är att få kunskap om vilken vikt rekryteringsansvariga ger sambandet mellan personlighet och Arbetsprestation samt att studera hur de rekryteringsansvariga med hjälp av intervjun som bedömningsredskap går tillväga för att bedöma sökandes personlighet. För att kunna besvara syftet har fem intervjuer genomförts med anställda på olika företag vars arbetsuppgifter innefattar rekrytering. Resultatet visar att de rekryteringsansvariga tycker att personligheten hos arbetssökande har stor betydelse. Störst betydelse har personlighet vid enklare arbetsutföranden, menar de rekryteringsansvariga. Att vara lojal och plikttrogen samt att kunna anpassa sig efter olika situationer var egenskaper som värderas högt.

Detta är en studie som behandlar arbetsmotivation och arbetsmotivationens förutsättningar bland olika kategorier av telefonförsäljare utifrån Herzbergs tvåfaktorsteori gällande hygien- och motivationsfaktorer. Studien belyser två övergripande frågeställningar. Den första frågan är om prioriteringen och den tillskrivna betydelsen av arbetsrelaterade faktorer för arbetstillfredsställelse och Arbetsprestation i arbetet bland telefonförsäljare skiljer sig beroende på kön, socio-ekonomisk status, arbetstider, utbildningsnivå, ålder och lön. Den andra frågan är om tillfredsställelsen i arbetet skiljer sig bland telefonförsäljare beroende på kön, socio-ekonomisk status, arbetstider, utbildningsnivå, ålder och lön. Materialet som ligger till grund för studien är en enkätundersökning i form av en totalundersökning på ett callcenter, totalt omfattar studien 104 respondenter.

Denna kvantitativa tvärsnittsstudie bygger på data som samlades in i ett forskningsprojekt av Lars Häsänen vars resultat visade att målstyrning har betydelse för Arbetsprestation, spänningar i arbetet och målengagemang på ett företag under nedläggning. Syftet med föreliggande studie var att undersöka om det också finns ett samband mellan å ena sidan personlighet (kontroll-lokus, självbemästring, neuroticism, samvetsgrannhet och prestationsbaserad självkänsla) och å andra sidan Arbetsprestation, målengagemang och spänningar i arbetet. Syftet var även att ta reda på vilken av dessa, målstyrning eller personlighet, som förklarar mest. Enkäter delades ut till samtliga anställda på ett större svenskt läkemedelsföretag och 134-138 deltagare kunde slutligen inkluderas i studien. De starkaste resultaten, från korrelationsanalyserna och regressionsanalyserna återfanns kring spänningar i arbetet där prestationsbaserad självkänsla och neuroticism visade sig ha ett postivt samband med spänningar i arbetet.

Det har visat sig vara svårt att fastställa en allmänt accepterad defintion av begreppet intelligens. Kortfattat kan intelligens sägas handla om förmågan att framgångsrikt lösa nya problem. Slutsatsen idag efter över 100 års forskning om g-faktorn är rörande överens om att det är ostridigt att generell intelligens kan använas för att förutsäga en mängd olika beteenden. Syftet med denna uppsats är att beskriva huvuddragen om forskning kring intelligensen och mätningen av intelligens. Det andra syftet är att definiera validitet och reliabilitet i arbetssammanhang.

Syftet med denna studie var att beskriva den uppfattning som Markstridsskolans chefer på mellan nivå och i bedömande roll har om det utvecklande bedömningssystemet (UBS). Men även beskriva vad det är som bedöms och värderas hos underställda medarbetare vid Markstridsskolan när det gäller Arbetsprestation?Teori: Denna studie ville beskriva vad det är som bedöms i medarbetarnas Arbetsprestation. Utgångspunkten togs i olika teorier om bedömning, värdering personliga egenskaper och beteenden samt organisatorisk normpåverkan. Intervjun har genomförts med sju personer vid Markstridsskolan därefter har styrdokument, teorier och data analyserats.Metod: för att samla in data har varit intervjuer.

Återhämtning är av stor betydelse för att Sverige ska kunna uppnå det folkhälsopolitiska målområdet hälsa i arbetslivet. Trots det uppger många svenska arbetstagare att möjligheterna till återhämtning såsom vila och avkoppling mellan arbetspassen har försämrats. Brist på återhämtning kan leda till ökad ohälsa i form av stressrelaterade symptom som utmattning, depression och hjärt-kärlsjukdomar men även andra psykiska och fysiska hälsoproblem. Syftet med föreliggande studie var att undersöka vilken betydelse anställda på ett medieföretag lägger i begreppet återhämtning samt hur återhämtning påverkar deras hälsa och Arbetsprestation. Datainsamling har genomförts med hjälp av fjorton semistrukturerade intervjuer där data har analyserat med tillämpning av kvalitativ manifest innehållsanalys.

Att,genom sitt arbete, bidra på ett konstruktivt sätt för en annan människa och som bekräftas av densamma är det som huvudsakligen skapar motivation och meningsfullhet i arbetet som personlig handläggare vid Försäkringskassan. Det visar studien i denna uppsats. Medarbetarnas upplevelse och uppfattning är att psykosocial belöning har stor betydelse för både motivation och Arbetsprestation. Den psykosociala belöningen kommer till uttryck på flera sätt men upplevs många gånger som otillräcklig från arbetsgivaren. Uppsatsens syfte är att beskriva vilka faktorer som är betydelsefulla för medarbetares upplevelser av motivation och meningsfullhet samt upplevelsen av psykosocial belöning.

Återhämtning är av stor betydelse för att Sverige ska kunna uppnå det folkhälsopolitiska målområdet hälsa i arbetslivet. Trots det uppger många svenska arbetstagare att möjligheterna till återhämtning såsom vila och avkoppling mellan arbetspassen har försämrats. Brist på återhämtning kan leda till ökad ohälsa i form av stressrelaterade symptom som utmattning, depression och hjärt-kärlsjukdomar men även andra psykiska och fysiska hälsoproblem. Syftet med föreliggande studie var att undersöka vilken betydelse anställda på ett medieföretag lägger i begreppet återhämtning samt hur återhämtning påverkar deras hälsa och Arbetsprestation. Datainsamling har genomförts med hjälp av fjorton semistrukturerade intervjuer där data har analyserat med tillämpning av kvalitativ manifest innehållsanalys.

Denna uppsats görs en utvärdering av Agerus PrestationsIndex, ett verktyg för att mäta prestation i organisationer utifrån empowerment. PrestationsIndex är ett självskattningstest och bygger på en modell för empowerment med fem psykologiska rekvisit för självgående. Testet prövas psykometriskt för reliabilitet och validitet. Därutöver testas två hypoteser, dels om PrestationsIndex kan predicera prestation och dels om ojämnhet mellan de psykologiska rekvisiten kan påverka prestationen negativt. Resultaten visar starkt stöd för den första teorin när det gäller att predicera individuell prestation, men kan inte belägga PrestationsIndex som en prediktor för gruppresstation, när man har rensat för miljöfaktorer såsom trivsel och lust till arbetet.

This essay looks into the concept of self-efficacy and its implications for work performance. The participants in this study work for a call center company situated in the southern part of Sweden. The hypothesis is that a high degree of self-efficacy exerts a positive effect on work performance. Furthermore, the study seeks to identify the factors that give rise to work satisfaction among the participants. The results of the study show that there is a negative correlation between high self-efficacy and work performance.