Sök:

Sökresultat:

95 Uppsatser om Algebra - Sida 1 av 7

Symbolens betydelse vid introduktion av algebra - med åldersaspekten som betydande faktor

Vi har funderat över hur vi som blivande lärare skulle kunna förbättra elevernas förståelse inom Algebra. Syftet med detta arbete var att ta reda på vad symbolen har för betydelse vid Algebraräkning och huruvida det kan vara givande att introducera pre-Algebra i större utsträckning i tidigare årskurs. Med symbol menar vi det tecken som representerar den okända variabeln i Algebra. För att undersöka detta har en observationsstudie genomförts i årskurs fem och två tester i årskurs två och sju. Sammanlagt deltog 178 elever.

Algebra i gymnasieskolan : Vilka svårigheter har eleverna?

During my practice as a teacher trainee at an upper secondary school it became clear to me that many pupils have difficulties with Algebra. Also in a report from the National Agency for Education (1999) you can see that the students Algebra knowledge get worse and worse. I was surprised to find that many pupils seemed to get stuck on the level of attainment for the senior level of the nine-year compulsory school. As I have not studied anything about difficulties in Algebra during my training to become a qualified teacher I would like to get to know more about this. I also examine why you have to study Algebra in upper secondary school.

Matematikdidaktik : En teoretisk studie av att lära algebra

This is a literature study of learning mathematics in general and Algebra in particular. The goal is to explore and investigate the learning procedure and the difficulties pupils have with their understanding. Furthermore, to understand what qualities is requested of pupils in their effort to be successful in mathematics and Algebra. I have also explored different pupil thinking styles in mathematics and what consequences that has on their learning and understanding. Moreover, I have investigated some different learning styles and how they can be addressed in teaching of mathematics in general and Algebra in particular.

Första åren med algebra : Jämförelse av hur algebra framställs i en svensk och en finsk läroboksserie för årskurs 1-6

Internationella undersökningar visar att svenska elevers matematikkunskaper är sämre än finska elevers matematikkunskaper. Vidare visar sig en negativ trend i Sverige då matematikkunskaperna har försämrats över åren. Ett av de områden som visat sig problematiskt är Algebra. Läromedel fungerar som ett viktigt stöd för lärare i syftet att planera och genomföra matematikundervisningen. Därmed får valet av läromedel en betydande roll för vilken matematik som eleverna bemöter.

Lärobokens roll i matematikundervisningen. : Allmändidaktisk tillämpning av van Hieles teorier vid introduktion av algebra.

Detta arbete är en textanalys av hur några svenska läroböcker i matematik introducerar Algebra speglat i van Hieles teorier om tankenivåer vid inlärning. Van Hieles teorier poängterar språket som kunskapsbärare i matematik vilket går som en röd tråd genom analysen. Generellt börjar läroböckerna på van Hieles tankenivå 3. Enligt van Hieles teorier borde undervisningen i Algebra börja på nivå 1, vilket då blir lärarens uppgift att göra utan stöd av matematikboken. Förslag på arbetssätt för nivå 1 och 2 ingår..

"Det där med x det klarar jag, men så långt som till y kom jag aldrig" : en fallstudie över problem vid introduktion av algebra

Flera internationella undersökningar visar att svenska elever är jämförelsevis svaga i matematik och framförallt i Algebra. Syftet med vår undersökning är att få en uppfattning om hur lärare introducerar moment ur Algebra i årskurs åtta och lärares syn på Algebra. Vidare är syftet att analysera elevers svårigheter och vilka fel de gör inom Algebra. Vi vill även titta närmare på hur kommunikationen sker i klassrummet, vid introduktionen av ett nytt moment. De två undersökta lärarna och deras två klasser kommer från samma centrala skola i Uppsala.

Förlorad i övergången från aritmetik till algebra : Hur gymnasieelever översätter aritmetik till algebra

The aim of this thesis is to look for signs of students? understanding of Algebra by studying how they make the transition from arithmetic to Algebra. Students in an Upper Secondary class on the Natural Science program and Science and Technology program were given a questionnaire with a number of Algebraic problems of different levels of difficulty. Especially important for the study was that students leave comments and explanations of how they solved the problems. According to earlier research, transitions are the most critical steps in problem solving.

Algebra i två utbildningssystem: en jämförande studie i elevers prestationer och attityder i algebra genomförd i Sverige och i Ukraina

Syfte med detta examensarbete är att jämföra svenska och ukrainska elevers prestationer i Algebra och att inhämta deras attityder till den. Vi undersökte även svenska och ukrainska styrdokument och läromedel för grund- och gymnasieskola med avseende på Algebra. En kvantitativ undersökning som bestod av en enkät och ett prov genomfördes under höstterminen 2004 i Ukraina och i Sverige. Provet bestod av enkla uppgifter i inledande Algebra som hämtades från svenska nationella prov och en lärobok från Sverige i Matematik A. Tre klasser ingick i undersökningen.

Att undervisa i algebra på gymnasiet

Syftet med denna uppsats har varit att ta reda på hur lärare kan underlätta för elever vid Algebrainlärning. För att ta reda på detta utgick jag från frågorna, varför ska alla läsa Algebra?, vad är viktigt att tänka på vid Algebraundervisning? och finns det svårigheter inom Algebra på gymnasiet?, i så fall vilka svårigheter finns det? För att få svar på frågorna gjordes en litteraturstudie och en empirisk studie där jag intervjuade tre lärare. Resultatet av studierna visar att lära sig Algebra är en viktig process i en elevs matematiska utveckling. Samhället idag ställer stora krav på matematiskt kunnande, om inte alla får chansen att läsa Algebra skulle många möjligheter till vidareutbildning stängas.

Att planera och undervisa i matematik med fokus på algebra

BAKGRUND:I ett sociokulturellt perspektiv utgår man ifrån att elever lär i samspel med varandra ellertillsammans med en vuxen person. En lärare som planerar sin matematikundervisning kangenom att ha en varierad undervisning skapa dessa lärandesituationer för eleverna. Det ärockså viktigt att läraren har kunskaper om, i detta fall Algebra och vilka svårigheter elevernakan ha då bokstavssymboler ersätter tal. Tidigare forskning beskriver att lärare kan ställa sigfrågorna vad, hur och varför då de planerar sin undervisning. Planeringen, som inkluderarbåde undervisningen och utvärderingen av elevernas kunskaper, skall enligt styrdokumenten,göras tillsammans med eleverna.SYFTE:Syftet var att undersöka lärares utsagor om sin planering och undervisning av Algebra i åk 6-9.METOD:Forskningsmetoden var kvalitativ eftersom undersökning och datainsamling gjordes genomintervju av sju stycken lärare.RESULTAT:I studien visade sig att samtliga lärare utgår från läroboken då de planerar undervisningen ochutvärderar elevernas kunskaper.

Algebra, det är väl delat med? : Elevers svårigheter med algebra i B-kursen i matematik.

Undersökningens syfte är att finna svar på vilka svårigheter elever i matematik kurs B har inom Algebra samt undersöka vad svårigheterna beror på. Vi vill även undersöka hur elever går tillväga när de löser Algebrauppgifter och särskilt belysa vilka fel eleverna gör. För att tydligt knyta an till målen i läroplanerna konstruerade vi ett Algebratest med uppgifter från de nationella proven, vilket genomfördes i en teknikklass med 25 elever. Detta test tillsammans med semistrukturerade intervjuer med tre av eleverna och två lärare kring elevernas test utgjorde vår metod för datainsamling i denna kvalitativa studie. Resultatet visar att eleverna har stora svårigheter med flera olika delar inom Algebra i matematik B, exempelvis ekvationssystem, kvadratkomplettering och förenkling av uttryck.

"Även för hörande betyder ordet algebra i princip ingenting" : en studie av döva elevers svårigheter med symbolförståelse inom algebra ur några dövlärares perspektiv

Syftet med studien har varit att ta reda på om döva elever har svårigheter inom Algebra. Inom Algebra fokuseras då de tre symbolbetydelser som är karakteristiska för ekvationer, likhetstecknet, minustecknet samt bokstavssymbolerna. Bakgrunden har varit forskning och litteratur som visar på att elever, generellt, tycks ha svårigheter i Algebra och även på gymnasienivå tycks många elever inte ha förstått Algebran. Vilka svårigheter som döva elever kan ha i matematik och Algebra finns det mycket lite forskning om. Därav det aktuella i att göra en studie av detta.

Elevers lärande genom utomhusmatematik

Syftet med vår undersökning var att utvärdera om utomhusmatematik påverkade elevers förståelse för Algebra samt hur denna inlärningsmiljö kunde påverka gruppdynamiken. Vi genomförde två undervisningsförsök, ett utomhus och ett inomhus, med elever i skolår 4 och observationer av dessa. Dessutom använde vi oss av gruppsamtal före och kvalitativa intervjuer efter undervisningsförsöken. Resultatet visade att eleverna fick en ökad förståelse för Algebraiska likheter vid undervisning utomhus. Resultatet visade även att samarbetet ökade mellan eleverna, det blev ett lugnare klimat i gruppen och eleverna blev mer engagerade under utomhusundervisningsförsöket..

Från Aritmetik Till Algebra : En studie av svenska gymnasieungdomars kunskaper i gränslandet mellan aritmetik och algebra.

Syftet med studie är att synliggöra de problem elever kan stöta på i övergången mellan aritmetik och Algebra. Detta gjordes dels genom att studera tidigare forskning på området samt genom intervjuer av svenska gymnasieungdomar för att undersöka hur den utländska forskningen förhåller sig till våra svenska ungdomars kunskaper inom samma område. Resultatet av intervjustudien är tvetydig då man både kan skönja ett mönster av att eleverna ser en koppling mellan aritmetik och Algebra men att de samtidigt uppvisar stor osäkerhet då de inte är helt säkra på om samma räkneregler gäller i båda fallen. Elevernas kunskaper inom aritmetik är bristfälliga och det ger följdeffekter på deras kunskaper inom Algebra. Det tycks alltså inte vara slumpmässiga fel som uppträder i övergången mellan aritmetik och Algebra utan de fel eleverna gör i Algebra går tydligt att härleda till motsvarande fel inom aritmetiken.

Kommunikation på SANDVIK : Brist i befintligt kommunikationssystem

Internationella undersökningar visar att svenska elevers matematikkunskaper är sämre än finska elevers matematikkunskaper. Vidare visar sig en negativ trend i Sverige då matematikkunskaperna har försämrats över åren. Ett av de områden som visat sig problematiskt är Algebra. Läromedel fungerar som ett viktigt stöd för lärare i syftet att planera och genomföra matematikundervisningen. Därmed får valet av läromedel en betydande roll för vilken matematik som eleverna bemöter.

1 Nästa sida ->